Kerb

Kerb
Tau Pegasi
Pegasus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPegasus
Rektascension23t 20m 38,24188s[1]
Deklination+23° 44′ 25,2098″[2]
Skenbar magnitud ()+4,6 (0,02)[3]
Stjärntyp
SpektraltypA5 Vp_1B[2]
U–B0,13[4]
B–V0,180 ± 0,012[5]
VariabeltypPulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCTC)[3]
Astrometri
Radialhastighet ()15,20 ± 1,6[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 29,45 ± 0,33[1] mas/år
Dek.: -9,53 ± 0,27[1] mas/år
Parallax ()20,17 ± 0,40[1]
Avstånd162 ± 3  (49,6 ± 1,0 pc)
Absolut magnitud ()1,10[7]
Detaljer
Massa2,14[8] M
Radie2,8[9] R
Luminositet32[8] L
Temperatur7 709[8] K
Metallicitet-0,28[7] dex
Vinkelhastighet149[8] km/s
Andra beteckningar
62 Pegasi, Salm, Markab, GSC 02237-01659, TD1 29796, HD 220061, PLX 5649, TYC 2237-1659-1, HIC 115250, PLX 5649.00, UBV 20007, AG+23 2416, HIP 115250, PMC 90-93 619, UBV M 26978, BD+22 4810, HR 8880, PPM 115381, uvby98 100220061 V, FK5 880, IRAS 23181+2327, ROT 3396, YZ 23 8931, GC 32503, JP11 3620, SAO 91186, GCRV 14645, 2MASS J23203823+2344248, SKY# 44240, GEN# +1.00220061, N30 5129, SRS 30880[2]

Kerb, eller Tau Pegasi (τ Pegasi, förkortad Tau Peg, τ Peg), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCTC)[3] i mellersta delen av stjärnbilden Pegasus. Stjärnan har skenbar magnitud +4,6 och varierar i amplitud 0,02 med en period av 0,05433 dygn eller 78,24 minuter.[3] Den är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på 20,2[1] mas beräknas den befinna sig på ca 162 ljusårs (50 parsek) avstånd från solen.

Nomenklatur

Tau Pegasi har även haft namnen Salm och Markab, som den delat med Alfa Pegasi, K Puppis och Kappa Velorum.[10] Internationella Astronomiska Unionen anordnade 2016 en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[11] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Salm för denna stjärna och Markeb för Kappa Velorum A, i september 2017. Markab hade tidigare godkänts för Alpha Pegasi den 30 juni 2016. Samtliga tre ingår nu i listan över IAU-godkända stjärnnamn.

Egenskaper

Tau Pegasi är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A5 Vp.[12] Den har en massa som är ca 2,1[8] gånger solens massa, en radie som är ca 2,8[9] gånger större än solens och utsänder ca 32[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 7 700 K.[8]

Se även

  • Variabla stjärnor

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Tau Pegasi, 25 april 2019.

Noter

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c] ”Basic data: V*Tau Peg – Variable Star of delta Sct type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Tau+Peg&submit=SIMBAD+search. Läst 8 juni 2017. 
  3. ^ [a b c d] ”Tau Peg” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=25524. Läst 8 juni 2017. 
  4. ^ Mermilliod, J. C. (2006). "VizieR Online Data Catalog: Homogeneous Means in the UBV System (Mermilliod 1991)". VizieR On-line Data Catalog: II/168. Originally published in: Institut d'Astronomie. 2168. Bibcode:2006yCat.2168....0M.Vizier catalog entry
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=115250. Läst 8 juni 2017. 
  6. ^ Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065.
  7. ^ [a b] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. Vizier catalog entry
  8. ^ [a b c d e f g] Zorec, J.; Royer, F. (2012). "Rotational velocities of A-type stars". Astronomy & Astrophysics. 537: A120. arXiv:1201.2052. Bibcode:2012A&A...537A.120Z. doi:10.1051/0004-6361/201117691. Vizier catalog entry
  9. ^ [a b] Allende Prieto, C.; Lambert, D. L. (1999). "Fundamental parameters of nearby stars from the comparison with evolutionary calculations: Masses, radii and effective temperatures". Astronomy and Astrophysics. 352: 555. arXiv:astro-ph/9911002. Bibcode:1999A&A...352..555A. Vizier catalog entry
  10. ^ Richard Hinckley Allen (1963 (originalutgåva 1899)) (på engelska). Star Names, Their Lore and Meaning. sid. 329 
  11. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  12. ^ Hoffleit, D.; Warren, W. H. (1995). "VizieR Online Data Catalog: Bright Star Catalogue, 5th Revised Ed. (Hoffleit+, 1991)". VizieR On-line Data Catalog: V/50. Originally published in: 1964BS....C......0H. 5050. Bibcode:1995yCat.5050....0H.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Pegasus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Pegasus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.