Katarina Wennstam

Katarina Wennstam
Katarina Wennstam på Bokmässan 2016.
Född9 augusti 1973 (51 år)
Göteborg, Sweden
Medborgare iSverige
SysselsättningJournalist, författare
Redigera Wikidata

Anna Katarina Wennstam, född 9 augusti 1973 i Göteborg, är en svensk journalist, författare, debattör, moderator och föreläsare. Hon har en bakgrund som SVT-reporter och presenterar i både reportageböcker och romaner berättelser omkring kvinnor och män, brott och sexualitet. Hennes skrivande har fokus på mäns våld mot kvinnor, och hon har sedan tidigt 2000-tal engagerat sig som feminist.[1]

Biografi

Wennstam är uppväxt i Göteborg. Där blev hon under tonåren drabbad av ryktesspridning[2] och våld (från andra tonårsflickor).[3][4]

Katarina Wennstam arbetade tidigare som kriminalreporter på Sveriges Television. 2007 sade hon upp sig för att författa och föreläsa på heltid.[5][6]

Wennstam har två barn tillsammans med filmregissören och tidigare maken Mani Maserrat.[7] Hon är numera bosatt på Södermalm i Stockholm och del i ett mångårigt särboförhållande, efter att tidigare[8] ha bott i Nacka.

Reportage och samhällsengagemang

Wennstam har skrivit tre reportageböcker om ämnet våldtäkt och övergrepp mot kvinnor.[9] Böckerna har blivit storsäljare och väckt liv i debatten kring våldtäkter,[5] "slutshaming" och sexuella övergrepp. Hon har därefter skrivit skönlitterära böcker som tar upp och synliggör liknande ämnen. I böckerna ifrågasätter hon också medias nyhetsbevakning och samhällets syn kring sådana händelser.[10][11]

Boken Flickan och skulden (2002) nominerades till August-priset.[12] Wennstam tilldelades för boken Vilhelm Moberg-stipendiet samt Sveriges advokatsamfunds journalistpris.[13]

Katarina Wennstam tar i sitt skrivande upp lagar och en rättsapparat som inte uppdaterats till det moderna samhället.[9] Hon har länge verkat för att ändra sexualbrottslagen i Sverige till en samtyckeslag, det vill säga att frivillighet ska avgöra om det är ett sexuellt övergrepp och inte nödvändigtvis våld och tvång. Engagemanget har både varit tydligt i hennes böcker, när hon verkat som debattör och uppmärksammats i utmärkelser från till exempel Advokatsamfundet och Roks (Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige).[14][15] Lagen ändrades i den riktningen 2018, och föreningen Fatta!, som verkat för en samtyckeslag, delade året innan ut sitt pris till minne av Madeleine Leijonhufvud till Katarina Wennstam.[16][17]

Skönlitterärt skrivande

År 2007 kom Wennstams första roman Smuts, en bok om trafficking och sexhandel. Boken blev mycket uppmärksammad och var första delen i en trilogi om mäns våld mot kvinnor. Den fortsatte med Dödergök (2008), om polisers våld i hemmet, samt Alfahannen (2010), som handlar om sextrakasserier och våld i filmbranschen.[5]

Sammanlagt har hon fram till och med 2022 skrivit tolv romaner i den så kallade Justitia-serien, som alla har teman kring brott, våld och relationer där kvinnor och män behandlas och agerar olika. Från och med Svikaren (2012) kretsar historierna kring kommissarie Charlotta Lugn och advokat Shirin Nouri (Sundin[5]). Stilen i böckerna ligger mellan deckare och "true crime", genom sina fiktiva berättelser med tydlig koppling till verkliga rättsfall eller samhällsproblem.[9]

År 2017 debuterade hon som ungdomsförfattare med Flickan på hotellet.[18] Den är den första boken i en serie om tonårsflickan Alex Skarp, som hjälper polisen att lösa brott. Året efter kom uppföljaren Pojken under bron.[12]

Andra aktiviteter

Wennstam är flitig föreläsare och återkommande krönikör i bland annat Expressen, där hon oftast koncentrerar sig på ämnet mäns våld mot kvinnor.[19]

Sommaren 2018 var Wennstam sommarvärd i Sommar i P1.[20] Programmet blev ett av det årets mest nedladdade poddavsnitt.[21][22] Wennstam menar att hon sett vissa förändringar till det bättre – angående mäns våld mot kvinnor – sedan millennieskiftet men att populärkulturen fortfarande motarbetar föreställningen om kvinnors rätt till ett fritt liv.[23] Bland annat anser hon att våldspornografi bidrar till radikalisering och inspiration till verkligt våld,[24] liksom att TV-serier och film ofta vill locka med kombinationen av sex och våld (mot kvinnor).[25]

Betydelse och kritik

Katarina Wennstams skrivande – i reportage och verklighetsinspirerad fiktion – är baserad på ilska och brinnande engagemang, och hon har återkommande lyft fram toxisk manlighet och ett otidsenligt rättsväsende.[19] Hennes engagemang har lett till ett antal utmärkelser, och hon anses ha bidragit till senare års lagstiftningsförändringar (inklusive 2018 års samtyckeslag i sexuella relationer).[2]

I sitt skrivande tar Wennstam ofta fram könsbaserade perspektiv även när hon behandlar ibland orelaterade ämnen. Hennes jämförande av Rysslands invasion av Ukraina med en våldtäktsman och en våldtagen kvinna har inte undgått kritik.[26] I sina böcker presenterar hon ibland åsikter som odiskutabla sanningar, antingen det handlar om folks uppfattning om manliga och kvinnliga massmedieprofiler eller vilka sexuella beteenden som är önskvärda. Bland annat Magda Gad har ifrågasatt Wennstams överordnade fokus på mäns våld mot kvinnor och jämställdheten mellan könen som lösningen på alla samhällsproblem.[19] Vissa recensenter har sett Wennstams romanberättelser som mer idébaserade än skönlitterära och med ett politiskt patos som lyser igenom mer än nödvändigt.[27][19]

Bibliografi

  • Justitia-serien, böckerna om Shirin Sundin och Charlotta Lugn, Albert Bonniers förlag:
    • 2007Smuts (ISBN 978-91-0-010933-2)
    • 2008Dödergök (ISBN 91-0-011637-8)
    • 2010Alfahannen (3/3 i trilogin om mäns våld mot kvinnor, ISBN 978-91-0-012302-4)
    • 2012Svikaren (första boken om kommissarie Lugn och advokat Sundin, ISBN 978-91-0-012549-3)
    • 2013Stenhjärtat (ISBN 978-91-0-013794-6)
    • 2014Skuggorna (ISBN 978-91-0-012550-9)
    • 2015Skymningsflickan (ISBN 978-91-0-014589-7)
    • 2017Gänget
    • 2018Shirins första fall (kortroman, epilog) ISBN 978-91-7-5038858)
    • 2019Vargen (ISBN 978-91-0-014593-4)
    • 2020Dockorna (ISBN 978-91-0-018445-2)
    • 2021 – Djävulens advokat. Justitiaserien ; 11:e delen. ISBN 9789100184469 
    • 2022 – Dödsbädden (ISBN 9789100184476)
  • Trilogin om Alex Skarp, Rabén & Sjögren:
    • 2017Flickan på hotellet (ISBN 978-91-2-970263-7)
    • 2018Pojken under bron, (ISBN 978-91-2-970264-4)
  • Sekelskiftesmorden, Bookmark förlag:
    • 2023Döda kvinnor förlåter inte (ISBN 978-91-8-975008-1
    • 2024Död mans kvinna (ISBN 978-91-89750-12-8)

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ Wennstam, Katarina (9 september 2014). ”I dag är det udda att inte kalla sig feminist | Katarina Wennstam”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/29af9b63-be09-3ee8-b63a-110fffcc28bf/i-dag-ar-det-udda-att-inte-kalla-sig-feminist. Läst 13 november 2022. 
  2. ^ [a b] Bohlin, Rebecka (25 januari 2022). ”Katarina Wennstam: Är det värsta som kan hända verkligen att en oskyldig blir dömd?”. ETC nyhetsmagasin. https://www.etc.se/index.php/inrikes/katarina-wennstam-aer-det-vaersta-som-kan-haenda-verkligen-att-en-oskyldig-blir-doemd. Läst 13 november 2022. 
  3. ^ Skagerberg, Karin (1 november 2017). ”Katarina Wennstam och ilskan”. Modern Psykologi. https://modernpsykologi.se/2017/11/01/flickan-och-ilskan/. Läst 13 november 2022. 
  4. ^ Wahlgren, Anna (19 september 2016). ”Katarina Wennstam: Jag blev slagen och kallad hora”. Icakuriren. https://www.hemtrevligt.se/icakuriren/artiklar/aktuellt/20160919/katarina-wennstam-jag-blev-slagen-och-kallad-hora/. Läst 13 november 2022. 
  5. ^ [a b c d] ”Katarina Wennstam - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/katarina-wennstam. Läst 13 november 2022. 
  6. ^ ”Om Katarina | Katarina Wennstam”. katarinawennstam.se. https://katarinawennstam.se/om-katarina/. Läst 21 juni 2018. 
  7. ^ ”Katarina Wennstam: ”Jag har aldrig varit med om så mycket rädsla””. DN.SE. 2 januari 2010. https://www.dn.se/livsstil/katarina-wennstam-jag-har-aldrig-varit-med-om-sa-mycket-radsla/. Läst 13 november 2022. 
  8. ^ Lindehag, Lena (4 november 2017). ”Stjärnförfattaren om kärleken: "Vi har valt att inte flytta ihop"”. Hälsoliv / Expressen. https://www.expressen.se/halsoliv/manskligt/katarina-wennstam-vi-har-valt-att-inte-flytta-ihop/. Läst 13 november 2022. 
  9. ^ [a b c] Berg, Aase (13 augusti 2019). ”AASE BERG: Katarina Wennstam gör mig mörkrädd på riktigt”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/katarina-wennstam-gor-mig-morkradd-pa-riktigt/. Läst 13 november 2022. 
  10. ^ Wennstam, Katarina. ”Debatt: Här är 10 problem med hur sexuella övergrepp skildras på film”. Metro. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181019223007/https://www.metro.se/artikel/katarina-wennstam-h%C3%A4r-%C3%A4r-10-problem-med-hur-sexuella-%C3%B6vergrepp-skildras-p%C3%A5-film. Läst 15 juni 2019. 
  11. ^ Tornbrant, Hanna. ”Katarina Wennstam är fortfarande förbannad”. gp.se. http://www.gp.se/1.6932077. Läst 15 juni 2019. 
  12. ^ [a b] Kalmteg, Lina (16 juni 2018). ”Mord och machoideal bland gymnasieungdomar”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/1kGQGW/mord-och-machoideal-bland-gymnasieungdomar. Läst 13 november 2022. 
  13. ^ ”Flickan och skammen av Katarina Wennstam”. LitteraturMagazinet. http://www.litteraturmagazinet.se/katarina-wennstam/flickan-och-skammen. Läst 15 juni 2019. 
  14. ^ ”Pedagogisk inblick i terrorn”. Svenska Dagbladet. 22 augusti 2014. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/pedagogisk-inblick-i-terrorn. Läst 15 juni 2019. 
  15. ^ ”Sammanhållningen gav samtycke”. ETC. 27 november 2017. https://www.etc.se/inrikes/sammanhallningen-gav-samtycke. Läst 15 juni 2019. 
  16. ^ ”Årets Madeleine Leijonhufvudpris går till Katarina Wennstam”. Fatta!. 12 mars 2017. Arkiverad från originalet den 8 september 2018. https://web.archive.org/web/20180908172423/http://fatta.nu/arets-madeleine-leijonhufvudpris-gar-till-katarina-wennstam/. Läst 15 juni 2019. 
  17. ^ ”Katarina Wennstam tilldelas Madeleine Leijonhufvudpriset 2017”. Bonnierförlagen. 13 mars 2017. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171016112602/https://www.bonnierforlagen.se/nyhetsrum/2017/03/13/katarina-wennstam-tilldelas-madeleine-leijonhufvudpriset-2017/. Läst 15 juni 2019. 
  18. ^ Andersson, Isa (9 juli 2017). ”Katarina Wennstam uppfinner en tonårig Lisbeth Salander”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/svartvitt-om-brott-mot-flickor/. Läst 13 november 2022. 
  19. ^ [a b c d] Gad, Magda (11 januari 2010). ”När feminism reduceras till sexualmoral”. QX.se. https://www.qx.se/noje/kultur/12946/nar-feminism-reduceras-till-sexualmoral/. Läst 14 november 2022. 
  20. ^ ”Sommarvärdar 2018 - hela listan - Sommar & Vinter i P1”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6959317. Läst 21 juni 2018. 
  21. ^ ”Här är sommarpratarna som toppar listorna i Sommar i P1”. www.resume.se. https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2018/07/25/de-toppar-listorna-i-sommar-i-p1/. Läst 17 september 2018. 
  22. ^ ”Mest lyssnat Sommar 2018 - Sommar & Vinter i P1”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=7023344. Läst 17 september 2018. 
  23. ^ Wennstam, Katarina (28 april 2021). ”KATARINA WENNSTAM: Så lär sig männen att strunta i kvinnors nej”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/romantiska-filmerna--skapar-ett-farligt-ideal/. Läst 13 november 2022. 
  24. ^ Wennstam, Katarina (20 september 2019). ”KATARINA WENNSTAM: Så radikaliseras män av våldsporren”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/qs/sa-radikaliseras-man-av-valdsporren/. Läst 13 november 2022. 
  25. ^ ”Katarina Wennstam: Sista tangon dansas ännu”. Dagens Nyheter. 6 december 2016. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/katarina-wennstam-sista-tangon-dansas-annu/. Läst 13 november 2022. 
  26. ^ Selberg, Rebecca (22 april 2022). ”REBECCA SELBERG: Det är inte feminism att kalla Putin våldtäktsman”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/ide/det-ar-inte-feminism-att-kalla-putin-valdtaktsman/. Läst 13 november 2022. 
  27. ^ Edström, Maria (8 januari 2022). ”MARIA EDSTRÖM: SVT-journalisten Jane är ett piggt kvinnoporträtt”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/bocker/svt-journalisten-jane-ar-ett-piggt-kvinnoportratt/. Läst 13 november 2022. 
  28. ^ ”Vilhelm Moberg-stipendiet till SVT-journalist”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=194871. Läst 24 februari 2020. 
  29. ^ ”Advokatsamfundet - Katarina Wennstam får Sveriges advokatsamfunds journalistpris”. www.advokatsamfundet.se. https://www.advokatsamfundet.se/Nyhetsarkiv/2003/juni/Katarina-Wennstam-far-Sveriges-advokatsamfunds-journalistpris/. Läst 24 februari 2020. 
  30. ^ ”"Kronprinsessan" fick jämställdhetspris”. st.nu. 22 augusti 2006. https://www.st.nu/artikel/kronprinsessan-fick-jamstalldhetspris. Läst 24 februari 2020. 
  31. ^ ”Svensk Soroptima nr 1 mars 2008 Årgång 49 Unionsmöte på hög nivå. i Skaraborg! - PDF Gratis nedladdning”. docplayer.se. https://docplayer.se/18111967-Svensk-soroptima-nr-1-mars-2008-argang-49-www-soroptimistsweden-se-unionsmote-pa-hog-niva-i-skaraborg.html. Läst 24 februari 2020. 
  32. ^ ”Katarina Wennstam mottog priset "Årets kvinnogärning"”. www.roks.se. https://www.roks.se/nyheter/katarina-wennstam-mottog-priset-arets-kvinnogarning. Läst 15 juni 2019. 
  33. ^ ”| Roks”. roks.se. https://roks.se/index.php/nyheter/katarina-wennstam-mottog-priset-arets-kvinnogarning. Läst 24 februari 2020. 
  34. ^ ”Katarina Wennstam får FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter”. Svenska FN-förbundet. 14 juni 2019. https://fn.se/aktuellt/pressmeddelanden/katarina-wennstam-far-fn-forbundets-pris-for-manskliga-rattigheter/. Läst 24 februari 2020. 
  35. ^ ”Publik”. publik.se. Arkiverad från originalet den 25 december 2019. https://web.archive.org/web/20191225094415/http://publik.se/begriplighetspriset/. Läst 25 december 2019. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Katarina Wennstam 01.jpg
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 4.0
Katarina Wennstam på Bokmässan 2016