Kazimierz Jan Sapieha

Kazimierz Jan Sapieha
Född1637[1] ​eller ​1642 (cirka)[2][3][4]
Död13 mars 1720[5]
Hrodna[1][4]
BegravdBjaroza[4]
Medborgare iStorfurstendömet Litauen och Polsk-litauiska samväldet
SysselsättningDiplomat
Befattning
Polsk elektor
Deputerad till den första polska republikens sejm
1666 års andra Sejm, 1666 års första Sejm, 1668 års Sejm och 1664-1665 års sejm
Starosta borysowski
Marshal of the Court of the Grand Duchy of Lithuania
Staroste d'Onikszty
Lithuanian chasnick (1659–1661)[6]
Sąrašas:Lietuvos didieji pastalininkiai (1661–1664)[7]
Hofschatzmeister von Litauen (1664–1670)[8]
Staroste de Brest-Litovsk (1665–1670)[3]
Wójt połocki (1670–)[9]
Voivode of Polotsk (1670–1681)[2]
Field lithuanian hetman (1680–1682)[10]
Elder of Samogitia (1681–1682)[11]
Litauens storhetman (1682–1703)[12]
Vilnius vojvod (1682–1703)[13]
Vilnius vojvod (1705–1720)[14]
Litauens storhetman (1705–1708)[12]
MakaAntonina von Waldstein[4]
Kristimna Barbora Hlebavičius
(g. 1667–1695, makas/makes död)[2][4]
Teresa Korwin Gosiewska
(g. 1703–1708, makas/makes död)[4]
BarnEkaterina Scholastyka af Sapieha[15]
Jerzy Stanisław Sapieha (f. 1668)[16]
Michał Franciszek Sapieha (f. 1670)[15]
Aleksander Paweł Sapieha (f. 1672)[15]
FöräldrarPaweł Jan Sapieha[4]
Anna Barbara Kopać[4]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Kazimierz Jan Paweł Sapieha, född 1637 eller 1642, död 13 mars 1720 i Grodno, var en polsk furste, från 1682 litauisk storfältherre.

Vid tiden för August II:s val till polsk kung (1697) innehade familjen Sapieha en utomordentligt inflytelserik ställning i Litauen. Många medlemmar av densamma innehade höga värdigheter; bland dem var särskilt Kazimierz bror Benedykt (död 1707) storskattmästare. Mot dess välde reste sig emellertid litauiska lågadeln under starosten av Samogitien Grzegorz Antoni Ogiński, och ett förödande inbördeskrig utbröt. I dessa fejder ingrep kung August på den missnöjda adelns sida, utan att därför öppet bryta med familjen Sapieha.

När Karl XII 1701 ryckte in i Kurland, sökte bröderna Kazimierz och Benedykt Sapieha genom förespråkare och brev dennes hjälp. Karl XII inryckte därefter i Litauen, och den 21 mars 1702 sammanträffade de båda bröderna i hemlighet med honom i en by nära Jürgensburg, där de fick försäkran om ytterligare hjälp mot villkor att medverka till Augusts avsättning. Året därpå fråntog August (på riksdagen i Lublin) dem deras ämbeten, bortgav dessa åt andra och konfiskerade deras gods.

Kazimierz fortsatte emellertid att föra befäl över "den litauiska armén", som dock företrädesvis bestod av hans egna värvade hustrupper, och kämpade vid Adam Ludwig Lewenhaupts sida med växlande lycka mot sina vedersakare i Litauen. Benedykt åtföljde däremot till sin död mestadels det svenska högkvarteret, där han ofta rådfrågades av Karl XII och av kung Stanisław I Leszczyński (vald till kung 1704), särskilt rörande den polska partistriden, och samtidigt verkade som språkrör för franska inflytanden och intressen.

Vid Stanisławs kröning 1705 fungerade han som riksmarskalk. Freden mellan Sverige och Polen samma år bestämde, att huset Sapieha skulle återfå de gods och värdigheter det förlorat. Mikael Wisniowiecki, som 1703 utnämnts till Kazimierz efterträdare, men 1706 försonade sig med svenskarna, ville inte avstå sitt ämbete, men förmåddes slutligen, våren 1708, att nöja sig med underfältherreposten. I samband härmed överlät Kazimierz sitt ämbete åt sin brorson Jan Kazimierz Sapieha och drog sig tillbaka från det politiska livet.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Sejm-Wielki.pl profil-ID: 7.53.145.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Henryk Lulewicz (red.), Urzędnicy Wielkiego Księstwa Litewskiego. Spisy, t. V, Ziemia połocka i województwo połockie XIV‒XVIII wiek, 2018, s. 239, ISBN 978-83-65880-49-9, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Andrzej Rachuba (red.), Urzędnicy Wielkiego Księstwa Litewskiego. Spisy, t. VIII, Ziemia brzeska i województwo brzeskie XIV‒XVIII wiek, 2020, s. 184, ISBN 978-83-65880-89-5, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h] Гісторыя Сапегаў : жыццяпісы, маёнткі, фундацыі, Viktar Chursik, 2017, s. 63, ISBN 978-985-7025-75-6.[källa från Wikidata]
  5. ^ Internetowy Polski Słownik Biograficzny, Internetowy Polski Słownik Biograficzny-ID: kazimierz-jan-pawel-sapieha-zm-1720-hetman-wielki-litewski.[källa från Wikidata]
  6. ^ Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 211, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 303, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 193, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Henryk Lulewicz (red.), Urzędnicy Wielkiego Księstwa Litewskiego. Spisy, t. V, Ziemia połocka i województwo połockie XIV‒XVIII wiek, 2018, s. 252, ISBN 978-83-65880-49-9, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 157, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 94, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 152, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 75, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 76, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ [a b c] Гісторыя Сапегаў : жыццяпісы, маёнткі, фундацыі, Viktar Chursik, 2017, s. 66, ISBN 978-985-7025-75-6.[källa från Wikidata]
  16. ^ Гісторыя Сапегаў : жыццяпісы, маёнткі, фундацыі, Viktar Chursik, 2017, s. 65, ISBN 978-985-7025-75-6.[källa från Wikidata]

Externa länkar

Media som används på denna webbplats