Kiselisotoper

Fördelningen av de naturliga Kiselisotoperna.

Kisel-28 (92,23 %)

Kisel-29 (4,69 %)

Kisel-30 (3,1 %)

Kiselisotoper är isotoper av grundämnet kisel (Si), det vill säga atomer och kärnor med 14 protoner och olika antal neutroner.

Isotoper

Kisel har 25 kända isotoper, varav 3 är stabila (²⁸Si, ²⁹Si och ³⁰Si). De utgör 92,23 %, 4,67 % respektive 3,1 % av naturligt förekommande kisel.

Den mest långlivade radioisotopen är ³²Si, som är en kosmogen nuklid och bildas av kosmisk strålningsspallation av argon.^[1] Dess halveringstid har fastställts till cirka 153 år (0,21 MeV), och den sönderfaller genom betaemission till ³² (som har en halveringstid på 14,263 dagar^[2]) och sedan till ³²S (stabil). Efter ³²Si, har ³¹Si den näst längsta halveringstiden på 157,3 minuter. Alla andra radioisotoper har halveringstider under 7 sekunder. Den minst stabila isotopen är ⁴³Si med en halveringstid längre än 60 nanosekunder.

Lättare radioisotoper sönderfaller till aluminiumisotoper eller magnesiumisotoper, medan tyngre isotoper sönderfaller till fosforisotoper.

Tabell

Nuklid	Z	N	Massa (u)	Halveringstid	ST (%)	SE (MeV)	SP	Spinn	Förekomst (%)
²²	14	8	22,03453(22)#	29 ms	β⁺ (68 %)	13,98	²²	0⁺
²²	14	8	22,03453(22)#	29 ms	β⁺ + p (32 %)	13,96	²¹	0⁺
²³	14	9	23,02552(21)#	42,3 ms	β⁺	13,98	²³	³⁄₂⁺#
²⁴	14	10	24,011546(21)	140 ms	β⁺ (92 %)	10,81	²⁴	0⁺
²⁴	14	10	24,011546(21)	140 ms	β⁺ + p (8 %)	8,938	²³	0⁺
²⁵	14	11	25,004106(11)	220 ms	β⁺ (63,19 %)	12,741	²⁵	⁵⁄₂⁺
²⁵	14	11	25,004106(11)	220 ms	β⁺ + p (36,8 %)	10,47	²⁴Mg	⁵⁄₂⁺
²⁶	14	12	25,992330(3)	2,234 s	β⁺	5,066	²⁶	0⁺
²⁷	14	13	26,98670491(16)	4,16 s	β⁺	4,821	²⁷Al	⁵⁄₂⁺
²⁸Si	14	14	27,9769265325(19)	Stabil				0⁺	92,23
²⁹	14	15	28,976494700(22)	Stabil				½⁺	4,67
³⁰	14	16	29,97377017(3)	Stabil				0⁺	3,1
³¹	14	17	30,97536323(4)	157,3 min	β⁻	1,492	³¹	³⁄₂⁺
³²	14	18	31,97414808(5)	153 a	β⁻	0,244	³²	0⁺	Spår
³³	14	19	32,978000(17)	6,18 s	β⁻	5,845	³³	(³⁄₂⁺)
³⁴	14	20	33,978576(15)	2,77 s	β⁻	4,601	³⁴	0⁺
³⁵	14	21	34,98458(4)	0,78 s	β⁻ (94,74 %)	10,5	³⁵	⁷⁄₂⁻#
³⁵	14	21	34,98458(4)	0,78 s	β⁻ + n (5,26 %)		³⁴	⁷⁄₂⁻#
³⁶	14	22	35,98660(13)	0,45 s	β⁻ (88 %)	7,85	³⁶	0⁺
³⁶	14	22	35,98660(13)	0,45 s	β⁻ + n (12 %)	4,39	³⁵	0⁺
³⁷	14	23	36,99294(18)	90 ms	β⁻ (83 %)		³⁷	(⁷⁄₂⁻)#
³⁷	14	23	36,99294(18)	90 ms	β⁻ + n (17 %)		³⁶	(⁷⁄₂⁻)#
³⁸	14	24	37,99563(15)	90 ms	β⁻ + n		³⁷	0⁺
³⁸	14	24	37,99563(15)	90 ms	β⁻		³⁸	0⁺
³⁹	14	25	39,00207(36)	47,5 ms	β⁻		³⁹	⁷⁄₂⁻#
⁴⁰	14	26	40,00587(60)	33 ms	β⁻		⁴⁰	0⁺
⁴¹	14	27	41,01456(198)	20 ms	β⁻		⁴¹	⁷⁄₂⁻#
⁴²	14	28	42,01979(54)#	13 ms	β⁻		⁴²	0⁺
⁴³	14	29	43,02866(75)#	15 ms	β⁻			³⁄₂⁻#
⁴⁴	14	30	44,03526(86)#	10 ms	β⁻			0⁺

Anmärkningar

Stabila isotoper anges i fetstil.
Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis från systematiska trender.
Osäkerheter anges i kort form i parentes efter värdet. Osäkerhetsvärden anger en standardavvikelse, utom isotopsammansättningen och standardatommassa från IUPAC, som använder expanderade osäkerhet.
Nuklidmassor är givna av IUPAP Commission on Symbols, Units, Nomenclature, Atomic Masses and Fundamental Constants (SUNAMCO).
Isotopförekomster är givna av IUPAC Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights.

Källor

^ ”It's Elemental – Isotopes of the Element Silicon” (på engelska). education.jlab.org. http://education.jlab.org/itselemental/iso014.html. Läst 7 augusti 2011.
^ ”PHOSPHORUS - 32” (på engelska). sciencegateway.org. http://sciencegateway.org/isotope/phosp32.html. Läst 15 december 2015.

Isotopmassor:
- G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics 729: sid. 3–128. doi:10.1016/j.nuclphysa.2003.11.001. Bibcode: 2003NuPhA.729....3A. http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf.
Isotopisk sammansättning och standardatommassa:
- J. R. de Laeter, J. K. Böhlke, P. De Bièvre, H. Hidaka, H. S. Peiser, K. J. R. Rosman and P. D. P. Taylor (2003). ”Atomic weights of the elements. Review 2000 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 75 (6): sid. 683–800. doi:10.1351/pac200375060683. http://www.iupac.org/publications/pac/75/6/0683/pdf/.
- M. E. Wieser (2006). ”Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 78 (11): sid. 2051–2066. doi:10.1351/pac200678112051. http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/pdf/. Sammanfattning.
Spinn och isomerdata:
- G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics A 729: sid. 3–128. doi:10.1016/j.nuclphysa.2003.11.001. Bibcode: 2003NuPhA.729....3A. http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf.
- National Nuclear Data Center. ”NuDat 2.1 database”. NuDat 2.1 database. Brookhaven National Laboratory. http://www.nndc.bnl.gov/nudat2/. Läst 1 september 2005.
- N. E. Holden (2004). ”Table of the Isotopes”. i D. R. Lide. CRC Handbook of Chemistry and Physics (85th). CRC Press. Section 11. ISBN 978-0-8493-0485-9.

Externa länkar

Kiselisotopdata från The Berkeley Laboratory Isotopes Project's (engelska)

[1] ”It's Elemental – Isotopes of the Element Silicon” (på engelska). education.jlab.org. http://education.jlab.org/itselemental/iso014.html. Läst 7 augusti 2011.

[2] ”PHOSPHORUS - 32” (på engelska). sciencegateway.org. http://sciencegateway.org/isotope/phosp32.html. Läst 15 december 2015.

[1]

[2]

Navigation

Navigering

Temaportaler

Kiselisotoper

Innehåll

Isotoper

Tabell

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats