Koldioxidskatt

Koldioxidskatt är en skatt som tas ut på icke hållbara bränslen utifrån deras innehåll av kol, som vid förbränning orsakar utsläpp av koldioxid. Denna skatt används i Sverige som ett ekonomiskt styrmedel med syftet att minska användningen av fossil energi och fossila utsläpp.

Värdering av utsläpp av koldioxid och koldioxidekvivalenter

Det finns flera uppskattningar av hur mycket utsläppen av växthusgaser kostar samhället och hur dessa ska beräknas. Det är avgörande för att bestämma nivån på koldioxidskatten om man vill att skatten ska motsvara de skador som uppstår av utsläppen.[1][2][3]

Trafikverket har i kapitel 12 i rapporten ”Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn”, även kallad ASEK-rapporten, presenterat de samhällsekonomiska kalkylvärden som bör användas i transportsektorns samhällsekonomiska analyser.[4] ASEK rekommenderar ett kalkylvärde på 1,14 kr per kilo utsläpp av koldioxid, baserat på nivån på koldioxidskatten. I rapporten tar flera värderingsmetoder upp och svårigheterna att värdera utsläpp. Om man använder en skadekostnadsansats så beräknar man värderingen utifrån marginalkostnaden för de långsiktiga skadeverkningarna av koldioxidutsläpp, beroende på bland annat vilka effekter och vilka etiska val som görs har ekonomer kommit fram till värderingar av kostnaden mellan 10 öre och 12 kr per kilo utsläpp av koldioxid och koldioxidekvivalenter. Rapporten tar även upp andra värderingsmetoder som inte är kopplade till skadeverkningarna av koldioxidutsläpp, det kan till exempel handla om fastställda politiska mål eller marknadspriser.

Värderingen är alltså till stor del beroende på vilken värderingsmodell som används, vilken diskonteringsränta man använder,[5] om man tar med alla risker för större katastrofer och om man värderar mänskligt liv rättvist. Även ackumulerade effekter på ekonomin har uppmärksammats.[6]

European Union Emissions Trading System, EU ETS

EU:s handel med utsläppsrätter är ett marknadssystem för att sätta ett pris på utsläpp inom visa sektorer inom EU.[7] Naturvårdsverket är tillståndsmyndighet, fattar beslut om tilldelning av utsläppsrätter, är tillsynsmyndighet och ansvarar för uppföljning av företagens årliga rapportering av utsläpp av växthusgaser.[8]

Koldioxidskatt i världen

De skandinaviska länderna, Storbritannien och Nederländerna är några av de länder som har koldioxidskatt.[9] Enligt OECD så är koldioxidskatt och handelssystem för utsläpp de billigaste sätten att minska koldioxidutsläpp.[10] Ett stort antal ekonomer verksamma i USA har också uttalat sig för en koldioxidavgift som skulle betalas tillbaka till medborgarna.[11]

Det första landet som avskaffade koldioxidskatt var Australien, som i juli 2014 beslutade att avskaffa skatten med 39 röster mot 32 i senaten.[12]

Koldioxidskatt i Sverige

Koldioxidskatten är en svensk punktskatt som tas ut på bränslen för motordrift och vissa bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi[13], som trädde i kraft 1995-01-01, samtidigt som Sverige anslöt sig till Europeiska unionen. Sverige har dock haft koldioxidskatt sedan 1991 genom Lag (1990:582) om koldioxidskatt och när den infördes var skatten 25 öre/kg koldioxid[14].

De skattepliktiga bränslena är bensin, olja, gasol, naturgas, kol och koks. Hushållsavfall som förbränns för uppvärmning var skattepliktigt och implementerades 2006, men togs bort igen 2010. En ny skatt på all avfallsförbränning, förutom farligt avfall, implementerades 1 april 2020, man räknar därvid att hushållsavfallet innehåller 12,6 viktprocent fossil energi.

Koldioxidskatten var under 2015 1,12kr per kg CO2.[15][16]

Skatten har fått erkännande för att den styrt det svenska samhället till ett miljövänligare och klimatvänligare samhälle, då den gjorde föroreningar dyrare och gjorde att energieffektivare lösningar söktes. [17]

Argument för sänkt koldioxidskatt

Ett argumentet som förts fram av den Timbro-ansluta nationalekonomen Jacob Lundberg är att skatten inte motsvarar de sociala kostnader som utsläppen beräknas kosta enligt forskning.[18]

Argument för höjd koldioxidskatt

Argument för ökad koldioxidskatt är vilken effekt den ger och hur den kan användas för Grön skatteväxling. Där effekterna blir minskade utsläpp och intäkter som kan användas till omställning i till exempel transportsektorn.[19]

Källor

  1. ^ ”The Social Cost of Carbon”. https://www.epa.gov/climatechange/social-cost-carbon. Läst 18 mars 2017. 
  2. ^ ”Climate Risks and Carbon Prices: Revising the Social Cost of Carbon”. https://www.sei-international.org/publications?pid=2037. 
  3. ^ ”Nicholas Stern: cost of global warming ‘is worse than I feared’”. https://www.theguardian.com/environment/2016/nov/06/nicholas-stern-climate-change-review-10-years-on-interview-decisive-years-humanity. 
  4. ^ ”Kapitel 12 Kostnad för klimateffekter - Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0”. Arkiverad från originalet den 19 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170319022747/http://www.trafikverket.se/contentassets/4b1c1005597d47bda386d81dd3444b24/12_klimateffekter_a60.pdf. Läst 18 mars 2017. 
  5. ^ ”Discount rates: A boring thing you should know about (with otters!)”. http://grist.org/article/discount-rates-a-boring-thing-you-should-know-about-with-otters/. 
  6. ^ ”Estimated social cost of climate change not accurate, Stanford scientists say”. http://news.stanford.edu/2015/01/12/emissions-social-costs-011215/. 
  7. ^ ”The EU Emissions Trading System (EU ETS)”. https://ec.europa.eu/clima/policies/ets_en. 
  8. ^ ”Utsläppshandel – EU ETS”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/utslappshandel. Läst 24 januari 2023. 
  9. ^ ”Factbox: Carbon taxes around the world”. http://www.sbs.com.au/news/article/2013/10/29/factbox-carbon-taxes-around-world. Läst 14 maj 2015. 
  10. ^ ”Carbon taxes and emissions trading are cheapest ways of reducing CO2, OECD says - OECD”. www.oecd.org. http://www.oecd.org/newsroom/carbon-taxes-and-emissions-trading-are-cheapest-ways-of-reducing-co2.htm. Läst 14 maj 2015. 
  11. ^ ”Economists' Statement on Carbon Dividends Organized by the Climate Leadership Council”. http://www.econstatement.org/. Läst 24 augusti 2020. 
  12. ^ ”Carbon tax is gone: Repeal bills pass the Senate”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141023191122/http://www.theguardian.com.au/story/2423819/carbon-tax-is-gone-repeal-bills-pass-the-senate/?cs=8. Läst 4 november 2014. 
  13. ^ ”Lag (1994:1776) om skatt på energi”. Arkiverad från originalet den 24 november 2010. https://web.archive.org/web/20101124103424/https://lagen.nu/1994:1776. Läst 24 januari 2023. 
  14. ^ (PDF) Ekonomiska styrmedel i energisektorn - En utvärdering av dess effekter på koldioxidutsläppen från 1990. Energimyndigheten. 2006. https://energimyndigheten.a-w2m.se/Test.ashx?ResourceId=2227. Läst 14 januari 2022 
  15. ^ ””Det är för billigt att köra bil – CO2-skatten måste höjas” - DN.SE”. http://www.dn.se/debatt/det-ar-for-billigt-att-kora-bil-co2-skatten-maste-hojas/. Läst 12 maj 2015. 
  16. ^ ”Skattesatser på bränslen och el från och med 1 januari 2014 | Skatteverket”. www.skatteverket.se. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518092227/http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/skatter/punktskatter/energiskatter/skattesatser.4.77dbcb041438070e0395e96.html. Läst 12 maj 2015. 
  17. ^ Fouché, Gwladys. ”Sweden's carbon-tax solution to climate change puts it top of the green list”. the Guardian. http://www.theguardian.com/environment/2008/apr/29/climatechange.carbonemissions. Läst 12 maj 2015. 
  18. ^ ”Koldioxidskatten tre gånger för hög”. Dagens industri. 19 november 2014. 
  19. ^ Grön skatteväxling. ISBN 978-91-979505-1-0. http://fores.se/wp-content/uploads/2013/04/gronskattevaxling.pdf. Läst 20 november 2014  Arkiverad 29 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.

Se även