Kellett KD-1
Kellett KD-1 | |
Kellett KD-1 (YG-1B) på Yanks Air Museum i Chino i Kalifornien i USA | |
Beskrivning | |
---|---|
Typ | Autogiro |
Besättning | 2 |
Första flygning | 1934 |
Tillverkare | Kellett Autogiro Corporation |
Data | |
Längd | 8,79 meter |
Spännvidd | Rotordiameter: 12,19 meter |
Höjd | 3,12 meter |
Max. startvikt | 1.080 kg |
Motor(er) | 1 x Jacobs L-4MA sjucylindrig stjärnmotor |
Motoreffekt | 230 hk |
Prestanda | |
Max. hastighet | 201 km/h |
Räckvidd med max. bränsle | 322 kilometer |
Max. flyghöjd | Marschhöjd: 4.267 meter |
Kellett KD-1 var en amerikansk autogiro. Kellett KD-1 byggdes av Kellett Autogiro Corporation och blev det första rotorplan som tjänstgjorde i den amerikanska armén. Den användes också för den första regelbundna luftposttrafiken med ett rotorplan.
Kellett Autogiro Company tillverkade autogiror på licens enligt Juan de la Ciervas konstruktioner från Pitcairn Aircraft Company i USA och utvecklade i det sammanhanget KD-1, som var lik den samtida Cierva C.30. Den hade två öppna sittbrunnar, fast stjärthjul och drevs av en 225 hästkrafters sjucylindrig Jacobs L-4 stjärnmotor. "D"-et i typbeteckningen KD stod för "direktkontroll", vilket betydde att rotorn svarade för all höjdkontroll av maskinen, varför höjd- och skevroder inte behövdes. Detta förorsakade misstroende hos Kelletts dåvarande testpiloter, vilka vägrade provflyga maskinen. Kellett anställde då flygaren Johnny Miller (1905–2008) som chefsprovflygare. Denne hade grundlig erfarenhet av autogiror. Efter framgångsrikt genomförda provflygningar med prototypen, konverterades denna till en flygpostfraktmaskin som fick typbeteckningen KD-1A. Denna hade den främre sittbrunnen ombyggd till bagagerum.
KD-1A hade en trebladig rotor med ihopfällbara rotorblad. Varianten KD-1B fick en kabinhuv för piloten, radio, blindflygningsinstrument och landningsbelysning. Denna variant köptes och opererades av Eastern Air Lines med Johnny Miller som pilot. Invigningsflygningen med den första reguljära luftpostturen med ett rotorplan genomfördes den 6 juli 1939 mellan Camden Central Airport i New Jersey och Philadelphias huvudpostkontor.[1]
USA:s armé köpte först en KD-1 för tester, vilken fick beteckningen YG-1, och sedan ett andra exemplar som fick beteckningen YG-1A. Därefter inköptes ett antal ytterligare exemplar för tjänsteanvändning, bland annat 1942 några av en variant med beteckningen XO-60, som artilleriobservationsflygplan.
Kelletts autogiro utvecklades till den japanska autogiron Kayaba Ka-1, som användes av den Kejserliga japanska armén under andra världskriget för artilleriobservation.
Bildgalleri
Postflygning till huvudpostkontoret i Washington i närheten av Kapitolium i Washington D.C, 1938
Johnny Miller levererar flygpostsäck, 1939
Källor
- ”Kellett KD-1”. All the World's Rotorcraft. http://www.aviastar.org/helicopters_eng/kellett_kd-1.php.
Noter
- ^ Lewis, W. David. ”The Autogiro Flies the Mail! Realising the dream of flight pp 79-81”. NASA History. https://history.nasa.gov/sp4112.pdf.
|
Media som används på denna webbplats
Kellett YG-1 autogyro
Title: Shuttle mail delivery demonstrated. Washington, D.C., May 19. The feasibility of a shuttle airmail service was demonstrated here today as part of National Airmail Week when an autogyro, piloted by John Miller, landed on the city post office grounds with a cargo of mail from the branch post office at Washington airport. The U.S. Capitol can be seen in the background, 5/19/38
Författare/Upphovsman: RuthAS, Licens: CC BY 3.0
Kellett KD-1 (YG-1B) autogiro (37-381), at the Yanks Air Museum, Chino CA
Title: Air mail Abstract/medium: 1 negative : glass ; 4 x 5 in. or smaller
SE-AEA Cierva C.30A (Avro 671) sn 740
Författare/Upphovsman: FlugKerl2, Licens: CC BY-SA 3.0
Kellett XO-60 (Kellett KD-1 variant) autogiro (213610), at Steven F. Udvar-Hazy Center