Klimatpolitik

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-07)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
(a) Fyra scenarior för världens framtida CO2-utsläpp från energi och industri: Ingen klimatpolitik, samma klimatpolitik som innan Parisavtalet 2015, INDC (regeringars frivilliga åtaganden om sänkta CO2-utsläpp vid uppstarten av klimatkonferensen i Paris) samt Parisavtalets tvågradersmål genom förhöjt tempo efter 2030. (b) Uppskattad sannolikhetsfördelning av ökningen av den globala medeltemperaturen från innan industrialiseringen fram till år 2100.

Klimatpolitik är lagstiftning, budgetarbete och andra politiskt beslutade åtgärder, dels för begränsning av klimatförändringar, dels för anpassning av samhällen till vetenskapligt beräknade följder av den globala uppvärmningen.[1] Klimatpolitiken utgår till stor del från att mänsklighetens utsläpp av växthusgaser är en betydande orsak till dagens klimatförändringar och den allmänt förhöjda temperaturen i atmosfären, den så kallade växthuseffekten.

I den internationella klimatpolitiken läggs stor vikt vid långsiktiga utfästelser i form av utsläpps- och klimatlöften eller mål, uttryckta genom förhandlingar om avtal och konventioner mellan stater för att minska utsläppen av framförallt växthusgaser. FN:s klimatkonferenser (COP) och EU är exempel på sådana politiska forum för diskussioner som arbetar nationsöverskridande med dessa frågor. Forskare inom FN:s klimatpanel bistår denna process med utvärderingsrapporter, och beräknar bland annat koldioxidbudgetar som krävs för att begränsa uppvärmningen till politiskt beslutade temperaturmål. Några länder har kommit överens om utsläppsrätter och klimatkvoter, till stor del som följd av Kyotoprotokollet som trädde i kraft 2005. Klimatmål är också en del av globala målen för hållbar utveckling och ingår i Agenda 2030 beslutad av FN:s generalförsamling. De globala målen innefattar att rika länder har åtagit sig att finansiera fattigare länders klimatanpassning och utsläppsbegränsning genom klimatfonder såsom FN:s gröna klimatfond och genom lån.

Inom EU och på nationellt plan överlappar klimatpolitiken med energi-, industri-, infrastruktur-, trafik-, bistånds-, forsknings-, handels- och utrikespolitiken. Ett centralt ämne i EU:s och enskilda länders klimatmål är handlingsplaner för hur snabbt länder ska ersätta användningen av fossila bränslen inom industri-, transport- och energisektorerna med förnybara energikällor, och hur redan gjorda utsläpp ska hanteras genom klimatkompensation så att netto-noll-utsläpp nås.[1]

Det finns flera hållningar inom klimatpolitiken. Den generella inställningen i Europas länder är att utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, bör reduceras för att undgå en alltför kraftig förändring i jordens klimat. Vissa länder förespråkar emellertid en mer återhållsam klimatpolitik där man bör undvika internationella klimatpolitiska åtgärder. Detta gäller framför allt regeringar i USA, Australien och Saudiarabien.

I Sverige

Sveriges koldioxidskatt infördes 1991, och har bidragit till ett skifte från fossila bränslen till biobränslen för uppvärmning samt effektivare energianvändning. Skattenivån 2020 var cirka 1,15 kronor per kg koldioxid, vilket är drygt 20 gånger högre än priset på EU:s utsläppsrätter.[1]

Sveriges riksdag beslöt 2009 att Sverige ska minska sina utsläpp med upp till 40 procent till 2020 jämfört med 1990.[1]

En granskningsrapport av Riksrevisionen februari 2020 visade att de styrmedel som Sveriges regeringar infört sedan 2006 för att öka andelen miljöbilar har saknat fullgoda konsekvensanalyser av samhällsekonomiska och miljömässiga effekter. Granskningen visade att det har varit förhållandevis dyra och ineffektiva sätt att minska transportsektorns koldioxidutsläpp. Det saknades även plan för uppföljning och utvärdering.[2][3][4]

Se även

Sverige

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ [a b c d] ”klimatpolitik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klimatpolitik. Läst 11 januari 2023. 
  2. ^ ”Ineffektivt stöd till miljöbilar”. Arkiverad från originalet den 13 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200213115024/https://www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2020-02-13-ineffektivt-stod-till-miljobilar.html. Läst 16 februari 2020.  riksrevisionen.se, 13 februari 2020.
  3. ^ ”Statliga åtgärder för fler miljöbilar (RiR 2020:1)”. Arkiverad från originalet den 13 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200213201653/https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2020/statliga-atgarder-for-fler-miljobilar.html. Läst 16 februari 2020.  riksrevisionen.se, 13 februari 2020.
  4. ^ ”Statliga åtgärder förfler miljöbilar rir 2020:1”. Arkiverad från originalet den 13 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200213210428/https://www.riksrevisionen.se/download/18.69c381801700b3b6ecddccdb/1581431792786/RiR%202020_01%20Anpassad.pdf. Läst 16 februari 2020.  riksrevisionen.se, 13 februari 2020. ISBN 978-91-7086-549-7
Hållbar utveckling
Principer
Konsumtion
Befolkning
Teknik
Ekodesign · Lämplig teknik · Miljöteknik
Biologisk mångfald
Energi
Mat
Hållbart jordbruk · Hållbart fiske · Lokalproducerad mat · Matsäkerhet · Permakultur · Skogsjordbruk · Stadsodling
Vatten
Vattenbrist · Vattenfotavtryck · Vattenhushållning · Vattenskydd · Vattenåtervinning
Ansvarsskyldighet
Hållbar avkastning · Hållbart skogsbruk · Hållbarhetscertifiering · Hållbarhetsmått · Hållbarhetsrapportering · Hållbar materialförsörjning
Tillämpningar
Arkitektur · Dagvattenhantering · Ekodesign · Ekoby · Företagande · Förpackningar · Geopark · Grön marknadsföring · Industrier · Infrastruktur · Konst · Landskapsarkitektur · Livsstil · Marknader · Mode · Nyurbanism · Reklam · Städer · Samhällsbyggande · Transport · Trädgårdsskötsel · Turism
Förvaltning
Avfall · Fiske · Material · Naturresurser · Planetär · Skogsbruk
Avtal och konferenser
FN:s miljövårdskonferens (Stockholm, 1972) · Brundtlandkommisionen (1983) · Brundtlandrapporten (1987) · Riokonferensen (1992) · Riodeklarationen om miljö och hållbar utveckling · Agenda 21 (1992) · Konventionen om biologisk mångfald (1992) · Internationella konferensen om befolkning och utveckling (1994) · Lissabonprinciperna (1997) · Kyotoprotokollet (1997) · Earth Charter (2000) · FN:s millenniedeklaration (2000) · Earth summit 2002 (Rio+10, Johannesburg) · FN:s nationernas konferens om hållbar utveckling 2012 (Rio + 20, 2012) · Globala målen (2015) · Parisavtalet (2015) · FN:s havskonferens (2017)

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Global CO2 emissions and probabilistic temperature outcomes of Paris.png
Global CO2 emissions and probabilistic temperature outcomes of government announcements associated with the lead up to the Paris climate conference. (a) Global CO2 emissions from energy and industry (includes CO2 emissions from all fossil fuel production and use and industrial processes such as cement manufacture that also produce CO2 as a byproduct) for emissions pathways following no policy, current policy, meeting the governments’ announcements with constant country decarbonization rates past 2030, and meeting the governments’ announcements with higher rates of decarbonization past 2030. INDCs refer to Intended Nationally Determined Contributions which is the term used for the governments’ announced actions in the lead up to Paris. (b) Likelihoods of different levels of increase in global mean surface temperature during the 21st century relative to preindustrial levels for the four scenarios. Although (a) shows only CO2 emissions from energy and industry, temperature outcomes are based on the full suite of GHG, aerosol, and short-lived species emissions across the full set of human activities and physical Earth systems.