Kollaborativt lärande

Kollaborativt lärande är en situation där två eller fler personer lär sig eller försöker lära sig något tillsammans.[1] Personer som sysslar med kollaborativt lärande, till skillnad mot enskilt lärande, drar nytta av varandras kunskaper och kompetenser (frågar varandra om information, utvärderar varandras idéer, övervakar varandras arbete etc).[2][3] Mer specifikt är kollaborativt lärande baserat på modellen att kunskap kan skapas i en grupp där medlemmarna aktivt interagerar genom att dela med sig av kunskaper och genom att ta på sig olika roller.[4]

Ett annat sätt att uttrycka det på är att kollaborativt lärande hänvisar till metoder och miljöer där elever engagerar sig i en gemensam uppgift där varje individ förlitar sig på och räknar med varandra. Dessa inkluderar både öga mot öga konversationer[5] och datorbaserade diskussioner (online forum, chat-rum etc)[6]. Metoder för att examinera kollaborativt lärande processer inkluderar konversationsanalyser och statistiska samtalsanalyser[6].

Kollaborativt lärande är djupt rotat i Vygotskys syn att det finns en medfödd social förmåga för lärande, vilket förklaras i hans teori om den proximala utvecklingzonen.[7] Ofta används kollaborativt lärande som ett övergripande begrepp för olika tillvägagångssätt inom utbildning som inbegriper en intellektuell ansträngning ifrån en student eller student och lärare.[8] Kollaborativt lärande brukar vanligtvis förklaras med att en grupp studenter arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål att få en förståelse, mening, lösning eller för att skapa ett alster eller någon annan produkt av lärande. Vidare omdefinierar kollaborativt lärande det traditionella elev-lärare förhållandet i klassrummet vilket resulterar i en tvist över huruvida detta paradigm är mer fördelaktigt än skadligt.[9][10]

Kollaborativa läraktiviteter kan inkludera kollaborativt skrivande, grupparbeten, gemensam problemlösning, debatter, studentgrupper och andra aktiviteter. Tillvägagångssättet är nära besläktat med kooperativt lärande.

Alternativt sker kollaborativt lärande när individer är aktivt engagerade i ett sammanhang där lärande sker genom explicita eller implicita samarbeten. Kollaborativt lärande har ofta porträtterats som enbart en kognitiv process genom vilken vuxna deltar som handledare av kunskap och barn som mottagare. Däremot visas hos ursprungsbefolkningen i Amerika att kollaborativt lärande uppstår på ett horisontellt plan när vuxna och barn är jämlikar.[11] Därmed uppstår kollaborativt lärande även när barn och vuxna är involverade i lek, arbete och andra gemensamma aktiviteter.

Referenser

Noter

  1. ^ Dillenbourg, P. (1999). Collaborative Learning: Cognitive and Computational Approaches. Advances in Learning and Instruction Series. New York, NY: Elsevier Science, Inc.
  2. ^ Chiu, M. M. (2000). Group problem solving processes: Social interactions and individual actions. for the Theory of Social Behavior, 30, 1, 27-50.600-631.
  3. ^ Chiu, M. M. (2008).Flowing toward correct contributions during groups' mathematics problem solving: A statistical discourse analysis. Journal of the Learning Sciences, 17 (3), 415 - 463.
  4. ^ Mitnik, R., Recabarren, M., Nussbaum, M., & Soto, A. (2009). Collaborative Robotic Instruction: A Graph Teaching Experience. Computers & Education, 53(2), 330-342.
  5. ^ Chiu, M. M. (2008). Effects of argumentation on group micro-creativity. Contemporary Educational Psychology, 33, 383 – 402.
  6. ^ [a b] Chen, G., & Chiu, M. M. (2008). Online discussion processes. Computers and Education, 50, 678 – 692.
  7. ^ Lee, C.D. and Smagorinsky, P. (Eds.).(2000). Vygotskian perspectives on literacy research: Constructing meaning through collaborative inquiry. Cambridge, England: Cambridge University Press.
  8. ^ Smith, B. L., & MacGregor, J. T. (1992). “What Is Collaborative Learning?". National Center on Postsecondary Teaching, Learning, and Assessment at Pennsylvania State University
  9. ^ Chiu, M. M. (2004). Adapting teacher interventions to student needs during cooperative learning. American Educational Research Journal, 41, 365-399.
  10. ^ Harding-Smith, T. (1993). Learning together: An introduction to collaborative learning. New York, NY: HarperCollins College Publishers.
  11. ^ Paradise, R. (1985). Un análisis psicosocial de la motivación y participación emocional en un caso de aprendizaje individual. Revista Latinoamericana de Estudios Educativos, XV, 1, 83-93.