Komi-syrjänska

Komi-syrjänska (ofta endast komi, på komi коми кыв) är en av de tre språkformer som inryms i benämningen komi (språk). De två andra är komi-permjakiska och komi-jazva. Det talas i delrepubliken Komi i Ryssland, i viss utsträckning också på Kolahalvön och i de autonoma distrikten Nentsien, Jamalo-Nentsien och Chantien-Mansien. Antalet talare uppgick enligt 2010 års ryska folkräkning till 156 099 personer.

Komi skrivs med det kyrilliska alfabetet. Utöver de bokstäver som används i ryskan, använder komi även i och ö:

Komi har nedanstående konsonantuppsättning. Fonemen inom parentes används endast i lånord. Ljudvärdet beskrivs enligt IPA, de fetstilade tecknen är respektive kyrilliskt skrivtecken:

Komi har följande vokaluppsättning:

I de fall då ett vokalljud återges med två olika skrivtecken, består skillnaden i att е, и, ё, ю och я har två specialfunktioner:

1- Om de står först i ett ord, efter en annan vokal eller efter ”hårt tecken” (ъ), uttalas de med ett framförställt j- (gäller dock ej и):

ю /ju/ ’flod’, мортъяс /mortjas/ ’män’, ’personer’ книгаяс /knigajas/ ’böcker’

2- Om de står efter konsonant anger de att denna konsonant är palatal:

сё /śo/ ‘hundra’, тив /t´iv/ ‘tyst’

Omvänt innebär detta, att en palatal konsonant kan betecknas på två olika sätt:

1- Om den följs av något av vokalljuden a, e, i, o eller u, betecknas den med hjälp av bokstäverna я, е, и, ё respektive ю.

2- Om den följs av något av vokalljuden ɘ eller ɨ (bokstäverna ӧ respektive ы), eller om den följs av en annan konsonant eller står sist i ett ord, betecknas den med hjälp av mjukt tecken, ь:

ньыв /ńi̮v/ ‘gran, письмӧ /piśmɘ/ ’brev’ pe̮ri̮ś, /пöрысь/ ’gammal’,

Komi saknar grammatiskt genus.

Komi har två numerus, singularis och pluralis. Singularis har ingen egen markör. Pluralis bildas för samtliga substantiv - med enstaka undantag - med ändelsen -jas. Denna ändelse skrivs -яс efter palatal konsonant och efter vokal, och -ъяс efter icke-palatal konsonant:

чери ‘fisk’ - pluralis черияс, вок ‘bror’ - pluralis вокъяс

I likhet med flera andra finsk-ugriska språk har komi possesivsuffix. De är följande:

Possesivsuffixet placeras efter en eventuell pluraländelse: вокъясӧй ’mina bröder’ Possesivsuffixet har ibland en utvidgad betydelse och kan bl.a. ange bestämd form av substantivet och inte någon specifik ägare.

Komi har 17 kasus med följande funktioner och ändelser:

Några exempel:

Сыктывкарын ’i Syktyvkar’ (inessiv), керкалӧн ’husets’ (genitiv), дорӧд ’längs vägen’ (prosekutiv) гожöмлань ’framemot våren’ (approximativ)

Kasusändelsen placeras efter en eventuell pluraländelse:

керкаын ‘i huset’ > керкаясын ‘i husen’

Komparativ av adjektiv bildas med ändelsen -джык.

Superlativ bildas med prefixet мед- eller med partikeln медся.

Exempel: бур ’god’ бурджык ’bättre’, медбур / медся бур ’bäst’

Därutöver används ett antal varianter som i varierande grad inspirerats av ryskan.

När ett adjektiv används som predikatsfyllnad i pluralis får det ändelsen -ӧсь:

луныс кӧдзыд ‘dagen är kall, лунъясыс кӧдзыдӧсь ‘dagarna är kalla’

De personliga pronomina har nedanstående utseende. Former inom parentes används i praktiken inte.

De viktigaste interrogativa och indefinita pronomina i komi är följande:

код/-і ‘vem, vilken’ кодкӧ ‘någon некод/-і ‘ingen

мый ‘vad мыйкӧ ‘någonting’ нинӧм ‘ingenting

кутшӧм ‘vilket slags’ кутшӧмкӧ ‘något slags’ некутшӧм ‘inget slags’

кымын ‘hur mycket’

быд ‘varje’

быдӧн ‘allt, alla’

ставыс ‘allting’

Grundtalen har följande utseende:

Exempel: сюрс öкмыссё кыкьямысдас вит =1985

Verben böjs liksom i de flesta europeiska språk i tre personer och två numerus, singularis och pluralis. Språket har vidare sex tempus - presens, futurum, preteritum, imperfekt, perfekt och pluskvamperfekt - och två modus - indikativ och imperativ.

Presens, futurum och preteritum har följande former:

Futurum skiljer sig således från presens endast i tredje person.

Exempel från verbet гижны ’att skriva’:

гижа ’jag skriver’, гижанныд ’ni skriver’, гижас ’hen kommer att skriva’, гижасны ’de kommer att skriva, гижин ’du skrev’ гижим ’vi skrev’.

Dessa verbformer negeras med ett särskilt negationsverb. Huvudverbet representeras i singularis enbart av stammen, i pluralis adderas ändelser.

Exempel (av мунны ’att gå’):

Perfekt förekommer endast i andra och tredje person. Det har nedanstående former och negeras med абу:

Perfekt har en bibetydelse av evidentialitet, d.v.s. talaren har inte själv bevittnat det inträffade. Jämför svenskans ”de lär ha gått’

Imperfekt bildas med presens av huvudverbet följt av hjälpverbet вöвны ’att vara´ i preteritum. Det uttrycker pågående handling i förfluten tid:

мунӧ вӧлі ’hen höll på att gå’

Pluskvamperfekt bildas med perfekt av huvudverbet följt av hjälpverbet вöвны ’att vara´ i preteritum:

мунӧма вӧлі ’hen hade gått’

Komis dialekter kan grupperas utifrån hur ett ursprungligt /l/-ljud har utvecklats:

1) L-typen behåller detta /l/ i alla positioner

2) VL-typen vokaliserar /v/ till /l/ i slutet av stavelser

3) ØL-typen vokaliserar likaså /v/ till /l/ i slutet av stavelser, men med ersättningsförlängning vilket resulterar i en lång vokal

4) V-typen har /v/ i alla positioner

De enskilda dialekterna är följande:

L-1, Luza-Letka

L-2, Övre Sysola

L-3, Mellersta Sysola

L-4, Petjora

L-5, Komi-Jazva

L-6, Komi-permjakiska, norra dialektgruppen, mellersta Kama

L-7, Komi-permjakiska, Ziuzdino, övre Kama)

VL-1, övre Vytjegda

VL-2, Komi-syrjänska (standardspråket), Syktyvkar

VL-3, nedre Vytjegda

VL-4, Udora

ØL-1, Vym

ØL-2, Izjma

Komi-permjakiska, södra dialektgruppen (standardspråket)

För dialekter av typerna 2 och 3 medför detta stamförändringar vid ordböjningen:

• Финно-угорская электронная библиотека. Тексты, коми-русский словарь
• Древнепермская письменность
• Коми-русский словарь