Kinas rymdprogram
Kinas rymdprogram startades 1955 av Folkets befrielsearmé och vetenskapsmän som Qian Xuesen deltog i projektet. Idag lyder rymdprogrammet under den civila organisationen Kinas nationella rymdstyrelse.
Kinas rymdprogram består av flera delar såsom utforskning av månen genom Chang'eprogrammet, bemannade rymdfärder inom Shenzhouprogrammet och en serie av bärraketer till samtliga program i raketserien Chang Zheng. Några viktiga milstolpar är den första (kinesiska) bemannade rymdfärden 2003, uppskjutningen av den första rymdstationen 2011 och den första obemannade landningen på månen 2013, det första markprovet från månen till jorden 2020[1], och den första mjuklandningen på Mars 2021[2]. Viktiga planerade framtida aktiviteter är etablering av en permanent rymdstation 2022,[uppföljning saknas] det första markprovet från Mars till jorden 2028-30[2], första bemannade landning på månen 2036 och en eventuell bemannad resa till Mars.
Rymdraketbaser
Det kinesiska rymdprogrammet har följande rymdraketbaser för uppskjutningar:
- Jiuquans satellituppskjutningscenter i Inre Mongoliet.
- Xichangs satellituppskjutningscenter i Sichuan.
- Taiyuans satellituppskjutningscenter i Shanxi.
- Wenchangs satellituppskjutningscenter i Hainan.
Rymdfarare
Kinesiska rymdfarare benämns i västvärlden taikonauter, för att skilja dem från amerikanska astronauter och ryska/sovjetiska kosmonauter. Namnet kommer från "taikong" (太空) som betyder yttre rymden. Kineserna själva använder benämningen yuhangyuan (宇航员), vilket kan översättas till rymdnavigatör.
Bemannade rymdresor
1992 beslutades att genomföra Shenzhouprogrammet som syftar till att etablera Kina som en rymdnation med bemannade rymdresor. Det var inom Shenzhouprogrammet som Kina 2003 genomförde den första bemannade rymdresan med Shenzhou 5, och den första rymdpromenaden 2008 med Shenzhou 7.
Rymdstation
Den första kinesiska rymdstationen Tiangong 1 sköts upp den 29 september 2011. Mellan 2011 och 2013 dockade tre olika rymdkapslar med Tiangong 1. Två av dem var bemannade.
Den 15 september 2016 ersattes Tiangong 1 av Tiangong 2. I april 2017 dockade det obemannade lastrymdskeppet Tianzhou 1 med rymdstationen.
En permanent rymdstation är planerad att börja etableras 2018 och vara i drift runt 2022.[uppföljning saknas][3][4]
Månen
I det Kinesiska månutforskningsprogrammet Chang'eprogrammet utforskas månen genom en serie uppdrag där slutligen prover ska hämtas på månen för att fraktas tillbaka till jorden. Med Chang'e 3 landsattes 2013 rovern Yutu. 2017 planeras Chang'e 5 landa på månen för att överföra markprover till jorden.
Rymdraketen Chang Zheng 9 som håller på att utvecklas ska kunna användas för framtida bemannade resor till månen. Kina har planer för en framtida bemannad bas på månen.[5] Första bemannade resan till månen är planerad till 2036.[4]
Mars
Kinas första rymdsond till planeten Mars, var Yinghuo 1 Den åkte snålskjuts med den ryska rymdsonden Fobos-Grunt, båda rymsdsonderna misslyckades då Fobos-Grunt inte lyckades att frigöra sig från jordens gravitation.
2020 planerar Kina att göra sitt andra försök att nå Mars och då även landsätta en rover.[5][3] Farkosten Tianwen-1 planeras att sändas upp i juli 2020 och förväntas nå Mars i februari 2021.[uppföljning saknas][6][7][4]
Kronologisk ordning
1950-talet
- 1955 - Rymdprogrammet startar.
1970-talet
- 1970 - Den första raketen med en satellit, Dong Fang Hong I skjuts upp för att kretsa runt jorden i 26 dagar.
- 1979 - De första rymdfararna börjar tränas.
1990-talet
- 1990 - Den första bemannade raketen med djur skjuts upp med växter och djur, bland annat råttor och marsvin.
- 1999 - Första uppskjutningen i Shenzhouprogrammet, Shenzhou 1, utfördes.
2000-talet
- 2003 - Kina utför sin första bemannade rymdresa med Yang Liwei i Shenzhou 5.
- 2005 - Två personer i besättningen på Shenzhou 6
- 2007 - Första rymdsonden, Chang'e 1
- 2008 - Zhai Zhigang genomför Kinas första rymdpromenad från Shenzhou 7
2010-talet
- 2011 - Kinas första rymdstation, Tiangong 1
- 2011 - Andra rymdsond, Chang'e 2
- 2012 - Första kinesiskan i rymden, Liu Yang
- 2012 - Första dockningen med en rymdstation.
- 2012 - Möte med asteroiden 4179 Toutatis, Chang'e 2
- 2013 - Kinas andra kvinna i rymden, Wang Yaping
- 2013 - Första kinesiska rymdsond att landa på månen, Chang'e 3
- 2016 - Kinas andra rymdstation, Tiangong 2
- 2017 - Kinas första obemannade lastrymdskepp, Tianzhou 1
- 2019 - Kina landar en rymdsond på månens baksida, Chang'e 4
2020-talet
- 2020 - En kinesisk rymdsond hämtar ett markprov från månen, Chang'e 5
- 2021 - Kinas tredje rymdstation, Tiangong
- 2021 - Första långtids besättningen bosätter sig på rymdstationen Tiangong
- [uppföljning saknas]
Referenser
Noter
- ^ ”China launches ambitious mission to bring back samples from the Moon”. The Verge. https://www.theverge.com/2020/11/23/21594565/china-change-5-mission-lunar-sample-return-long-march-5-launch. Läst 23 november 2020.
- ^ [a b] Jones, Andrew (14 maj 2021). ”China’s Zhurong Mars rover lands safely in Utopia Planitia”. SpaceNews. https://spacenews.com/chinas-zhurong-mars-rover-lands-safely-in-utopia-planitia/. Läst 21 maj 2021.
- ^ [a b] ”China to Launch Mars Rover in 2020” (på engelska). SPACE.com. http://www.space.com/32715-china-mars-moon-exploration-plans.html. Läst 11 juni 2016.
- ^ [a b c] ”China aims for manned moon landing by 2036” (på engelska). Reuters. http://www.reuters.com/article/us-china-space-moon-idUSKCN0XQ0JT. Läst 11 juni 2016.
- ^ [a b] ”China wants to visit Mars by 2020 and beat Nasa to set up the first manned moon base” (på engelska). IBTimes Co., Ltd. http://www.ibtimes.co.uk/china-wants-visit-mars-by-2020-beat-nasa-set-first-manned-moon-base-1556304. Läst 11 juni 2016.
- ^ Anna Davour (16 juli 2020). ”Rätt säsong för färd till Mars”. Forskning och Framsteg. https://fof.se/tidning/2020/6/artikel/ratt-sasong-for-fard-till-mars. Läst 21 juli 2020.
- ^ Andrew Jones (17 juli 2020). ”Long March 5 rolled out for July 23 launch of China’s Tianwen-1 Mars mission” (på engelska). Space News. https://spacenews.com/long-march-5-rolled-out-for-july-23-launch-of-chinas-tianwen-1-mars-mission/. Läst 21 juli 2020.
| |||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||
Media som används på denna webbplats
MAVEN at Mars, Artist's Concept. This artist's concept depicts NASA's Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN (MAVEN) spacecraft near Mars. MAVEN is in development for launch in 2013 and will be the first mission devoted to understanding the Martian upper atmosphere. The mission's principal investigator is Bruce Jakosky from the Laboratory for Atmospheric and Space Physics at the University of Colorado.
The goal of MAVEN is to determine the role that loss of atmospheric gas to space played in changing the Martian climate through time. MAVEN will determine how much of the Martian atmosphere has been lost over time by measuring the current rate of escape to space and gathering enough information about the relevant processes to allow extrapolation backward in time.
NASA Goddard Space Flight Center in Greenbelt, Md. manages the project and will also build some of the instruments for the mission. In addition to the principal investigator coming from CU-LASP, the university will provide science operations, build instruments, and lead education/public outreach. Lockheed Martin of Littleton, Colo., is building the spacecraft and will perform mission operations. The University of California-Berkeley Space Sciences Laboratory is also building instruments for the mission. NASA's Jet Propulsion Laboratory, Pasadena, Calif., will provide navigation support, the Deep Space Network, and the Electra telecommunications relay hardware and operations.
For more information about MAVEN, visit www.nasa.gov/maven.
.svg)
Kanadas flagga, införd 1965; denna version med Pantone‐nyanser. Nuvarande utformning ersatte den tidigare kanadensiska Red Ensign.
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
bendera Indonesia
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
.svg)
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Shujianyang, Licens: CC BY-SA 4.0
长征二号F与长征五号运载火箭渲染图
Författare/Upphovsman: Brücke-Osteuropa, Licens: CC0
Chinese Shenzhou 5 spacecraft - Model 1:3, Space technology exhibition, Hohhot, Inner Mongolia
Författare/Upphovsman: Dyor, Licens: CC BY-SA 3.0
Yang Liwei, first taikonaut (People Republic of China national in space), General Major of People's Liberation Army of China Airforce
The launch of Long March 3B Rocket, Xichang Satellite Center, China.
