Knut Bergqvist

Knut Bergqvist
Knut Bergqvist formar en skål på Strömbergshyttans glasbruk ca 1940 - 1941
Född14 mars 1873
Blädinge socken, Sverige
Död19 maj 1953 (80 år)
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningGlaskonstnär, glasblåsare[2], formgivare
ArbetsgivareOrrefors glasbruk[3]
Redigera Wikidata

Knut Rudolf Bergqvist, född 14 mars 1873 Blädinge socken, Kronobergs län, död 19 maj 1953, var en svensk glasblåsarmästare och formgivare av glas. Han är mest känd för att 1916 ha tagit fram graalglastekniken vid Orrefors glasbruk och även formgett ett stort antal graalglas. Han var en av de mästare vid Orrefors som 1925 fick guldmedalj vid världsutställningen i Paris och vid sin 75-årsdag 1948 tilldelades han av landshövdingen i Växjö konungens Vasamedalj för sin betydelse för den svenska glashanteringen.

Även hans bror Gustaf Bergqvist var glasblåsarmästare.

Biografi

Bergqvist började i Kosta hytta redan vid 8-9 års ålder, vissa dagar i hyttan i dåtidens barnarbete. Från 12 års ålder blev det heltid som glasarbetare och Bergqvist blev mästare på Kosta 1894, 21 år gammal. Han var åtta månader i USA 1901-02 vid glasbruket White Mills i Pennsylvania. Sedan återvände han till Kosta och stannade där till 1914.

Sommaren 1914 anställdes han vid Orrefors, som året innan förvärvats av konsul Johan Ekman. Denne gav Bergqvist fria händer att experimentera och förnya Orreforsglaset. Disponent Albert Ahlin uppmuntrade honom och speciellt gällde det att utveckla och förbättra tekniken med flerfärgade och etsade överfångsglas. Mäster Knut lyckades helt på egen hand med detta sommaren 1916 och resultatet blev den mellanskiktsdekor som Ahlin i november 1916 döpte till graalglas. Till Göteborgsutställningen 1923 blåste Bergqvist i samverkan med Simon Gate de så kallade slottsglasen. De är tunnväggiga, blomliknande skålar i mörka färger som violett, blått, grönt eller brunt. De är optikblåsta, alltså förblåsta i en vertikalrefflad form, som ger dem en växlande tunn och tjock glasvägg.

Knut Bergqvist m.fl. studerar ett s.k. slottsglas under Glasets Dag 9 juli 1942 i Orrefors.

1929 flyttade Bergqvist från Orrefors och blev delägare i Lindefors glasbruk. Där var Bergqvist chef för hyttan samt glasblåsarmästare och formgivare. Det finns bevarat ett antal av hans arbetsritningar från denna tid. Först signerade han dem med Kåbe, men gick sedan över till den signatur KB som hade använts på Orrefors. 1931 slog trettiotalskrisen till och man tvingades lägga ner driften.

Eda glasbruk drabbades av samma öde och lades ner 1933. Sommaren 1933 flyttade Edvard och Gerda Strömberg från Eda till Lindefors. Man skrev kontrakt om att arrendera bruket och gav det namnet Strömbergshyttan. Knut Bergqvist och Edvard Strömberg hade mötts tidigare, redan då den senare var ung praktikant vid Kosta glasbruk på 1890-talet. Man kände varandra väl från Orrefors. Större delen av Bergqvists tid på Orrefors var Edvard bruksdisponent där. Strömberg ville gärna ha den skicklige mästaren Bergqvist kvar vid bruket, och så blev det. Bergqvist verkade som mästare vid glasblåsarstolen på Strömbergshyttan till 1947, då han blev hyttmästare, det vill säga chef för glashyttan. Fram till 1950 var han sedan mentor för sonen - hyttmästaren Sven-Erik Bergqvist.

Bergqvist verkade alltså oavbrutet som mästare vid sin hyttstol från 21 till 74 års ålder. Beträffande denna livsgärning gav landshövding Thorwald Bergquist i sitt tal till 75-årsjubilaren Knut Bergqvist följande kommentar: Utan ett intimt samarbete mellan konstnärerna och de kunniga och yrkesskickliga glasarbetarna hade man inte kunnat nå de framgångar som gett svenskt glas en framträdande plats i världen.

Graalmetoden

Graal Orrefors KB - HW No 1
hyttarbete utfört av Knut Bergqvist, formgiven av Simon Gate och mönstermakare Heinrich Wollman, 1916.

Under hösten 1916 vidareutvecklade Bergqvist sin graalmetod. Han tillverkade först tvåfärgade graalämnen, varvid en kula med färg i underfång krängdes över en annan färgad kula. Slutligen tog han fram en speciell överdrivningsmetod. Med den nya metoden kunde han göra ämnen med ända upp till fem tunna färgskikt, och utan ett skikt av klarglas mellan dessa färglager. Han undvek på detta sätt att få de luftblåsor i glaset som först uppstod vid experimenterandet och ämnena blev nu tillräckligt tunna för att man skulle kunna etsa sig genom alla färgskikten. Bergqvist utvecklade alltså sin teknik för tunnväggiga graalglas i tre steg från sommaren 1916 till 1917. Vidare framhåller Bergqvist i sina memoarer att det var först in på år 1917 som Simon Gate började rita mönster till graalglas och sedan också arbetsritningar till formgivningen. På ritkontoret diskuterade då konstnär och mästerblåsare tillsammans de formmässiga problemen, och man samarbetade även vid Bergqvists hyttstol där glasen utformades. Mästaren och konstnärerna utvecklade på så sätt tillsammans graalglasens formgivning till det resultat som bidrog till Orreforsglasets världsberömmelse.

Bergqvist i litteraturen

Bergqvist har berättat om sin verksamhetsperiod från 1880 till 1920 i de memoarer han skrev 1950. Han skriver om livet på Kosta, om glasbruket och dess arbetare, hyttans verkstäder, mästare och tillverkning, hyttpredikan, fackföreningsrörelsen, naturahushållningen, brukshandeln och kooperationen samt om musiklivet, nöjeslivet och tillgången på litteratur. Bergqvist var med om att bilda den första fackföreningen på Kosta 1893. 1896 beslöts att samordna flera lokalavdelningar som uppstått på glasbruken. Man bildade Förbundsföreningen inom Sverige. Styrelsen förlades till Kosta och Bergqvist var styrelsens sekreterare. Bergqvist redogör vidare för arbetsperioden i White Mills. Det sista avsnittet i memoarerna upptar tiden på Orrefors och speciellt om graalglasets födelse 1916 – det avsnitt ur memoarerna som tagits in i boken Kärlek till glasAgnes Hellners samling av Orreforsglas.

I boken Kärlek till glas berättar även Agnes Hellner om Orrefors och hon belyser mäster Knuts insatser vid detta glasbruk 1914–1929. Båda dessa skildringar visar att Bergqvist skapade det första graalglaset genom att utveckla tekniken med etsade, flerfärgade överfångsglas. Ett uppvärmt sådant glas delades vid glasugnen i mindre delar. En sådan del som fästs vid glasblåsarpipan doppades ner i en degel med klarglas och blåstes ut och drevs vid mästarstolen till graal nummer ett. Det flerfärgade mönstret blev på så sätt inneslutet under ett skikt av ofärgat glas. Bergqvist berättar att han hade denna första graal förvarad i sitt hyttskåp en hel månad, innan han visade det för disponent Albert Ahlin och Simon Gate. Bergqvist finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[4] i Stockholm.

Referenser

  1. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.boijmans.nl , läst: 19 april 2024.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.britishmuseum.org .[källa från Wikidata]
  4. ^ Nationalmuseum

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Graalvas, formgivning Simon Gate, hyttarbetet utfört av Knut Bergqvist, mönstermakare Heinrich Wollman - OF 3828.jpg
Författare/Upphovsman: Jörgen Ludwigsson, Kulturparken Småland AB / Smålands museum, Licens: CC BY 4.0
Graalvas. Formgiven av Simon Gate. Hyttarbetet utfört av Knut Bergqvist, mönstermakare Heinrich Wollman. Koboltblått graalmönster, bestående av ett blom- och växtmotiv, mot en ofärgad botten. Märkt D 365 (Smålands museums äldre depositionsnummerserie). Sekundär, Signatur: SGraal Orrefors KB - HW No 1. Produktion: 1916. Mått. Höjd 220.0 mm. Diametermynning 47.0 mm. DigitaltMuseum ID0210213623832


Björn Arfvidsson, antikvarie: "Vasen finns med på sidan 3 i en katalog som sammaställts av Heinrich Wollman runt 1922-23. De visar graalar från åren 1916-22 (enligt en notering av Edward Hald). Bild från katalogen finns bifogad i denna post. Wollman anger att vasen tillverkades den 6 december 1916, och han kallar den "Det första graalglas".

På sidan 2 i katalogen har Edward Hald år 1948 gjort anteckningar vid två andra vaser, som han har svårt att definiera tekniken på. Hald skriver: "Om dessa är "riktiga" graal-glas så var No 1 inte det första!". Vaserna på sidan 2 är tillverkade den 27 juli 1916, d.v.s. drygt 4 månader före graal nummer 1.

I programmet Antikrundan på Sveriges television kunde gåtan lösas år 2019. En man, som var ättling till en av Knut Bergqvists söner, hade med vasen, som mycket riktigt var en graal. Således är graal nummer 1 inte den första graalen, men heller inte vasen som visades på Antikrundan är nummer 1. Den är nämligen signerad "K.B. 2", d.v.s. Knut Bergqvist nummer 2 (även denna sida finns bifogad i denna post). En del frågetecken kvarstår alltså.

På försättsbladet till nämnda katalog har Edward Hald år 1948 kommenterat de bokstäver som finns placerade under en del av graalarna i katalogen. I detta exempel står det "B", vilket Hald menar är Fritz Blomqvist "eller mer troligen Knut Bergqvist". Av den anledningen anges i detta fall Bergqvist som tillverkare."

Orrefors glasbruks föremålssamling köptes 2009 av den ekonomiska föreningen Glasrikets skatter. 2019 tog föreningens styrelsen tillsammans med Kulturparken Småland beslutet att deponera samlingen i Kulturparken Smålands föremålsmagasin på Kulturarvscentrum i Växjö.
Mästare Knut Bergqvist på Strömbergshyttans glasbruk - R 2439.jpg
Mästare Knut Bergqvist på Strömbergshyttans glasbruk. Bergqvist är i färd att forma en skål. Fotografering: 1940 - 1949, Accession: 1941 (Gåva). DigitaltMuseum ID021016654607
Knut Bergqvist m.fl. studerar ett s.k. slottsglas från Orrefors 9 juli 1942 - M 47752.jpg
Glasblåsarmästaren och formgivaren Knut Bergqvist, i väst och klockkedja, detaljstuderar ett s.k. slottsglas från Orrefors, tillsammans med några andra herrar. Glaset är en mörkgrön pokal, ett s.k. slottsglas, av Simon Gate, blåst av just Bergqvist. Glasets dag, torsdagen den 9 juli 1942, arrangerad av Glasbruksföreningen i samband med jubileumsfirandet Växjö 600 år 1942. Under mässan visades en kulturhistorisk glasutställning samt en modern glashytta med gravörverkstad. Fotografering: 9 juli 1942. DigitaltMuseum ID021016681564