Koboltglans

Koboltglans
Mineralet koboltglans.
Strunz klassificering	02.EB.25
Kemisk formel	CoAsS
Färg	Rödaktigt silvervit, violett stålgrå till svart
Förekomstsätt	Korn till massivt
Kristallstruktur	Ortorombiska, pseudokubiskt
Spaltning	Perfekt på {001}
Brott	Ojämnt
Hållbarhet	Skör
Hårdhet (Mohs)	5,5
Glans	Metallisk
Refraktion	Opak
Streckfärg	gråaktig till svart
Densitet	6,33
Typlokal	Cobalt, Ontario

Koboltglans, CoAsS, är ett metallglänsande mineral bestående av kobolt (ca 35,5 %), arsenik (45,2 %) och svavel (19,3 %). I regel ingår även något järn.

Egenskaper

Mineralet är rödaktigt silvervitt till färgen och starkt metallglänsande. Det kristalliserar ortorombiskt men de tre kristallaxlarna är nästa lika långa, a=5,5833 Å, b=5,5892 Å, c=5,5812 Å.^[1] Mineralet ser ofta ut som kub eller pentagondodekaeder. Koboltglans anlöps lätt och antar då en mattgrå färg.

Förekomst

Koboltglans förekommer på flera ställen i Sverige tillsammans med andra sulfidmineral, bland annat kopparkis och de mera underordnade koboltmineralen linneit och smaltit. Ofta är den insprängd i kalksten eller gnejs.

I Sverige finns den vid Tunaberg i Södermanland, Vena gruvfält i Närke, Gladhammar i Småland, Håkansboda och Riddarhyttan i Västmanland^[2] med flera ställen.

Viktiga fyndigheter finns i Tyskland, Kanada, Australien och Marocko.

Användning

I Norge har man brutit koboltglans vid Skutterud vid Modum (cirka 5 mil VNV Oslo) och framställt koboltfärger av den.

Förekomster i Schlesien och Westfalen har använts för tillverkning av smalt och till färger för glas- och porslinsindustrin.

Koboltmineralet har också stor betydelse för framställning av stål- och andra legeringar.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cobaltite, 12 november 2011.

Noter