Åkerspärgel

	Åkerspärgel
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Nejlikordningen; Caryophyllales
Familj	Nejlikväxter; Caryophyllaceae
Släkte	Spärglar; Spergula
Art	Åkerspärgel; S. arvensis
Vetenskapligt namn
	§ Spergula arvensis
Auktor	L., 1753
Synonymer
	S. arvensis L. ssp. arvensis var. vulgaris (Boenn.) Mert.&W.D.J.Koch (ssp. arvensis, var. arvensis);; S. arvensis L. ssp. maxima (Weihe) O.Schwartz; S. maxima Weihe (ssp. arvensis var. maxima); S. arvensis L. ssp. linicola (Boreau) Janch.; S. linicola Boreau (ssp. sativa var. praevisa); S. sativa Boenn. (ssp. sativa var. sativa);
	; 1. Naturlig storlek med flera grenar avskurna; 2. Blomma. Förstoring × 5; 3. Fröhus. Förstoring × 3; 4. Frö. Förstoring × 10;

Åkerspärgel (Spergula arvensis L.) är en ettårig lågväxande ört. Ursprungligen stavades svenska namnet åkerspergel.

Beskrivning

Växten har vita blommor med 5 pistiller och 10 ståndare.

Blomningstid juli till september.

Åkerspärgel är mycket lik vårspärgel, som den lätt kan förväxlas med. Se jämförande bilder nedan.

Habitat

Vanlig i hela Europa. I Lule lappmark håller den sig under ca 420 m ö h. och i Finland ej längst i norr.

I Norge vanlig längs kusterna, men håller sig i södra delen under ca 800 m ö h.

I Afrika finns åkerspärgel längs Medelhavet och i Marocko. I Nordamerika är åkerspärgel inte ursprunglig, men finns allmänt i de östligaste delstaterna ungefär från Stora sjöarna och till atlantkusten och Mexikanska golfen.

I Asien sträcker sig utbredningen en god bit in i Ryssland.

Utbredningskartor

Norden (Inklusive S. linicola, S. maxima och S. sativa)
Norra halvklotet

Biotop

Torr mark, där mänsklig verksamhet präglar trakten, och stränder.

Användning

I det tidigare agrara Sverige användes växten som kreatursbete, men odlades även för foder. Odling av åkerspärgel har numera helt fallit ur bruk.

Fröerna kan malas och mjölet användas till nödbröd.

Etymologi

Arvensis betyder ”i åkrar”, av latin arvum, som betyder åker.

Underarter

Foderspärgel (ssp. sativa var. sativa)
Jättespärgel (ssp. arvensis var. maxima)
Linspärgel (ssp. sativa var. praevisa)
Sydspärgel (ssp. arvensis var. arvensis)

Underarterna (ssp.) är i Sverige numera sällsynta eller helt försvunna.

Dialektalt

Namn	Trakt	Ref.	Förklaring
Knutarv	Blekinge	^[1]
Leindöd	Gotland	^[2]	"Lindöd". Har troligen ursprungligen syftat på underarten jättespärgel som förekom som ogräs i linåkrarna och kunde skada dem allvarligt.
Linbända, Linbäna	Halland	^[3]
Nägde	Ångermanland	^[1]
Skarv	Småland	^[1]
Te	Blekinge	^[1]
Tryle	Svealand	^[1]
Åkerfryle

Jämförelse med förväxlingart

Åkerspärgel är mycket lik vårspärgel (S. morisonii), som den lätt kan förväxlas med. Nedan följer bilder på båda arterna för jämförelse.

Översta bilderna jämförelse mellan arterna, nedersta närbilder på åkerspärgel
Åkerspärgel
Vårspärgel
Vårspärgel
Åkerspärgel
Åkerspärgel på grusig växtplats
Vårspärgel
Vårspergel
Åkerspärgel
Vårspärgel
Frökapsel och frön från åkerspärgel
Åkerspärgelns blad
Ovansida och undersida
Stipel på åkerspärgel
Stipelslida på åkerspärgel
Åkerspärgel-
frukter
Åkerspärgelfrukt

Referenser

^ [a b c d e] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 727 [1], Gleerups, Lund 1862 -– 1867, faksimilutgåva Malmö 1962.
^ Gotlands flora; Johansson, Petersson & Ingmansson (2016) band 2 Brassicaceae, sida 432.
^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 404 [2], Gleerups, Lund 1862 -– 1867, faksimilutgåva Malmö 1962.

Externa länkar

Den virtuella floran
Spergel i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Åkerspärgel.
Bilder & media

[Rietz-1] [a b c d e] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 727 [1], Gleerups, Lund 1862 -– 1867, faksimilutgåva Malmö 1962.

[2] Gotlands flora; Johansson, Petersson & Ingmansson (2016) band 2 Brassicaceae, sida 432.

[3] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 404 [2], Gleerups, Lund 1862 -– 1867, faksimilutgåva Malmö 1962.

[1]

[2]

[3]

Navigation

Navigering

Temaportaler