Kinesiska buddhismens skriftkanon
Den kinesiska buddhismens skriftkanon (大藏經 dàzàngjīng; japanska: 大蔵経 daizōkyō; Koreanska: 대장경 daejanggyeong; vietnamesiska: Đại tạng kinh; "Det stora förrådets skrifter") inkluderar många olika buddhistiska skrifter, såsom skrifter från många olika tidiga buddhistiska inriktningar, mahayanasutror i olika versioner/översättningar, samt tantrisk litteratur. Allt eftersom östasiatisk buddhism utvecklades blev också skrifter från östasiatiska författare inkluderade i kanonen, skrivna i klassisk kinesiska. Eftersom kanonen var betydligt bredare i innehåll än den indiska benämningen tripitaka tillät, fick den kinesiska buddhistkanonen inledningsvis en rad olika namn, där namnet slutligen blev 大藏經 (dàzàngjīng).[1]
Kanonen refereras även till som "mahayanabuddhismens skriftkanon"[2], då den innehåller mycket stora kollektioner av mahayanasutror.[3]
Utveckling
De tidigaste fullständiga buddhistiska skriftkanonerna från Kina är från 400-talet; vid 700-talet inkluderade kanonen över 1 000 individuella texter i mer än 5 000 rullar. På 900-talet hade blocktryck blivit sofistikerat nog att kanonen började publiceras, först i Songdynastin, och sedan i hela Östasien.[1]
Den andra blocktryckta kanonen från den koreanska Goryeodynastin, tripitaka koreana inkluderade 1 514 texter i 6 815 rullar, karvade på 81 258 individuella träblock, som fortfarande finns bevarade idag i Haeinsaklostret. Utifrån denna skriftkanon utvecklades sedan den japanska Taishō Shinshū Daizōkyō ("Nya versionen av den buddhistiska skriftkanonen sammanställd under regeringstiden Taisho") har blivit standard som referenskälla när det gäller östasiatiskt buddhistiskt material. Denna skriftkanon anses ofta vara den definitiva östasiatiska kanonen (mahayanakanonen), även om kanoen i fråga ofta kopierar den koreanska tripitaka koreana rakt av på många ställen.[1]
Innehåll
Huvudartikel: Taishō Shinshū Daizōkyō
Taisho-versionen av kanonen innehåller bland annat agamor (singularis: agama), mahayanasutror, vajrayanasutror, vinaya från diverse tidiga buddhistiska inriktningar, abhidharma från diverse tidiga buddhistiska inriktningar, med mera.[1]
Galleri
En sida från Songdynastins skriftkanon
Referenser
Litteratur
- Robert E. Buswell Jr., Donald S. Lopez Jr. (2014) The Princeton Dictionary of Buddhism Princeton University Press (10)ISBN 0-691-15786-3 (13)ISBN 978-0-691-15786-3
- Edward A. Irons (2008) Encyclopedia of Buddhism. Facts On File, Inc. ISBN 978-0-8160-5459-6
- Robert E. Buswell Jr. (2003) Encyclopedia of Buddhism Gacl (10)ISBN 0028657187 (13)ISBN 978-0028657189
Se även
Media som används på denna webbplats
Dharma Wheel. This is one of the most important buddhist symbols, and represents the Noble Eightfold Path taught by the Buddha.
free use
Författare/Upphovsman: Lauren Heckler (the Flickr ID is malpuella) at Flicker, Licens: CC BY 2.0
Tripitaka Koreana stored at Haeinsa (해인사, Temple of Reflection on a Smooth Sea) is one of the foremost Chogye Buddhist temples in South Korea. It is most notable for being the home of the Tripitaka Koreana, the whole of the Buddhist Scriptures carved onto 81,258 wooden printing blocks, which it has housed since 1398.
Copia di un sutra del Canone cinese risalente alla Dinastia Song.