Kokard

Kokard är en bandrosett eller knapp, ofta i nationalfärgerna, som används som märke på huvudbonader.^[1] Kokarder började bäras redan på 1600-talet, då olika kompanier bar sina chefers färger i kokard. Under franska revolutionskrigen blev kokarden en nationell beteckning, då fransmännen införde den blå-röd-vita kokarden såväl i sin uniform som inom politiken.

Etymologi

Namnet kokard kommer från franskans cocarde, ursprungligen bonnet à la cocarde vilket syftade på en mössa med en tuppkamsliknande prydnad.

Sverige

I Sverige finns det två typer av kokarder: den militära (som är gul) och den civila (som är gul med blå mitt).^[2]

Den militära, gula kokarden har använts av officerare och underofficerare.^[3] Den återfinns idag i vissa uniformer (modell äldre), bland annat som mössmärke till mössa m/1865,^[4] och används i den moderna Fältuniform 90 som en del av ett vävt mössmärke till fältmössa m/90 och pälsmössa m/59.^[5]

För vissa regementen är kokarden i varianten med halmkrans, som är en hedersbetyglese för detta regementes framgångsrika kamp i något stort fältslag.

Den civila kokarden, införd av Karl XIV Johan användes på de hattar (bicorner) som användes av civila ämbetsmän och vid kungliga hovstaterna.^[6] Idag används den framförallt på studentmössor.

En utställningskommissarie (även kallad Kurator) kan som bevis på sin makt och värdighet bära en stor kokard på bröstet. Eventuella medhjälpare — värdar och värdinnor — kan få sin funktion signalerad genom en kokard på bröstet.

Vinnande häst eller hund i en dressyrtävling kan också behängas med en stor kokard som hedersbetygelse.

Se även

• Prisrosett

Referenser

• Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 721