Koboltglans
Koboltglans | |
Mineralet koboltglans. | |
Strunz klassificering | 02.EB.25 |
---|---|
Kemisk formel | CoAsS |
Färg | Rödaktigt silvervit, violett stålgrå till svart |
Förekomstsätt | Korn till massivt |
Kristallstruktur | Ortorombiska, pseudokubiskt |
Spaltning | Perfekt på {001} |
Brott | Ojämnt |
Hållbarhet | Skör |
Hårdhet (Mohs) | 5,5 |
Glans | Metallisk |
Refraktion | Opak |
Streckfärg | gråaktig till svart |
Densitet | 6,33 |
Typlokal | Cobalt, Ontario |
Koboltglans, CoAsS, är ett metallglänsande mineral bestående av kobolt (ca 35,5 %), arsenik (45,2 %) och svavel (19,3 %). I regel ingår även något järn.
Egenskaper
Mineralet är rödaktigt silvervitt till färgen och starkt metallglänsande. Det kristalliserar ortorombiskt men de tre kristallaxlarna är nästa lika långa, a=5,5833 Å, b=5,5892 Å, c=5,5812 Å.[1] Mineralet ser ofta ut som kub eller pentagondodekaeder. Koboltglans anlöps lätt och antar då en mattgrå färg.
Förekomst
Koboltglans förekommer på flera ställen i Sverige tillsammans med andra sulfidmineral, bland annat kopparkis och de mera underordnade koboltmineralen linneit och smaltit. Ofta är den insprängd i kalksten eller gnejs.
I Sverige finns den vid Tunaberg i Södermanland, Vena gruvfält i Närke, Gladhammar i Småland, Håkansboda och Riddarhyttan i Västmanland[2] med flera ställen.
Viktiga fyndigheter finns i Tyskland, Kanada, Australien och Marocko.
Användning
I Norge har man brutit koboltglans vid Skutterud vid Modum (cirka 5 mil VNV Oslo) och framställt koboltfärger av den.
Förekomster i Schlesien och Westfalen har använts för tillverkning av smalt och till färger för glas- och porslinsindustrin.
Koboltmineralet har också stor betydelse för framställning av stål- och andra legeringar.
Källor
Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cobaltite, 12 november 2011.
Noter
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User Tor Svensson, Licens: CC-BY-SA-3.0
Koboltglans, Riddarhyttan, Sverige