Knogjärn

Knogjärn med fyra ringar att trä över handens fingrar.

Knogjärn är ett enkelt vapen som består av en rad tjocka metallringar som sitter fast i varandra och som träs över fingrarna för att skydda handen och ge tyngd i slagen.

Utseende

Knogjärn med tydliga piggar använt av brittisk soldat i närstrider vid första världskriget.

Knogjärnets utseendet varierar, men vanligt är fyra ringar som ibland kan ha piggar för att ytterligare öka skadan hos motståndaren. Knogjärnet används vid slag i närstrid eller i gatuvåld mot motståndarens kropp och ansikte.

Historia

Detaljbild av händerna klädda i cestus, bronsfigur från århundradet fr. Kr.

Knogjärn är kända sedan Romarriket, där det förekom en typ av vapen kallat caestus eller cestus, som kunde ha många olika former^[1], från att vara ihopsatta av enkla läderremmar till mer att mer likna en läderhandske med infogade bitar av bly och järn.

Lagstiftning

I Finland är det enligt Ordningslagen förbjudet att bära knogjärn på allmän plats. Man får inte heller tillverka dem, föra dem in i landet eller saluföra.^[2]

I Sverige är det enligt knivlagen förbjudet att bära knogjärn på allmän plats och de är också otillåtna att saluföra, eller överlåta till personer under 21 år.^[3]

Se även

• Närstridskniv

Referenser

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Knogjärn.
  Bilder & media
• Brons knogjärn från 1600-talet i Västmanlands läns museum