Knapptelefon

LM Ericssons bakelittelefon med knappsats, experimentapparat från 1950-talet

Knapptelefon är en telefon eller mobiltelefon med knappsats.

Fasta telefoner med knappsats

Knappsats
LM Ericssons "Dialog" med knappsats 1969

Begreppet hos fasta telefoner har under en lång tid varit i stort sett obefintligt, i alla fall i Sverige, då de flesta fasta telefoner sedan länge har haft knappar och att det då under lång tid inte har funnits behov av att särskilja dessa från ännu äldre telefoner med nummerskivor.

De allra första telefonerna i Sverige med knappar istället för fingerskiva togs fram i slutet av 1950-talet. På den tiden var det inte dock inte många telefonstationer som klarade knapptelefoner. Det var först under 1970-talet och introduktionen av de digitala telefonväxlarna i AXE-systemet som de började komma ut på allvar och ersätta telefoner med fingerskiva. Den svenska standardmodellen för knappsats fick namnet Diavox och kom ut på marknaden 1978. Kring 1990 hade knapptelefonerna konkurrerat ut de allra flesta telefoner med fingerskiva. Därefter har ordet knapptelefon använts i allt mindre utsträckning, i alla fall i Sverige, då allt fler tog för givet att en fast telefon hade knappar istället för fingerskiva. I andra länder kunde vid tidpunkten fasta telefoner med fingerskiva dock förekomma i större utsträckning.

Från början var knapptelefonerna byggda med tonval. Då tonval var nytt var det många telefonstationer som inte var byggda för detta, därför fanns det under 1970- och 1980-talen även knapptelefoner som hade pulsval för att kunna sälja knapptelefoner även för de som bodde på ställen med gamla telefonstationer. Dessa telefoner innehöll en krets som vid tryckning på knappen för en viss siffra genererade en serie pulser, en puls fler än siffrans talvärde, det vill säga fyra pulser när knappen 3 trycktes ned eller nio pulser för knappen 8. Detta gav då samma typ av signal som genererades i en telefon med fingerskiva. Under 1980-talet när dåvarande Televerket i Sverige uppgraderade hårdvaran ute i telenätet infördes även möjligheten att detektera siffror i form av toner på samtliga telefonstationer, och alla moderna knapptelefoner använder sedan dess tonval som hade den stora praktiska fördelen att en siffra kunde sändas på en bråkdels sekund, medan till exempel siffran 9 i det gamla systemet kunde ta två sekunder att få fram.

Mobiltelefoner med knappsats

I och med mobiltelefonens allt snabbare utbredning har fasta telefoner blivit allt ovanligare, och när smartmobiler med multipekskärm började bli vanliga i början av 2010-talet började man istället att kalla äldre eller enklare mobiltelefoner med knappsats för knapptelefoner. Under 2020-talet syftar begreppet knapptelefon i stort sett helt på denna typ av mobiltelefon då fasta telefoner vid samma tidpunkt nästintill helt konkurrerats ut av olika typer av mobiler, såväl med knappar som med pekskärmar.

Äldre mobiltelefoner med knappsatser istället för pekskärmar.

Media som används på denna webbplats

Ambox globe content.svg
A globe icon in the Ambox-content style. This icon is used for important issues relating to the world and for stating the bias of worldwide information.
Bakelittelefon knappar.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Ericssons bakelittelefon med knappsats
Mobile phone evolution.jpg
Mobile phone evolution, respectively, from left to right: Motorola 8900X-2, Nokia 2146 orange 5.1, Nokia 3210, Nokia 3510, Nokia 6210, Ericsson T39, HTC Typhoon
Ericsson Dialog 004-02.jpg
Författare/Upphovsman: Peter Häll / Swedish National Museum of Science and Technology, Licens: CC BY 4.0
Telefonapparat Dialog för AT-system, huvudapparat, anknytningsapparat till växel och sidoapparat. Bordsmodell med kåpa av blå termoplast, knappsats med 12 knappar för tonval och apparatsnöre anslutet till propp. Ringsignalens styrka är ställbar med ett reglage på apparatens undersida.

Dialog började tillverkas 1962 och blev Televerkets standardtelefon i mars 1969. Formgivarna från arkitektkontoret Ahlgren-Olsson-Silow (AOS) var starkt influerade av amerikanen Henry Dreyfuss ergonomistudier.

I takt med att plasten gjorde sitt intåg i tillverkningsindustrin på 1950-talet kunde man ersätta telefonernas tunga och sköra bakelitskal med ett formsprutat plastskal. De främsta fördelarna var att man reducerade telefonens vikt och att den blev billigare att tillverka. Den svenska telefonen Dialog introducerades 1962 och var resultatet av ett projekt som framhöll att formgivning, ergonomi, teknik och tillverkningsmetod skulle ha lika prioritet. Den nya telefonen innehöll flera nyheter bland vilka kan nämnas ergonomiskt utformad lur, kåpa med inbyggt bärgrepp, reglerbar ringklocka, automatisk reglering av transmissionsnivån i förhållande till abonnentledningens längd och att den var möjlig att få i flera färger. Den tillverkades både av L.M Ericsson och Televerkets verkstad, i regel med fingerskiva men även i flera varianter med knappsats. Dialog presenterades för den svenska allmänheten i maj 1965.
TWB75a.jpg
(c) Uwe Schwöbel, CC BY-SA 3.0
Tastwahlblock Typ TWB 75a