Kjell Larsson

Kjell Ingemar Larsson, född 26 mars 1943 i Lundby församling i Göteborg, död 21 december 2002 i Matteus församling i Stockholm,^[1] var en svensk socialdemokratisk politiker. Han var Sveriges miljöminister mellan oktober 1998 och oktober 2002.

Kjell Larsson, som var son till byggnadsarbetare Gunnar Larsson och Aina, född Persson.^[2], blev pol. mag. vid Göteborgs universitet 1967. Därefter blev han utredningssekreterare vid Svenska byggnadsarbetareförbundet och invaldes 1970 i den socialdemokratiska partistyrelsen, varpå han 1973 blev sakkunnig i statsrådsberedningen. 1976–1980 arbetade han för den socialdemokratiska riksdagsgruppen^[2] och var talskrivare åt Olof Palme. Mellan 1980 och 1982 var han chef för ARE Idé 2. Han var Ingvar Carlssons statssekreterare i Statsrådsberedningen 1982-91. Han var senare generaldirektör för Exportkreditnämnden 1996–1998. 1998 utsågs han till miljöminister i Regeringen Persson. Han avgick av hälsoskäl den 16 oktober 2002^[3] och avled i cancer den 21 december samma år.^[4] Han är far till Jan Larsson, före detta statssekreterare hos Göran Persson.

Under tiden som miljöminister bidrog Larsson till att skapa internationellt stöd för Kyotoavtalet genom att under Sveriges ordförandeskap i EU 2001 ta en aktiv roll i att förhandla och få uppslutning från ett stort antal ledande nationer. Under hans ministertid gavs vidare startsignal till det 20-åriga statliga stödet för utgivningen av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.

• Larsson, Kjell I, statssekreterare, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 633