Kirkwoodgap

Kirkwoodgap är gap eller minskningar i fördelningen av asteroider i asteroidbältet vid vissa medelavstånd från Solen vilket visas i histogrammet nedan.

Kirkwoodgapen

Till exempel finns det mycket få asteroider med ett medelavstånd av 2,50 AU vilket motsvarar en omloppstid på 3,95 år, vilket är en tredjedel av Jupiters omloppstid och kallas därför 3:1 medelbanresonans. Andra banresonanser motsvaras av omloppstider som kan beskrivas som heltalsbråk med Jupiters omloppstid. Effekten beror på att sådana omloppsbanor ofta är utsatta för påverkan från Jupiters gravitation och asteroidernas banelement förändras därför.

Dessa gap uppmärksammades första gången av Daniel Kirkwood som också helt korrekt förklarade deras ursprung med banresonans med Jupiter.

Nyligen har man hittat ett relativt litet antal asteroider som har kraftigt excentriska omloppsbanor och som faktiskt ligger i Kirkwoodgapen. Till exempel Alinda-asteroiderna och Griqua-asteroiderna. Deras omloppsbanor ökar sakta sin excentricitet under en tidsperiod om tiotals miljoner år tills de slutligen bryter sig fri från banresonansen genom närkontakt med en större planet.

De mest framträdande Kirkwoodgapen befinner sig vid medelavstånd på:

Mindre gap finns också vid:

  • 1,9 AU (9:2 resonans)
  • 2,25 AU (7:2 resonans)
  • 2,33 AU (10:3 resonans)
  • 2,71 AU (8:3 resonans)
  • 3,03 AU (9:4 resonans)
  • 3,075 AU (11:5 resonans)
  • 3,47 AU (11:6 resonans)
  • 3,7 AU (5:3 resonans)

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Kirkwood Gaps.png
NASA diagram showing number of asteroids n per Astronomical Unit (scaled down by factor of 200) vs semi-major axis a in Astronomical Units. Original caption: "Main Asteroid Belt Distribution". Original subcaption: "Kirkwood Gaps".
Jupiter.jpg
Original Caption Released with Image: This processed color image of Jupiter was produced in 1990 by the U.S. Geological Survey from a Voyager image captured in 1979. The colors have been enhanced to bring out detail. Zones of light-colored, ascending clouds alternate with bands of dark, descending clouds. The clouds travel around the planet in alternating eastward and westward belts at speeds of up to 540 kilometers per hour. Tremendous storms as big as Earthly continents surge around the planet. The Great Red Spot (oval shape toward the lower-left) is an enormous anticyclonic storm that drifts along its belt, eventually circling the entire planet.