Kepler-69

Kepler-69
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSvanen
Rektascension19t 33m 02,6305 s[1]
Deklination+44° 52′ 08,0203 ″[1]
Skenbar magnitud ()+13,7[2]
Stjärntyp
SpektraltypG4 V[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-38,7 ± 0,1[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -9,704 ± 0,027[1] mas/år
Dek.: -6,707 ± 0,028[1] mas/år
Parallax ()1,3399 ± 0,0142[1]
Avstånd2 430 ± 30  (746 ± 8 pc)
Detaljer
Massa0,810 +0,090−0,081[2] M
Radie0,93 +0,018−0,012[2] R
Luminositet0,80 +0,37−0,22[2] L
Temperatur5 638 ± 168[2] K
Metallicitet-0,29 ± 0,15[2]
Ålder9,80 +1,70−4,10 miljarder år
Andra beteckningar
2MASS J19330262+4452080, AP J19330262+4452080, KIC 8692861, Gaia DR3 2126436800722944000, Gaia DR2 2126436800722944000, KOI-172[3]

Kepler-69 är en ensam solliknande stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Svanen.[2][4][5][6][7][8][9][10][11][12][13] Den har skenbar magnitud av ca 13,7[2] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 1,3 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 2 430 ljusår (ca 746 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -39 km/s.[2]

Nomenklatur och historik

Innan Keplers observation hade Kepler-69 2MASS katalognummer 2MASS J19330262+4452080. I Kepler Input Catalog har den beteckningen KIC 8692861, och när den visade sig ha tänkbara transiterande planeter fick den Keplerobjektets intressenummer KOI-172.

Stjärnans planeter upptäcktes av NASA:s Keplerteleskop, ett uppdrag med uppgift att upptäcka exoplaneter i omlopp kring sin stjärna. Transitmetoden som Kepler använder går ut på att upptäcka fall i stjärnors ljusstyrka. Dessa sänkningar i ljusstyrka kan tolkas som planeter vars banor rör sig framför stjärnan sett från jorden. Namnet Kepler-69 härrör direkt från det faktum att stjärnan är den 69:e katalogiserade stjärnan med bekräftade planeter som upptäcktes av Kepler.

Beteckningarna b, c härrör från upptäcktsordningen. Beteckningen b ges till den första planeten som kretsar kring en given stjärna, följt av de andra gemener i alfabetet.[14] I fallet med Kepler-69 upptäcktes alla kända planeter i systemet samtidigt, så b appliceras på den närmaste planeten till stjärnan och c på den längst bort.

Egenskaper

Kepler-69 är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G4 V.[2] Den har en massa som är ca 0,81[2] solmassa, en radie som är ca 0,93[2] solradie och har ca 0,80 gånger solens utstrålning av energi[2] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 600 K.[2]

Planetsystem

Jämförelse av Kepler-69 och solsystemet.

Kepler-69 har två kända planeter som kretsar runt stjärnan.[2] Kepler-69b är en het exoplanet i superjordstorlek. Kepler-69c är en exoplanet i superstorlek, cirka 70 procent större än jorden. Den får en liknande mängd energiflöde från dess stjärna som Venus får från solen, och är därför en trolig kandidat för en supervenus.[13]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kepler-69, 6 augusti 2022.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Barclay, Thomas; et al. (2013). "A super-Earth-sized planet orbiting in or near the habitable zone around Sun-like star". The Astrophysical Journal. 768 (2): 101. arXiv:1304.4941. Bibcode:2013ApJ...768..101B. doi:10.1088/0004-637X/768/2/101. S2CID 51490784.
  3. ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=KOI-172. Hämtad 2023-02-22.
  4. ^ Johnson, Michele; Harrington, J.D. (18 April 2013). "NASA's Kepler Discovers Its Smallest 'Habitable Zone' Planets to Date". NASA. Hämtad 18 april 2013.
  5. ^ Overbye, Dennis (18 April 2013). "2 Good Places to Live, 1,200 Light-Years Away". New York Times. Hämtad 18 april 2013.
  6. ^ Staff (January 7, 2013). "Kepler KOI Search Results for KOI-172.02". Space Telescope Science Institute. Hämtad 11 januari 2013.
  7. ^ Staff. "NASA Exoplanet Archive-KOI-172.02". Caltech. Hämtad 11 januari 2013.
  8. ^ [a b] Graham, Keith P. (2008). "Star Finder for KIC=8692861". CThreePO.com. Archived from the original on November 2, 2013. Hämtad 11 januari 2013.
  9. ^ Harrington, J. D.; Johnson, Michele (January 7, 2013). "NASA'S Kepler Mission Discovers 461 New Planet Candidates". NASA. Hämtad 11 januari 2013.
  10. ^ Moskowitz, Clara (January 9, 2013). "Most Earth-Like Alien Planet Possibly Found". Space.com. Hämtad 9 januari 2013.
  11. ^ Borucki, William J.; et al. (July 20, 2011). "Characteristics of planetary candidates observed by Kepler, II: Analysis of the first four months of data". The Astrophysical Journal. 736 (1): 19. arXiv:1102.0541. Bibcode:2011ApJ...736...19B. doi:10.1088/0004-637X/736/1/19. S2CID 15233153.
  12. ^ Johnston, Wm. Robert (October 2, 2011). "List of Extrasolar Planets". JohnstonArchive.com. Hämtad 11 januari 2013.
  13. ^ [a b c] Kane, Stephen; et al. (2013). "A Potential Super-Venus in the Kepler-69 System". The Astrophysical Journal Letters. 770 (2): L20. arXiv:1305.2933. Bibcode:2013ApJ...770L..20K. doi:10.1088/2041-8205/770/2/L20. S2CID 9808447.
  14. ^ Hessman, F. V.; Dhillon, V. S.; Winget, D. E.; Schreiber, M. R.; Horne, K.; Marsh, T. R.; Guenther, E.; Schwope, A.; Heber, U. (2010). "On the naming convention used for multiple star systems and extrasolar planets". arXiv:1012.0707 [astro-ph.SR].

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Kepler-69 and the Solar System.jpg
Kepler-69 and the Solar System

http://www.nasa.gov/mission_pages/kepler/multimedia/images/kepler-69-diagram.html

http://www.nasa.gov/images/content/742705main_Kepler-69-Diagram_lg_full.jpg

The diagram compares the planets of the inner solar system to Kepler-69, a two-planet system about 2,700 light-years from Earth in the constellation Cygnus. The two planets of Kepler-69 orbit a star that belongs to the same class as our sun, called G-type.

Kepler-69c, is 70 percent larger than the size of Earth, and is the smallest yet found to orbit in the habitable zone of a sun-like star. Astronomers are uncertain about the composition of Kepler-69c, but its orbit of 242 days around a sun-like star resembles that of our neighboring planet Venus. The companion planet, Kepler-69b, is just over twice the size of Earth and whizzes around its star once every 13 days.

The artistic concepts of the Kepler-69 planets are the result of scientists and artists collaborating to help imagine the appearance of these distant worlds.

The Kepler space telescope, which simultaneously and continuously measures the brightness of more than 150,000 stars, is NASA's first mission capable of detecting Earth-size planets around stars like our sun.

Image credit: NASA Ames/JPL-Caltech
Cygnus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 4.0
IAU Cygnus chart