Kockums Jernverks AB

Kockums Jernverks AB var en ståltillverkare baserad i Kallinge som grundades 1849 och upplöstes 1991.[1] Företaget hade sin grund i olika järnbruk i Blekinge och Småland.[2]

Kockums Jernverks Aktiebolag
Blm OE 00484.jpg
Fotografi av entrébyggnaden till Kockums Jenverks AB i Kallinge. Fotografi av Oskar Ekholm i Blekinge museums arkiv.
TypTillverkningsindustri
HuvudkontorKallinge
BranschGjuteri och valsverk
ProdukterKärl, Spis, Spik och mekaniska produkter
Antal anställdaca 2000 st. (1950-talet)
Historik
Grundat1849
Bildat avFrans Henrik Kockum
Upplöst1991
Struktur
ModerbolagKockums Jernverks AB
DotterbolagKockums Maskin AB
AvdelningarKockums Emaljverk
Övrigt
Webbplatshttps://www.kockumsjernverk.se/sv/

Historia

Frans Henrik Kockum köpte år 1846 Örmo jernverk i Södra Sandsjö socken där han upptog produktion av gjutgods och 1849 köptes även Kallinge kvarn i Ronneby socken av Kockum tillsammans med två kompanjoner. I Kallinge anlades en hammare och ett valsverk för tillverkning av heldrivna kopparkittlar. Produktionen i Kallinge startades 1851 och redan 1852 köptes kompanjonerna ut från företaget. Året efter att Kockum blev ensam ägare till företaget, det vill säga år 1853, utökades verksamheten med tillverkning av takplåt. Senare breddades tillverkningen ytterligare år 1856 med produktion av klippspik. År 1856 övertogs dessutom det gamla sockerbruket i Ronneby där Kockum anlade en fabrik med stansverk och förtenneri för hushållskärl.[3] I samband med Frans Henrik Kockums död 1875 sammanslogs tillverkningen i Kallinge, Ronneby och Örmo i det nybildade Kockums Jernverks AB.[4] Verksamheten drevs därefter i denna form fram till 1991 då denna gren av företaget upplöstes. Arvtagare till verksamheten blir då den nya bolagsformen Kockums Maskin AB som fortfarande bedriver industriell verksamhet på platsen.[5] Bruksområdet ägs sedan den förste juli 1991 av Ronneby kommun genom industribyggnadsföretaget ABRI.

Återlansering

Under 2000-talet valde initiativtagare att återlansera Kockums Jernverk AB som varumärke för tillverkning av emaljerade kärl och rostfria köksprodukter. Dock har inte den nya företagsformen samma huvudort som tidigare även om försäljning av Kockums produkter fortfarande sker på samma plats i Kallinge. Produktionen har alltså även en koppling till Kockums Emaljverk i Ronneby som ingått i samma moderbolag.[6]

Referenser

  1. ^ ”Kockums Jernverk i Kallinge (1849 – 1991)”. Riksarkivet. 14 september 2019. https://sok.riksarkivet.se/?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=20&EndastDigitaliserat=False&AvanceradSok=true&Ort=Kallinge+kommun&FacettFilter=ort_facet%24Sverige%2FBlekinge+l%C3%A4n%2FRonneby+kommun%3A&page=977&postid=Arkis+915073CF-3A8A-11D6-81B6-00D0B73E7A8B. Läst 16 april 2019. 
  2. ^ Gegerfelt, Erik Wilhelm von (1945). Svenska storföretag: kort historik över deras tillkomst och utveckling. D. 1. Stockholm: Seelig i distr. sid. 119-138. Libris 8205760 
  3. ^ [1]
  4. ^ kockum, Frans Henric i Svenska män och kvinnor (1948)
  5. ^ https://www.kab.se/foretaget/
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 september 2021. https://web.archive.org/web/20210921073056/https://www.kockumsjernverk.se/sv/info/om-kockums-jernverk.html. Läst 21 september 2021. 

Tryckta källor

  • Översiktsplan för Ronneby kommun och generalplan för Ronneby-Kallinge. Stockholm: Ronneby kommun genom Eglers Stadsplanebyrå AB. 1966-1971. sid. 47 

Se även

Media som används på denna webbplats

Blm OE 00484.jpg
Författare/Upphovsman: Oskar Ekholm, Blekinge Museum, Licens: CC BY-SA 4.0
Fotografi av entrébyggnaden och senare huvudsakligen administrationsbyggnaden för Kockums Jernverks AB i Kallinge. Bilden är tagen av fotografen Oskar Ekholm och finns i Blekinge museums samlingar.