Klockljung

	Klockljung
	(c) Christian Fischer, CC BY-SA 3.0
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Ljungordningen; Ericales
Familj	Ljungväxter; Ericaceae
Släkte	Klockljungssläktet; Erica
Art	Klockljung; E. tetralix
Vetenskapligt namn
	§ Erica tetralix
Auktor	L.
	; 1. Ett ganska litet exemplar i blom; 2. Blomställning i fruktmognad med vissnade blomkronor; 3. Blad från dels övre, dels undre sidorna. Förstoring × 7; 4. Blomma. Förstoring × 2; 5. Ståndare. Förstoring × 6;

Klockljung (Erica tetralix L.) är en art i familjen ljungväxter.

Utseende

Klockljung liknar vanlig ljung (Calluna vulgaris). Den har kransar av barrliknande blad, som i kanterna bär små körtelhår, då de är unga. Blomningen påbörjas redan under högsommaren.

Utbredning

Klockljung förekommer naturligt i Västeuropa, från södra Portugal till centrala Norge, men även i flera fuktiga områden längre österut, en bit från kustområdena i Centraleuropa, som Österrike och Schweiz. Den har även introducerats till delar av Nordamerika.^[1]

Förekomst i Sverige

Den förekommer i Sveriges södra och västra landskap, norrut till Värmland. Den är mycket sällsynt i östra Götaland och fridlyst i Örebro län och Dalarnas län, men ohotad i övriga län.

Förekomst i Norge

Klockljung finns i södra och mellersta Norge och norrut till Nordland fylke. I södra Norge maximum 750 m ö h.

Biotop

Klockljung växer liksom den vanliga ljungen på mager mark, men kräver större fuktighet än denna, och föredrar särskilt områden på och invid mossar.

Namn

Erica kan härledas från ett gammalt indoeuropeiskt ord, verika, som betyder ljung.

Tetralix är det latinska namn, som redan romarna för 2 000 år sedan använde om en ljungväxt.

Ericastiftelsen i Stockholm, som arbetar med terapi av barn och ungdomar, har fått sitt namn av Erica tetralix.^{[källa behövs]}

Bygdemål

Namn	Trakt	Referens	Förklaring

Kopattar	Skåne (Skanör)	^[2]	Pattar avser här en nötkreaturkos spenar, med syftning på de spenliknande blommorna. Benämningen kopattar har även använts för getrams, Polygonatum odoratum, vars blommor också kan liknas vid ko-spenar.
Kopatte	Skåne (Luggude, Onsjö)		Avser i dessa trakter humleblomster, Geum rivale, där en blomma kan liknas vid ett helt juver. Notera att kopatte är singularis, till skillnad från kopattar (klockljung och getrams) som är pluralis.