Kolkraftverk

Kolkraftverk i Tyskland

Ett kolkraftverk är ett kondenskraftverk, som producerar elektricitet genom förbränning av kol, vilket alstrar värme som värmer vatten som driver ångturbiner som i sin tur driver generatorer. Kolkraftverks tekniska livslängd är 40-50 år.[1]

Koleldade kraftverk producerar över en tredjedel av världens el men orsakar stora mängder luftföroreningar.[2][3][4]

Ca 9000 kolkraftverk i världen[5], varav över 1000 i Kina[6], släpper ut över 12 Gton koldioxid varje år, nästan en tredjedel av de totala utsläppen av koldioxid.[7][8] Kolkraften är därför den enskilt största källan till den global uppvärmningen.[2] I Europa och Amerika avvecklas kolkraften, men det byggs och planeras fortfarande för ca 1600 nya kolkraftverk i ca 60 länder, huvudsakligen i Asien.[9] År 2019 minskade kolkraften i världen med tre procent.[10]

Funktion

I ett kolkraftverk används värmen från förbränning av kol till att förånga vatten. Ångan driver en ångturbin, som i sin tur driver en generator som alstrar elektricitet. Mindre anläggningar använder ofta roster, medan större anläggningar använder pulverbrännare eller fluidiserade bäddar.

Kolet pulveriseras för att bli mer "explosivt" - det gör att kolet kan brinna effektivare och vid högre temperaturer. Vanligtvis eldas det med stenkol. Brunkol används på grund av sitt lägre energiinnehåll endast i anläggningar i anslutning till brunkolsgruvor.

Miljöpåverkan

Kolkraftverkets miljöpåverkan beror på kolets renhetsgrad och den förbrännings- och rökgasreningsteknik som tillämpas. Stora halter av bland annat svaveldioxid och koldioxid bildas. Om de släpps ut i luften, orsakar de surt regn och bidrar till global uppvärmning. Mycket av föroreningarna kan renas bort med geologisk lagring av koldioxid. Men det är bara på försöksstadiet än så länge.

Kolkraft i Sverige

Kol och kolkraftverk står för en liten del av svensk elproduktion. I svenska kolkraftverk används stenkol. 2017 var de tre största produktionsslagen i Sverige vattenkraft (40,3%), kärnkraft (39,3%) och vindkraft (11,0%).[11][12] Svenska Vattenfall ägde och drev också det nu nedlagda kolkraftverket Moorburg i Tyskland.[13]

Externa länkar

Referenser

Noter

  1. ^ https://www.energynetworks.com.au/news/energy-insider/the-demise-of-coal/
  2. ^ [a b] ”G20 coal subsidies”. ODI - Overseas Development Institute. Arkiverad från originalet den 26 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190626023202/https://www.odi.org/sites/odi.org.uk/files/resource-documents/12745.pdf. Läst 21 januari 2020. 
  3. ^ https://www.nyteknik.se/miljo/koleldade-kraftverk-storsta-boven-for-farliga-partiklar-6951637
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 december 2017. https://web.archive.org/web/20171222052743/https://endcoal.org/health/. Läst 25 juni 2020. 
  5. ^ https://omev.se/2023/01/20/kolets-betydelse-for-elproduktion
  6. ^ https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/rl56be/kol-monstret-vaxer-i-kina-godkande-tva-kraftverk-i-veckan
  7. ^ ”Emissions – Global Energy & CO2 Status Report 2019 – Analysis” (på brittisk engelska). IEA. https://www.iea.org/reports/global-energy-and-co2-status-report-2019/emissions. Läst 21 januari 2020. 
  8. ^ Ritchie, Hannah; Roser, Max (2017-05-11). ”CO₂ and Greenhouse Gas Emissions”. Our World in Data. https://ourworldindata.org/co2-and-other-greenhouse-gas-emissions. Läst 21 januari 2020. 
  9. ^ Bjerström, Erika (28 april 2019). ”Analys: ”Asiens aptit för kolkraft ett problem för klimatet””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/asiens-aptit-for-kolkraft-ett-problem-for-miljon. Läst 21 januari 2020. 
  10. ^ ”Nu minskar kolkraften i världen”. Sveriges Natur. 3 december 2019. http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/nu-minskar-kolkraften-i-varlden/. Läst 21 januari 2020. 
  11. ^ ”El och fjärrvärme”. www.energimyndigheten.se. Arkiverad från originalet den 4 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190104231048/http://www.energimyndigheten.se/statistik/el-och-fjarrvarme/. Läst 4 januari 2019. 
  12. ^ ”Tillförsel och användning av el 2001–2017 (GWh)”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/energi/tillforsel-och-anvandning-av-energi/arlig-energistatistik-el-gas-och-fjarrvarme/pong/tabell-och-diagram/tillforsel-och-anvandning-av-el-gwh/. Läst 25 juli 2019. 
  13. ^ https://powerplants.vattenfall.com/sv/moorburg

Media som används på denna webbplats

Gelsenkirchen Kraftwerk Scholven.jpg
Författare/Upphovsman: Stahlkocher, Licens: CC BY-SA 3.0
Gelsenkirchen, Kraftwerk Scholven von Südwesten