Kimito kommun
| Kimito | ||
| Kemiö (finska) | ||
| Före detta kommun | ||
| ||
| Land |  Finland | |
|---|---|---|
| Landskap | Egentliga Finland | |
| Län | Åbo och Björneborgs län | |
| Centralort | Kimito kyrkoby | |
| Area | 404,19 km²[1] | |
| - land | 317,91 km² (1976-01-01)[1] | |
| - vatten | 86,28 km²[1] | |
| Folkmängd | 3 258 (1976-12-31)[2] | |
| Språk | ||
| - Finska: | 33 % | |
| - Svenska: | 64 % | |
| Upphörd | 2009 | |
| Ny kommun | Kimitoön | |
 | ||
Kimito [tjimitå] (finska: Kemiö) var en kommun i landskapet Egentliga Finland i Västra Finlands län. Kimito hade cirka 3 310 invånare och en yta på 320,17 kvadratkilometer. Den 1 januari 2009 slogs Kimito ihop med Dragsfjärd och Västanfjärd till den nya kommunen Kimitoön, uppkallad efter ön med samma namn, där alla tre hade sin huvudort. "Kimitoön" hade också länge använts informellt som benämning på regionen ifråga.
Kimito var en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk. Inom kommunen finns jordbruksskolan Brusaby och hembygdsmuseet Sagalund.
Sandö ström är ett sund mellan Kimito och Karuna i Sagu kommun. Träsköfjärden skiljer Kimito från Finby i Salo stad. Strömma kanal (fi. Strömman kanava) är en kanal i Kimito och Bjärnå i Salo stad.
Byar
I Kimito kommun fanns det följande byar:
Albrektsböle, Berga, Bjensböle, Bogsböle, Branten, Brokärr, Båtkulla, Böle, Dalby, Dalkarby, Degerdal, Eknäs, Elmdal, Engelsby, Flugböle, Fröjböle (eller Fröjdböle), Gammelby (vid Gammelbyviken), Germundsvidja, Gräsböle, Gundby, Gesterby, Gölpo (uttalas jölpå, fi. Kylppy), Helgeboda (varav Rudå utgör en del), Hintsholm (fi. Hintsholma), Hova, Hulta, Högmo, Kalkila (uttalas kaltjila), Kastkärr, Kila[3], Kyrkoby, Koddböle, Koustar, Kuggböle, Kvarnböle, Kåddböle, Kårkulla, Labböle, Lamkulla (uttalas lamm-), Lappdal, Lemnäs, Lillvik, Linnarnäs, Långholmen, Lövböle, Majniemi (fi: Mainiemi), Makila (uttalas ma:tjila), Mattböle, Mattkärr, Mjösund, Måsa, Nordvik, Norrlångvik (belägen vid Norrlångviken), Norrsundvik, Orrnäs, Pajböle, Pederså, Pungböle, Påvalsby, Reku (uttalas reko), Rugnola (uttalas rungnåla), Sandö (fi. Santasaari), Sjölax (fi. Syvälahti), Skarpböle, Skoböle, Skog (del av Tolvsnäs), Skogsböle, Skålböle, Skäggböle, Smedaböle (eller Smedsböle), Stenmo, Strömma, Tavastrona, Tjuda, Tolvsnäs (vid Tolvsnäsfjärden), Torsböle, Trotby (uttalas tro:t-), Träskö, Vestlax, Viks gård, Viksvidja, Villkärr, Vreta, Västankärr, Västermark och Östermark.
Politik
Mandatfördelning i Kimito kommun, valen 1976–2004
| Valår | SDP | ÖVR | C | SFP | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1976 | 7 | 2 | 11 | 1 |
| 21 | 79,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1980 | 5 | 1 | 2 | 11 | 2 |
| 21 | 81,3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1984 | 5 | 1 | 2 | 11 | 2 |
| 21 | 82,1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 6 | 2 | 12 | 1 |
| 21 | 77,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1992 | 6 | 2 | 12 | 1 |
| 21 | 77,7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1996 | 4 | 3 | 13 | 1 |
| 21 | 65,6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2000 | 5 | 4 | 12 |
| 21 | 63,2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2004 | 5 | 3 | 12 | 1 |
| 21 | 66,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kultur
- Baltic Jazz Festival i juli
- Kimitoöns Musikfestspel i juli
Övrigt
Greve Axel Oxenstierna fick rätt att grunda en stad i sitt friherreskap Kimito storsocken, något som aldrig förverkligades.
År 1836 dödades tre barn av vargar i Kimito.[4]
Bilder
Kommunsammanslagningar i Åboland; kommunerna i Öståboland gick samman till den nya kommunen Kimitoön
Kimito tingshus (Erik Bryggman 1924)
(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0Engelsby tingshus, Sagalunds museum
Kimito 1325-1925 (minnesobelisk vid kyrkan)
Källor
Allmänna källor
- Linnell, John D.C.; Sollberg, Erling J.; Brainerd, Scott; Liberg, Olof; Sand, Håkan; Wabakken, Petter; Kojola, Ilpo (2003). ”Is the fear of wolves justified? A fennoscandian perspective”. Acta Zoologica Lituanica 13 (1): sid. 27-33. ISSN 1392-1657. Arkiverad från originalet den mars 7, 2008. https://web.archive.org/web/20080307025815/http://www.lcie.org/Docs/Regions/Baltic/Linnell%20AZL%20Wolf%20attacks%20in%20Fennoscandia.pdf. Läst Januari 20, 2012.
Noter
- ^ [a b c] Fakta om Kimito
- ^ https://web.archive.org/web/20070930181234/http://www.vaestorekisterikeskus.fi/vrk/files.nsf/files/FE64DDC922100560C22572F700239E8E/%24file/070531.htm
- ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=200. Läst 2 mars 2018.
- ^ Linnell et al. 2003, s. 29.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kimito kommun.
| |||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Egentliga Finlands vapen
Location of the Finnish municipality of Kimito (Kemiö) in 2008
.jpg)
Författare/Upphovsman: Abc10, Licens: CC BY-SA 4.0
Kimito tingshus 2012, tidigare bank, Kimitoön, Finland
Författare/Upphovsman: Urjanhai, Licens: CC BY-SA 4.0
Obeliski Kemiön kirkkoa vastapäätä. Pystytysvuosi 1925. Kaiverrus jalustan etuosassa: "Åt odlingens befrämjare. Kimito 1325-1295." (Viljelyn edistäjille. Kemiö 1325-1925") Kaiverrus jalustan takaosassa: "Nils Oskar Jansson reste stenen." ("Nils Oskar Jansson pystytti muistokiven"
Författare/Upphovsman: Fenn-O-maniC, Licens: CC BY-SA 3.0
Kartta Turunmaan, Paraisten kaupungin ja Kemiönsaaren kunnan, kuntaliitoksista.
(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0
Engelsby tingshus har varit en av socknens centrala byggnader. Den har tidvis fungerat som tingssal, gästgiveri och länsmannabostad.