Kent Andersson (roadracingförare)
Kent Andersson (roadracingförare) | |
Aktiv i 125GP | 1966–1975 |
---|---|
Världsmästare | 125cc: 1973, 1974 |
Debut | Finland |
Senaste team | Yamaha |
Antal lopp | 90 |
Segrar | 18 |
Pallplatser | 53 |
Pole position | 4 |
Kent Christer Andersson, född 1 augusti 1942 i Landvetter, Göteborg, död 29 augusti 2006, var en svensk roadracingförare som blev världsmästare i 125cc-klassen 1973 och 1974. Han tävlade för Kortedala MK, mest på motorcyklar från Yamaha.
Racing-karriär
Andersson körde sina första SM-race 19 år gammal 1961 i Sverige och Danmark på en Monark-motorcykel. Säsongen 1962 hade han en Bultaco 250-maskin och han började visa hur talangfull och snabb han var när maskinmaterialet inte svek honom.
Efter att han vunnit SM i 250-klassen 1965 fick han chansen att flytta upp till 250GP-VM på en Husqvarna säsongen 1966 vilken han gjorde vissa modifikationer på. Senare köpte han en Yamaha 250GP-produktionsracer och kunde då börja prestera resultat. Säsongen 1969 slutade han tvåa i 250GP-VM efter att hela säsongen tampats med Santiago Herrero och årets blivande mästare Kel Carruthers. Dessa imponerande insatser gav honom en plats i Yamahas 250GP-fabriksteam som Rodney Goulds stallkamrat i Roadracing-VM 1970 och han slutade trea i mästerskapet. Yamaha valde Andersson till testförare som skulle hjälp dem att utveckla deras TZ125 racehoj inför säsongen 1971. 1972 I 250cc mästerskapet med dominans av Jarno Saarinen och Aermacchi foraren Renzo Pasolini kommer Kent att sluta bland de 10 basta pa 7:e plats. Han lyckades så bra att han blev världsmästare 1973 och försvarade titeln 1974 då han noterade fem segrar och en andraplats under säsongen.
Livet efter karriären
Andersson pensionerade sig från VM-racing efter säsongen 1975 då han slutade trea i mästerskapet och började jobba på Yamahas europeiska utvecklingsavdelning. Bland de projekt där han spelade en viktig roll var utvecklingen av den trecylindriga 350GP-hojen som hans vän Takazumi Katayama vann VM på 1977.
Andersson fortsatte tävla på amatörnivå i Sverige och vann Supermono-SM 53 år gammal säsongen 1995 och körde också Classic Racing i nederländska Yamaha Classic Racing Team. Han var en flitig och ivrig deltagare i olika event kring Classic Racing över hela Europa. Han gjorde också några inhopp i TV som expertkommentator vid MotoGP-sändningar i svenska Eurosport där han med sitt kunnande och glimten i ögat förhöjde nöjet för svenska roadracingentutiaster.
Andersson, av de flesta räknad som Sveriges störste roadracingförare genom tiderna, dog plötsligt och oväntat 64 år gammal 2006. Han är gravsatt i minneslunden på Landvetters kyrkogård.
Bibliografi
- Andersson, Kent (1973). The show must go on: Kent Andersson berättar om sin väg till VM. Lerum. Libris 11635963
Segrar 250GP
Nummer | Grand Prix | År |
---|---|---|
1 | Västtyskland | 1969 |
2 | Finland | 1969 |
3 | Spanien | 1970 |
4 | Belgien | 1974 |
Segrar 125GP
Nummer | Grand Prix | År |
---|---|---|
1 | Jugoslavien | 1972 |
2 | Finland | 1972 |
3 | Spanien | 1972 |
4 | Frankrike | 1973 |
5 | Österrike | 1973 |
6 | Västtyskland | 1973 |
7 | Jugoslavien | 1973 |
8 | Frankrike | 1974 |
9 | Österrike | 1974 |
10 | Sverige | 1974 |
11 | Tjeckoslovakien | 1974 |
12 | Jugoslavien | 1974 |
13 | Frankrike | 1975 |
Källor
- McNytt
- ”Kent Andersson”. motogp.com. Arkiverad från originalet den 12 december 2015. https://web.archive.org/web/20151212023444/http://www.motogp.com/en/riders/Kent+Andersson. Läst 12 december 2015. , arkiv
- Kent Christer Andersson på Gravar.se
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: SanchoPanzaXXI, Licens: CC BY-SA 4.0
Flag of Spain during the Spanish State. It was adopted on 11 October 1945 with Reglamento de Banderas Insignias y Distintivos (Flags, Ensigns and Coats of Arms Bill)
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker
grön | rendered as RGB 0 119 73 | Pantone 3415 C |
gul | rendered as RGB 255 184 28 | Pantone 1235 C |
röd | rendered as RGB 224 60 49 | Pantone 179 C |
blå | rendered as RGB 0 20 137 | Pantone Reflex Blue C |
vit | rendered as RGB 255 255 255 | |
svart | rendered as RGB 0 0 0 |
Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker
grön | rendered as RGB 0 119 73 | Pantone 3415 C |
gul | rendered as RGB 255 184 28 | Pantone 1235 C |
röd | rendered as RGB 224 60 49 | Pantone 179 C |
blå | rendered as RGB 0 20 137 | Pantone Reflex Blue C |
vit | rendered as RGB 255 255 255 | |
svart | rendered as RGB 0 0 0 |
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Författare/Upphovsman: Peters, Hans / Anefo, Licens: CC BY-SA 3.0 nl
Training TT Assen, nummer 7 Andersson (kop)
Författare/Upphovsman: Gerardm12, Licens: CC BY-SA 3.0
Kent Andersson, gemaakt door GM
Författare/Upphovsman: SanchoPanzaXXI, Licens: CC BY-SA 4.0
Flag of Spain during the Spanish State. It was adopted on 11 October 1945 with Reglamento de Banderas Insignias y Distintivos (Flags, Ensigns and Coats of Arms Bill)