Kaus Borealis

Kaus Borealis (λ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension18t 27m 58,24072s[1]
Deklination-25° 25′ 18,1146″[1]
Skenbar magnitud ()+2,82[2]
Stjärntyp
SpektraltypK0 IV[3]
U–B+0,903[4]
B–V+1,045[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-43,5[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -44,76[1] mas/år
Dek.: -185,66[1] mas/år
Parallax ()41,72 ± 0,16[1]
Avstånd78,2 ± 0,3  (23,97 ± 0,09 pc)
Absolut magnitud ()1,07 ± 0,008[5]
Detaljer
Massa2,6[6] M
Radie11[7] R
Luminositet82[8] L
Temperatur4 770[9] K
Metallicitet-0,20[10] dex
Vinkelhastighet3,8[9] km/s
Andra beteckningar
Kaus Borealis, λ Sagittarii, 22 Sagittarii, CPD -25 6523, FK5 692, GC 25180, HD 169916, HIP 90496, HR 6913, PPM 268438, SAO 186841.

Kaus Borealis[11] eller Lambda Sagittarii (λ Sagittarii, förkortat Lambda Sgr, λ Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en underjättestjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten. Den har en skenbar magnitud på 2,82[2] och är klart synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 41,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 78 ljusår (ca 24 parsek) från solen. Genom dess plats nära ekliptikan ockulteras Kaus Barealis ibland av månen och, mera sällan, av en planet. Den senaste planeten som passerade framför den var Venus den 19 november 1984. Det närmast föregående tillfälle var den 5 december 1865, när det ockulterades av planeten Merkurius.

Nomenklatur

Lambda Sagittarii har det traditionella namnet Kaus Borealis, som kommer från det arabiska قوس qaws "bågen" och latinets boreālis, "norra". År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[12] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin från juli 2016[13] innehåller en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN där Borealis ingår för denna stjärna.

I stjärnkatalogen i kalendern Al Achsasi al Mouakket benämndes denna stjärna Rai al Naaim, som översattes till latin som pastor Struthionum, vilket betyder strutshållare.[14]

Kaus Borealis, tillsammans med Gamma Sagittarii, Delta Sagittarii, Epsilon Sagittarii, Zeta Sagittarii, Sigma Sagittarii, Tau Sagittarii och Phi Sagittarii, ingår i asterismen Tekannan.[15]

Egenskaper

Kaus Barealis är en orange till röd underjättestjärna av spektralklass K0 IV[3]. Den har en massa som är ca 2,6[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 11[7] gånger så stor som solens och utsänder från dess fotosfär ca 82[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 600[9] K.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] Wielen, R.; et al. (1999), "Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions", Veröff. Astron. Rechen-Inst. Heidelb, Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, 35 (35): 1, Bibcode:1999VeARI..35....1W.
  3. ^ [a b] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 parsecs: The Northern Sample I", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770 , Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637.
  4. ^ [a b] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966), "A System of photometric standards", Publ. Dept. Astron. Univ. Chile, Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy, 1: 1–17, Bibcode:1966PDAUC...1....1G.
  5. ^ Park, Sunkyung; et al. (2013), "Wilson-Bappu Effect: Extended to Surface Gravity", The Astronomical Journal, 146 (4): 73, arXiv:1307.0592 , Bibcode:2013AJ....146...73P, doi:10.1088/0004-6256/146/4/73.
  6. ^ [a b] Edvardsson, B. (January 1988), "Spectroscopic surface gravities and chemical compositions for 8 nearby single sub-giants", Astronomy and Astrophysics, 190 (1–2): 148–166, Bibcode:1988A&A...190..148E.
  7. ^ [a b] Lang, Kenneth R. (2006), Astrophysical formulae, Astronomy and astrophysics library, 1 (3 ed.), Birkhäuser, ISBN 3540296921. The radius (R*) is given by::
  8. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/kausborealis. Hämtad 2017-11-30.
  9. ^ [a b c] Hekker, S.; Meléndez, J. (2007), "Precise radial velocities of giant stars. III. Spectroscopic stellar parameters", Astronomy and Astrophysics, 475 (3): 1003–1009, arXiv:0709.1145 , Bibcode:2007A&A...475.1003H, doi:10.1051/0004-6361:20078233.
  10. ^ McWilliam, Andrew (December 1990), "High-resolution spectroscopic survey of 671 GK giants. I - Stellar atmosphere parameters and abundances", Astrophysical Journal Supplement Series, 74: 1075–1128, Bibcode:1990ApJS...74.1075M, doi:10.1086/191527.
  11. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  12. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  13. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  14. ^ Knobel, E. B. (June 1895). "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 55: 430. Bibcode:1895MNRAS..55..429K. doi:10.1093/mnras/55.8.429.
  15. ^ "Teapot". constellation-guide.com. Hämtad 2017-05-13.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Sagittarius IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Sagittarius chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.