Kiviuq
| Kiviuq | |
| Upptäckt | |
|---|---|
| Upptäckare | Brett Gladman |
| Upptäcktsdatum | 7 augusti 2000 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | S/2000 S 5 |
| Uppkallad efter | Kiviuq |
| Omloppsbana | |
| Banmedelradie | 11 365 000 km |
| Excentricitet | 0,3336 |
| Siderisk omloppstid | 449,22 dygn |
| Inklination | 46,148° |
| Måne till | Saturnus |
| Fysikaliska data | |
| Dimensioner | 16 km |
| Massa | 3,3·1016 kg |
| Medeldensitet | 2,3 g/m³ |
| Ytgravitation (ekvatorn) | 0,0045 m/s² |
| Rotationsperiod | 21h 49 m |
| Albedo | 0,06 |
| B–V | 0,87 |
| V–R | 0,66[1] / 0,48[2] |
| Hitta fler artiklar om astronomi med | |
Kiviuq är en av Saturnus månar. Den upptäcktes av Brett Gladman 2000, och gavs den tillfälliga beteckningen S/2000 S 5.[3][4] Den är namngiven efter Kiviuq, en hjälte i inuitisk mytologi som det berättas om i de arktiska regionerna såväl i Kanada, Alaska som på Grönland.[5] Bland Saturnus månar är den numrerad som XXIV, det vill säga som nummer 24.
Kiviuq är 16 kilometer i diameter, och banan har ett avstånd på 11,1 miljoner kilometer och har en omloppstid på cirka 450 dagar. Det är en medlem av inuiternas gruppen av oregelbundna satelliter. Kiviuq är mycket lik Inuitgruppens satelliter Siarnaq och Paaliaq, vilket stöder teorin att gruppen har ett gemensamt ursprung från en större himlakropp som brutits sönder.[2][6]
Kiviuq förmodas vara föremål för Kozai-resonans som gör att dess inklination cykliskt minskar medan dess excentricitet ökar, och tvärtom.[7]
Utforskande
30 augusti 2010 mätte Cassini–Huygens ISS-kamera Kiviuqs ljuskurva från ett avstånd av 9,3 miljoner km. Från dessa data har rotationsperioden beräknats till 21 timmar och 49 minuter.[8]
Referenser
- ^ Grav, T.; Holman, M. J.; Gladman, B. J.; Aksnes, K. (2003). ”Photometric survey of the irregular satellites” (på engelska). Icarus 166: sid. 33–45. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0301016. Läst 11 juli 2019.
- ^ [a b] Grav, T. och Bauer, J.. ”A deeper look at the colors of Saturnian irregular satellites” (på engelska). https://arxiv.org/abs/astro-ph/0611590. Läst 11 juli 2019.
- ^ ”IAUC 7521: S/2000 S 5, S/2000 S 6” (på engelska). 18 november 2000. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/07500/07521.html. Läst 11 juli 2019.
- ^ ”MPEC 2000-Y14: S/2000 S 3, S/2000 S 4, S/2000 S 5, S/2000 S 6, S/2000 S 10” (på engelska). 19 december 2000. https://minorplanetcenter.net//mpec/K00/K00Y14.html. Läst 11 juli 2019.
- ^ ”IAUC 8177: Satellites of Jupiter, Saturn, Uranus” (på engelska). 8 augusti 2003. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/08100/08177.html. Läst 11 juli 2019.
- ^ Gladman, B. J.; Nicholson, P. D.; Burns, J. A.; Kavelaars, J. J.; Marsden, B. G.; Holman, M. J.; Grav, T.; Hergenrother, C. W.; Petit, J.-M.; Jacobson, R. A.; Gray, W. J. (12 juli 2001). ”Discovery of 12 satellites of Saturn exhibiting orbital clustering” (på engelska). Nature 412: sid. 163–166. http://www.nature.com/nature/journal/v412/n6843/abs/412163a0.html. Läst 11 juli 2019.
- ^ Ćuk, M. och Burns, J. A. (2004). ”On the Secular Behavior of Irregular Satellites” (på engelska). The Astronomical Journal 128: sid. 2518–2541. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0408119. Läst 11 juli 2019.
- ^ T. Denk, S. Mottola, T. Roatsch, H Rosenberg och G Neukum (2011). ”Rotation Periods of Irregular Satellites of Saturn (abstract 1452)” (på engelska). EPSC/DPS conference 2011 DPS conference 2011,Nantes (Frankrike. http://meetingorganizer.copernicus.org/EPSC-DPS2011/EPSC-DPS2011-1452.pdf. Läst 11 juli 2019.
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
Montage of Saturn and several of its satellites, Dione, Tethys, Mimas, Enceladus, Rhea, and Titan. JPL image PIA01482: Saturn System Montage This montage of images of the Saturnian system was prepared from an assemblage of images taken by the Voyager 1 spacecraft during its Saturn encounter in November 1980. This artist's view shows Dione in the forefront, Saturn rising behind, Tethys and Mimas fading in the distance to the right, Enceladus and Rhea off Saturn's rings to the left, and Titan in its distant orbit at the top.