Kombucha
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Undertyp av | jäst dryck, läskedryck | |
|---|---|---|
| Ursprungsland | Kina | |
| Har del(ar) | te, socker, syntrofisk blandad kultur för kombuchproduktion | |
Kombucha är en fermenterad sötad dryck, baserad på svart te, vatten och socker. Den marknadsförs som ett probiotikum, en nyttodryck med påstådda hälsoeffekter.[1].
Jäsningen sker med hjälp av bakteriekulturer som Acetobacter, Gluconobacter, Gluconacetobacter och jästkulturer som Saccharomyces, Schizosaccharomyces och Zygosaccharomyces som omvandlar sockret till bland annat ättiksyra och andra organiska syror.[2] Kombucha anses ingå i kategorin probiotika.
Historik
Kombuchakulturen producerar en geléaktig matta av cellulosa på sin yta, som på grund av sitt utseende brukar kallas kombuchasvamp. Den är också känd som Volga-svamp eller tesvamp och de äldsta källorna i vilka dess användning dokumenterats är cirka 2200 år gamla. Ursprunget anges oftast till norra Kina.
En vanlig missuppfattning är att den så kallade "svampen" verkligen är en svamp och är vital för kulturen. I själva verket är det endast en restprodukt från fermenteringsprocessen. [källa behövs]
För att undersöka möjliga hälsosamma effekter av kombucha och för att identifiera dess huvudkomponenter, genomfördes en undersökning av Cornell University i USA. Resultatet publicerades 1998. Effekter av kombucha tillskrivs framför allt förekomsten av ättiksyra, men även den generellt höga syranivån.[3]
Kombucha har i studier på möss och råttor visat antimikrobiella, antioxidativa, leverskyddande och cancerförebyggande effekter,[2] men motsvarande studier har ännu[när?] inte genomförts med människor.
Ingående ämnen
Kombucha innehåller bland annat ett stort antal organiska syror (inklusive ättiksyra, glukonsyra, glukuronsyra, citronsyra och mjölksyra), sockerarter (som sackaros, glukos och fruktos), vitaminer (B1, B2, B6, B12 och C), 14 stycken aminosyror, mineraler, polyfenoler (som är antioxidanter) och DSL (D-sackarinsyra-1,4-lakton)[källa behövs].
Referenser
- ^ ”te - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/te. Läst 28 januari 2019.
- ^ [a b] Jayabalan, Rasu (21 June 2014). ”A Review on Kombucha Tea—Microbiology, Composition, Fermentation, Beneficial Effects, Toxicity, and Tea Fungus”. Comprehensive Reviews in Food Science and Food Safety 13 (4): sid. 538–550. doi:. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1541-4337.12073/full.
- ^ C.J. Greenwalt, R.A. Ledford, and K.H. Steinkraus, Determination and characterization of the anti-microbial activity of the fermented Kombucha. Department of Food Science Cornell University New York
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Warden antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0
Kombucha Photo of Kombucha after several weeks of fermentation.
Image taken on 2005-02-14 by me, Bjoern Appel, and put under the GNU FDL.