Kiwi
- För andra betydelser, se Kiwi (olika betydelser).
| Kiwi | |
_1_Luc_Viatour.jpg) (c) I, Luc Viatour, CC BY-SA 2.5 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ljungordningen Ericales |
| Familj | Aktinidiaväxter Actinidiaceae |
| Släkte | Aktinidiasläktet Actinidia |
| Art | Kiwi A. deliciosa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Actinidia deliciosa | |
| Auktor | (A.Chev.) C.F.Liang & A.R.Ferguson, 1984 |
 hanblommor av kiwi | |
Kiwi eller kivi[1] (Actinidia deliciosa eller A. chinensis[2]) är en eller flera växtarter i familjen aktinidiaväxter. Det är även namnet på dess frukt, som tidigare varit känt som kinesiskt krusbär[3] och melonette. Växten har kinesiskt ursprung, och numera är Kina, Italien och Nya Zeeland de tre största producentländerna av odlad kiwifrukt. Det moderna namnet kiwi är efter Nya Zeelands nationalsymbol, den bruna kivin.[3]
Biologi
Växten kiwi är en 8 till 10, ibland 20[4] meter hög buske. Den är en slingerväxt (lian[5]), med dess brunröda och filthåriga skott. De hjärtlika, 7–12[5] centimeter stora bladen fälls under hösten. Blommorna på busken är i regel enkönade, varför han- och honblommorna finns på olika plantor (tvåbyggare). Tvåkönade sorter förekommer dock, men odling kräver då att han- och honplantor växer nära varandra.[5] De orangegult färgade blommorna är regelbundna till växtsättet.[3]
Artnamnet definierades ursprunglingen som Actinidia chinensis, men efter examination av kinesiska plantor beslöts 1984 att den vanliga grönköttiga varianten skulle få artnamnet A. deliciosa. A. chinensis reserveras därefter för den gulköttiga gul kiwi.[4]
Upp till 100-åriga plantor kan sätta frukt. Plantor som sattes i Nya Zeeland på 1930-talet producerade frukter år 2008. En planta hos systerarten A. arguta, planterade i Korea, beräknas vara 600 år gammal.[5]
Frukt och konsumtion
Frukten är oval och 3 till 8 centimenter lång. Skalet är brunludet. Det saftiga och friskt syrliga fruktkötet är klargrönt (hos arten A. deliciosa) runt svart kärnor och vitnande i mitten.[5] Den har vissa likheter med ett stort krusbär, vilket föranlett det alternativa namnet kinesiskt krusbär.[3]
Kiwifrukten väger i genomsnitt 100 g.
Kiwifrukten är brun och stor som ett hönsägg,[5] men botaniskt sett är kiwifrukten ett (hårigt) bär.[5] Under det något strävhåriga skalet finns ett grönt, saftigt fruktkött med många små, svarta kärnor. Grön kiwi har en syrlig, krusbärsliknande[5] smak, som blir sötare ju mognare frukten är. Kiwifrukten är mogen att ätas när fruktköttet ger efter för lätt tryck. De omogna frukterna är sura i smaken, men går utmärkt att äta. Kärnorna äts vanligen också, men inte skalet. Det går dock att äta kiwin med skalet som man äter ett äpple, men detta är något som de flesta i Sverige inte gör.
Oftast äts frukten som den är med sked, ibland med ett speciellt ”kiwibestick” som är formad som en kniv i ena änden och som en sked i den andra. Kiwin kan också användas i sallader eller som dekoration på tårtor och i desserter; till exempel är skivad kiwifrukt populärt på tårtsorten pavlovatårta.[5]
Historik och odling
Växten härstammar från Kina. Där har odling för de ätliga frukternas skull förekommit sedan 700-talet.[3]
Under 1800-talet inleddes odling av busken i Storbritannien, men då som prydnadsväxt. 1906 inleddes odling i större skala i Nya Zeeland och då mer med tanke på den ätliga frukten. Detta skedde sedan missionärer utsända till Kina återvänt till Nya Zeeland och då fört med sig växten.[3]
1904 tog lärarinnan Mary Isabel Fraser med sig svarta frön från Kina till Nya Zeeland, och trädgårdsmästaren Alexander Allison omvandlade fröna till plantor. Därefter skedde korsningsförsök för att försöka få fram starkare sorter.[2] Hortonomen Hayward Wright lyckades i slutet av 1920-talet förädla den första kommersiellt gångbara sorten Hayward,[6] med både bättre hållbarhet och smak.[2]
Skördarna ökade successivt, och på 1950-talet inleddes export till både Storbritannien och USA. Ordet chinese gooseberry ansågs som suspekt, så man sålde den under namnet melonette ('liten melon'). Efter en namntävling arrangerad av Auckland-baserade bolaget Turner & Growers[4] beslöts att 1959[4] anta namnet kiwifruit – dels för att det påminde om Nya Zeelands nationalsymbol kivin (engelska: kiwi), dels för undvika de tullar som fanns på importerade meloner. Kiwifrukten började säljas i Sverige och Skandinavien omkring 1980.[2]
Det finns även andra arter av kiwi, såsom gul kiwi (A. chinensis) och olika hybrider, bland annat minikiwi. Dessutom finns det idag fler kommersiella sorter av A. deliciosa än Hayward exempelvis Zespri Gold.[6] Frukten kallas alltid kiwifruit i Australien och Nya Zeeland, eftersom kiwi används om kivifågeln eller Nya Zeelands folk.
Produktion
Odling har under 1900-talet etablerats på många håll i världen, inklusive i Sydamerika, runt Medelhavet, i Afrika, Australien och USA.[3] Sedan 1970-talet har vidare förädlingsinsatser lett till sorter som Hort16A och den gulköttiga, mangodoftande Zespri Gold. Även systerarten A. arguta med mindre frukter har introducerats i kommersiell odling.[4]
Genom namnet har växten och frukten särskild koppling till Nya Zeeland, där frukten blev en viktig exportvara efter andra världskriget. Den exportbaserade industrin kraschade dock på sent 1980-talet, på grund av ökad konkurrens från andra länder. Därefter har den nyzeeländska kiwifruktsexporten återhämtat sig, och anno 2006 var kiwi den viktigaste exportgrödan inom frukt och grönsaker (med en 30-procentig andel).[5]
| Nr | Område | Produktion (ton) | Andel (%) |
|---|---|---|---|
| 1 |  Kina | 1 840 000 | 53,37 % |
| 2 |  Italien | 506 958 | 14,70 % |
| 3 |  Nya Zeeland | 410 746 | 11,91 % |
| 4 |  Chile | 266 017 | 7,72 % |
| 5 |  Grekland | 171 510 | 4,97 % |
| 6 |  Frankrike | 62 000 | 1,80 % |
| 7 |  Iran | 43 165 | 1,25 % |
| 8 |  Turkiet | 31 795 | 0,92 % |
| 9 |  Japan | 31 600 | 0,92 % |
| 10 |  USA | 25 855 | 0,75 % |
| 11 |  Spanien | 20 881 | 0,61 % |
| 12 |  Portugal | 18 150 | 0,53 % |
| 13 |  Sydkorea | 9 158 | 0,27 % |
| 14 |  Australien | 4 239 | 0,12 % |
| 15 |  Israel | 3 500 | 0,10 % |
| 16 |  Schweiz | 501 | 0,01 % |
| 17 |  Montenegro | 500 | 0,01 % |
| 18 |  Kirgizistan | 400 | 0,01 % |
| 19 |  Slovenien | 260 | 0,01 % |
| 20 |  Bulgarien | 208 | 0,01 % |
| 21 |  Cypern | 100 | 0,00 % |
| 22 |  Tunisien | 32 | 0,00 % |
| 23 |  Kanada | 30 | 0,00 % |
| Total världsproduktion | 3 447 605 | 100,00 % | |
| Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[7] | |||
Näringsvärde och hantering
Kiwifrukt innehåller mycket C-vitamin.[3] Kiwin innehåller ett enzym, aktinidin, som verkar nedbrytande på protein, något som kan nyttjas för att möra kött. Samtidigt hindrar enzymet gelatin från att stelna, något som förhindrar användning i vissa maträtter.[3] Vissa människor kan vara allergiska mot enzymet. I vikthänseende är mängden kalium i kiwi något lägre jämfört med en banan. Kiwi innehåller även A-vitamin och E-vitamin, och skalet innehåller mycket flavonoida antioxidanter.
Frukten är även ofta omnämnd för att ha en mild laxativ effekt, vilket förmodligen orsakas av fruktens höga halt av kostfiber.[8] Kiwi kan vara allergiframkallande. Frukten är en av de frukter som innehåller mest aktinidin, en allergen som en del personer kan vara överkänsliga mot.
Kiwifrukten har lång hållbarhet.[3]
Synonymer
A = A. arguta, C = A. chinensis, D = A. deliciosa, E = A. eriantha, I = A. indochinensis, P = A. polygama, S = A. setosa.
- Actinidia chinensis f. chlorocarpa C.F.Liang
- Actinidia chinensis f. lingipila C.F.Liang & R.Z.Wang
- Actinidia chinensis f. longipila C.F.Liang & R.Z.Wang
- Actinidia chinensis var. deliciosa (A.Chevalier) A.Chevalier
- Actinidia chinensis var. hispida C.F.Liang
- Actinidia deliciosa var. chlorocarpa (C.F.Liang) C.F.Liang & A.R.Ferguson
- Actinidia deliciosa var. coloris T.H.Lin & X.Y.Xiong
- Actinidia deliciosa var. longipila (C.F.Liang & R.Z.Wang) C.F.Liang & A.R.Ferguson
- Actinidia latifolia var. deliciosa A.Chevalier
- Actinidia chinensis f. lingipila C.F.Liang & R.Z.Wang
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ ”kiwi”. Nationalencyklopedins nätordbok. http://www.ne.se/school/sve/kiwi. Läst 12 augusti 2010.
- ^ [a b c d] Truedsson, Åke (1 januari 2017). ””Kinesiskt krusbär” blev kiwi efter namntävling på 1950-talet”. Natur & Trädgård. https://naturochtradgard.se/kinesiskt-krusbar-blev-kiwi-efter-namntavling-pa-1950-talet/. Läst 25 februari 2023.
- ^ [a b c d e f g h i j] ”kiwi - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kiwi. Läst 25 februari 2023.
- ^ [a b c d e] Taonga, New Zealand Ministry for Culture and Heritage Te Manatu. ”Page 2. Early history, names and varieties” (på engelska). Te Ara, The encyclopedia of New Zealand. https://teara.govt.nz/en/kiwifruit/page-2. Läst 25 februari 2023.
- ^ [a b c d e f g h i j] Taonga, New Zealand Ministry for Culture and Heritage Te Manatu. ”Page 1. The hairy berry” (på engelska). Te Ara, The encyclopedia of New Zealand. https://teara.govt.nz/en/kiwifruit/page-1. Läst 25 februari 2023.
- ^ [a b] ”The encyklopedia of New Zealand”. http://www.teara.govt.nz/en/kiwifruit/page-1. Läst 11 januari 2016.
- ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 14 februari 2017.
- ^ Asia Pacific Journal of Clinical Nutrition, artikel på Asia Pacific Journal of Clinical Nutrition
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kiwi.
Media som används på denna webbplats
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
The flag of Slovenia.
- "The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
- is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
- as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
Författare/Upphovsman: A.j.morris, Licens: CC BY-SA 3.0
Hort16a Kiwifruit vines at flowering
Photo of pavlova dessert with topping of kiwifruit, strawberries and passionfruit.
Författare/Upphovsman: Crowhurst et al., Licens: CC BY-SA 3.0
Fruits of different species af Actinidia.
A = A. arguta, C = A. chinensis, D = A. deliciosa, E = A. eriantha, I = A. indochinensis, P = A. polygama, S = A. setosa.
(c) Klingon, CC BY-SA 3.0
A plantation for kiwifruits (Actinidia deliciosa)
.svg){kind=link}