Kommissionen Prodi

Europaflaggan

Kommissionen Prodi är den EU-kommission som var i tjänst från den 16 september 1999 till den 21 november 2004. Kommissionen trädde i tjänst 16 september 1999 under Romano Prodis ordförandeskap och tog över efter interimskommissionen Marín. Det var ursprungligen tänkt att kommissionen Prodi skulle ersättas av kommissionen Barroso den 31 oktober 2004 men eftersom Europaparlamentet först inte godkände Barrosos förslag till ny kommission så skedde detta först den 21 november 2004.

Det var under denna kommission som EU:s hittills största utvidgning skedde, när unionen 1 maj 2004 fick tio nya medlemsstater. Samtidigt som utvidgningen tillkom det tio nya kommissionärer, en från varje ny medlemsstat. Under kommissionens tid infördes bland annat euron som valuta i tolv länder och både Nicefördraget och Europeiska konstitutionen utarbetades.

Historia

Under kommissionens tid infördes euron i tolv länder.

Kommissionen tillträdde den 16 september 1999 efter kommissionen Santers skandal och avgång som hade skadat institutionens rykte. Mellan det att kommissionen Santer avgick och Prodis kommission tillträdde, hade en tillfällig interimskommission tillsatts. Förslaget till kommission antogs den 19 juli 1999 av rådet och översändes därefter till Europaparlamentet för godkännande.[1] Parlamentet godkände förslaget den 15 september 1999.[2] Kommissionen Prodi tillträdde den 16 september 1999.[3]

Kommissionen bestod av 20 kommissionärer, vilket utökades till 30 ledamöter när Europeiska unionen utvidgades 2004. Det var den sista kommissionen där de fem största medlemsstaterna hade två ledamöter var. Kommissionens makt och inflytande hade utökats som en följd av Amsterdamfördragets ikraftträdande. Vissa medier beskrev ordförande Prodi som "Europeiska unionens första premiärminister".[4][5]

Förutom utvidgningen och Amsterdamfördraget, upplevde Prodikommissionen också signerandet och ikraftträdandet av Nicefördraget liksom utarbetandet och signerandet av Europeiska konstitutionen. 1999 infördes euron som elektronisk valuta och eurosedlar och euromynt blev verklighet under 2002 i tolv av EU:s dåvarande 15 medlemsstater.[6] Kommissionen kritiserades emellertid för att vara matt, med dålig kommunikation och misslyckande med att påverka trots förverkligandet av flera stora händelser, så som utvidgningen och euron.

Kommissionen avsåg att överlämna sitt arbete åt kommissionen Barroso den 1 november 2004, men på grund av att Europaparlamentet inte godkände det första förslaget till ny kommission, så utökades Prodikommissionens mandat till den 21 november 2004.

Sammansättning

Röstfördelning

Europeiskt parti
#
Europeiska folkpartiet (EPP)8
Europeiska socialdemokratiska partiet (PES)8
Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet (ELDR)5
Europeiska gröna partiet (EGP)1
Partilösa8
Totalt30
Kommissionens ordförande Romano Prodi.

Till vänster visas röstfördelningen inom kommissionen Prodi när den avgick i november 2004. Kommissionen dominerades av Europeiska socialdemokratiska partiet och Europeiska folkpartiet, men inkluderade också ledamöter från Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet och Europeiska gröna partiet.

Från början bestod kommissionen av tjugo ledamöter, en från varje medlemsstat samt ytterligare fem ledamöter från de fem största länderna.[7] När unionen utvidgades den 1 maj 2004 tillkom ytterligare tio kommissionärer, en från varje ny medlemsstat.[7] Hälften av de nya kommissionärerna tillhörde inget europeiskt parti.

Ledamöter

Stat
Post
Namn
Medlem från
Medlem till
Europeiskt parti
Ansvarsområde
BelgienBelgienLedamotPhilippe Busquin1999-09-162004-09-13PESForskning
BelgienBelgienLedamotLouis Michel2004-09-132004-11-21ELDRForskning
CypernCypernLedamotMarkos Kyprianou2004-05-012004-11-21ELDRBudget
DanmarkDanmarkLedamotPoul Nielson1999-09-162004-11-21PESUtveckling och humanitärt bistånd
EstlandEstlandLedamotSiim Kallas2004-05-012004-11-21ELDREkonomiska och monetära frågor
FinlandFinlandLedamotErkki Liikanen1999-09-162004-07-12PESNäringsliv och informationssamhället
FinlandFinlandLedamotOlli Rehn2004-07-122004-11-21ELDRNäringsliv och informationssamhället
FrankrikeFrankrikeLedamotPascal Lamy1999-09-162004-11-21PESHandel
FrankrikeFrankrikeLedamotMichel Barnier1999-09-162004-04-26EPPRegionalpolitik
FrankrikeFrankrikeLedamotJacques Barrot2004-04-262004-11-21EPPRegionalpolitik
GreklandGreklandLedamotAnna Diamantopoulou1999-09-162004-03-11PESSysselsättning och socialpolitik
GreklandGreklandLedamotStavros Dimas2004-03-112004-11-21EPPSysselsättning och socialpolitik
IrlandIrlandLedamotDavid Byrne1999-09-162004-11-21PartilösHälsa och konsumentskydd
ItalienItalienOrdförandeRomano Prodi1999-09-162004-11-21PESOrdförande
ItalienItalienLedamotMario Monti1999-09-162004-11-21PartilösKonkurrens
LettlandLettlandLedamotSandra Kalniete2004-05-012004-11-21EPPJordbruk och fiske
LitauenLitauenLedamotDalia Grybauskaitė2004-05-012004-11-21PartilösUtbildning och kultur
LuxemburgLuxemburgLedamotViviane Reding1999-09-162004-11-21EPPUtbildning och kultur
MaltaMaltaLedamotJoe Borg2004-05-012004-11-21EPPUtveckling och humanitärt bistånd
NederländernaNederländernaLedamotFrits Bolkestein1999-09-162004-11-21ELDRInre marknaden, skatter och tullunion
PolenPolenLedamotDanuta Hübner2004-05-012004-11-21PartilösHandel
PortugalPortugalLedamotAntónio Vitorino1999-09-162004-11-21PESRättsliga och inrikes frågor
SlovakienSlovakienLedamotJán Figeľ2004-05-012004-11-21EPPNäringsliv och informationssamhället
SlovenienSlovenienLedamotJanez Potočnik2004-05-012004-11-21PartilösUtvidgning
SpanienSpanienVice ordförandeLoyola de Palacio1999-09-162004-11-21EPPKontakt med parlamentet, transport och energi
SpanienSpanienLedamotPedro Solbes1999-09-162004-04-26PESEkonomiska och monetära frågor
SpanienSpanienLedamotJoaquín Almunia2004-04-262004-11-21PESEkonomiska och monetära frågor
StorbritannienStorbritannienVice ordförandeNeil Kinnock1999-09-162004-11-21PESAdministrativ reform
StorbritannienStorbritannienLedamotChris Patten1999-09-162004-11-21PartilösYttre förbindelser
SverigeSverigeLedamotMargot Wallström1999-09-162004-11-21PESMiljö
TjeckienTjeckienLedamotPavel Telička2004-05-012004-11-21PartilösHälsa och konsumentskydd
TysklandTysklandLedamotGünter Verheugen1999-09-162004-11-21PESUtvidgning
TysklandTysklandLedamotMichaele Schreyer1999-09-162004-11-21EGPBudget
UngernUngernLedamotPéter Balázs2004-05-012004-11-21PartilösRegionalpolitik
ÖsterrikeÖsterrikeLedamotFranz Fischler1999-09-162004-11-21EPPJordbruk och fiske

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ BESLUT FATTAT AV FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR i samförstånd med den nominerade ordföranden för kommissionen avden 19 juli 1999 om nomineringen avde personer som medlemsstaternas regeringar vill utse till ledamöter av Europeiska gemenskapernas kommission (1999/499/EG, EKSG, Euratom)
  2. ^ Beslut om valet av den nominerade kommissionen
  3. ^ BESLUT FATTAT AV FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS MEDLEMSSTATER av den 15 september 1999 om att utse ordföranden för och ledamöterna av Europeiska gemenskapernas kommission (1999/627/EG, EKSG, Euratom
  4. ^ ”Prodi to Have Wide, New Powers as Head of the European Commission”. International Herald Tribune. 16 april 1999. Arkiverad från originalet den 27 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080127133833/http://www.iht.com/articles/1999/04/16/eu.2.t_0.php. Läst 19 oktober 2008. 
  5. ^ ”Commentary: Romano Prodi: Europe's First Prime Minister? (int'l edition)”. BusinessWeek. 27 september 1999. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071023012122/http://businessweek.com/1999/99_39/b3648256.htm. Läst 19 oktober 2008. 
  6. ^ ”Discover the former Presidents: The Prodi Commission”. Europeiska kommissionen. http://ec.europa.eu/commission_barroso/president/history/prodi/index_en.htm. Läst 23 augusti 2007. 
  7. ^ [a b] ”The European Commission 1999-2004”. Europeiska kommissionen. http://ec.europa.eu/archives/commission_1999_2004/index_en.htm. Läst 19 oktober 2008. 

Externa länkar

Europeiska kommissioner
Europeiska kol- och stålgemenskapens höga myndighet (1952–1967)
Monnet (1952–1955) · Mayer (1955–1958) · Finet (1958–1959) · Malvestiti (1959–1963) · Del Bo (1963–1967) · Coppé (1967)
Europeiska atomenergigemenskapens kommission (1958–1967)
Armand (1958–1959) · Hirsch (1959–1962) · Chatenet (1962–1967)
Europeiska ekonomiska gemenskapens kommission (1958–1967)
Hallstein I (1958–1962) · Hallstein II (1962–1967)
Europeiska gemenskapernas kommission (1967–2009)
Rey (1967–1970) · Malfatti (1970–1972) · Mansholt (1972–1973) · Ortoli (1973–1977) · Jenkins (1977–1981) · Thorn (1981–1985) · Delors I (1985–1989) · Delors II (1989–1993) · Delors III (1993–1995) · Santer (1995–1999) · Marín (1999) · Prodi (1999–2004) · Barroso I (2004–2010)
Europeiska kommissionen (2009–)
Barroso II (2010–2014) · Juncker (2014–2019) · von der Leyen (2019–)
Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of Portugal.svg
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Flag of Slovenia.svg
The flag of Slovenia.
"The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
ProdiBari.jpg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Leoman3000 antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0
Photo by Beppe Moro