Katarina Frostenson

Katarina Frostenson
Katarina Frostenson under nomineringen till Augustpriset i kategorin skönlitteratur 2013.
Född	5 mars 1953 Stockholm,  Sverige
Yrke	Författare Lyriker Översättare
Nationalitet	Svensk
Språk	Svenska
Verksam	1978–
Make/maka	Jean-Claude Arnault (gift sedan 1989)
Släktingar	Georg Frostenson (far) Anders Frostenson (farbror) Sven Frostenson (kusin) Karin Frostenson (kusin)

Alma Katarina Frostenson Arnault, ogift Frostenson, född 5 mars 1953 i Brännkyrka församling i Stockholm,^[1] är en svensk lyriker och översättare. Hon var ledamot av Svenska Akademien 1992–2019 på stol nr 18.

Katarina Frostenson är dotter till agronom Georg Frostenson och kurator Britta Elmdahl Frostenson,^[2] brorsdotter till psalmförfattaren Anders Frostenson samt kusin till Sven och Karin Frostenson. Hon växte upp i Hägersten^[3] och Sollentuna.^[4]

Frostenson debuterade med I mellan 1978 och beskrevs 1985 av Dagens Nyheters litteratursida att ha "kommit att inta en framskjuten position i den nya svenska poesin".^[5] Hennes lyriska språk som konsekvent undviker allt metaforiskt bildskapande och andra konventioner är ett säreget inslag i den svenska lyriken.^{[källa behövs]} De tidiga verken var en egensinnig och ofta svårtillgänglig diktning inriktad på själva språkets klang och sammansättning. Med Joner (1991) skedde en förnyelse med berättande inslag av myt och saga, bland annat med en diktsvit influerad av den medeltida balladen Jungfrun i hindhamn. Denna inriktning fortsätts i den tematiskt närbesläktade Tankarna (1994) som blev en av årets nomineringar till Nordiska rådets litteraturpris,^[6] samt Korallen (1999).^{[källa behövs]} Frostenson provade även en sagoinfluerad stil i prosaform med den uppmärksammade Berättelser från dom (1992). I Flodtid (2011) märktes ännu en förnyelse med en större öppenhet inför omvärlden och samtiden, även denna nominerad till Nordiska rådets litteraturpris.^[7]

Frostenson har även nått framgångar som dramatiker. Hon debuterade som författare för scenen 1990 med fyra monodramer som har blivit uppförda på scen och i radio. 2 Skådespel från 1996 har uruppförts på Kungliga Dramatiska Teatern.^[8] År 2002 sattes Kristallvägen upp på Judiska teatern i Stockholm.^[9]

Hon skrev librettot till Sven-David Sandströms opera Staden som uruppfördes på Kungliga Operan 1998.^[10]

Hennes två romaner K och F beskriver händelseförloppet sedan hennes make, Jean-Claude Arnault, blivit anklagad och dömd för våldtäkt. Böckerna beskriver honom som oskyldigt dömd och Sverige som ett land där "megärorna" härskar.

År 1992 valdes Frostenson in i Svenska Akademien, på stol nummer 18. Tillsammans med sin make, Jean-Claude Arnault, drev hon kulturföreningen Forum som arrangerade litteraturaftnar och tvärkulturella evenemang. Verksamheten upphörde 2017 sedan hennes make anklagats och dömdes för sexuella trakasserier, övergrepp och våldtäkt.^[11][12]

Hon meddelade den 12 april 2018 att hon inte längre kommer att delta i akademiens arbete, i samband med att hon anklagats för bland annat jäv i samarbetet med sin make på kulturföreningen Forum som fått bidrag av Svenska Akademien.^[13][14] Hennes utträde ur Svenska Akademien tillkännagavs 18 januari 2019.^[15]

• 1978 – I mellan
• 1980 – Rena land
• 1982 – Den andra
• 1985 – I det gula: tavlor, resor, ras
• 1987 – Samtalet
• 1989 – Stränderna
  • Italiensk översättning: La fonte del suono (Crocetti, 2011)
• 1991 – Joner: tre sviter
  • Rumänsk översättning: Ioni (Polirom, 2003)
• 1992 – Berättelser från dom
• 1994 – Tankarna
  • Tysk översättning: Die in den Landschaften verschwunden sind (Carl Hanser, 1999)
• 1994 – Jan Håfström: en diktsvit till Jan Håfström och till verk av honom
• 1999 – Korallen
  • Spansk översättning: El coral (Simon editor, 2003)
• 2000 – Från Rena land till Korallen (dikter i urval)
• 2004 – Karkas: fem linjer
• 2008 – Tal och regn
• 2011 – Flodtid
  • Dansk översättning: Flodtid (på dansk ved Pia Tafdrup, 2013)
  • Lettisk översättning: Plūdu laiks (Mansards, 2013)
• 2013 – Tre vägar
• 2015 – Sånger och formler
• 2018 – Sju grenar
• 2021 – A : andra tankar

Dramatik

• 1990 – 4 monodramer
  • Serbisk översättning: Monodrame (Stubovi kulture, 1997)
  • Polsk översättning: 4 monodramy (Ksiegarnia Akademicka, 1999)
• 1996 – Traum / Sal P (två skådespel)
  • Kroatisk översättning: Salpetrijer (Stubovi kulture, 2002)
• 1998 – Staden – en opera (libretto)
• 2000 – Kristallvägen / Safirgränd (två skådespel)
• 2006 – Ordet: en passion

Fotoböcker (tillsammans med Jean-Claude Arnault)

• 1989 – Överblivet
• 1996 – Vägen till öarna
• 2002 – Endura

Sakprosa

• 1978 – Raymond Chandler och filmen
• 1990 – Moira (om konstnären Håkan Rehnberg)
  • Tysk översättning: Moira: ein Bild in 29 Teilen 1988 (Kleinheinrich, 1991)
• 1992 – Artur Lundkvist: inträdestal i Svenska Akademien
• 2001 – Skallarna (essä publicerad tillsammans med Aris Fioretos)
• 2019 – K (Biografi), Bokförlaget Polaris
• 2020 – F – en färd (Biografi), Bokförlaget Polaris
• 2023 – Alma, Bokförlaget Polaris

• 1986 – Emmanuel Bove: Mina vänner (Mes amis) (Tiden)
• 1987 – Henri Michaux: Bräsch: texter i urval (översatt tillsammans med Ulla Bruncrona, Bonnier)
• 1988 – Marguerite Duras: Lol V. Steins hänförelse (Le ravissement de Lol V. Stein) (Schultz)
• 1990 – Georges Bataille: Himlens blå (Le bleu du ciel) (Wahlström & Widstrand)

• 1988 – Gerard Bonniers lyrikpris
• 1989 – De Nios Stora Pris
• 1994 – Bellmanpriset^[16]
• 1996 – Sveriges Radios lyrikpris
• 2004 – Erik Lindegren-priset
• 2004 – Ferlinpriset^[17]
• 2007 – Ekelöfpriset^[18]
• 2007 – Litteris et Artibus^[19]
• 2016 – Nordiska rådets litteraturpris^[20][21][22]
• 2016 – Karlfeldtpriset^[23][24]

• Katarina Frostenson i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
• Joner i fulltext på Litteraturbanken
• Katarina Frostenson i Libris
• Wikimedia Commons har media som rör Katarina Frostenson.
  Bilder & media

Svenska Akademien "Att arbeta uppå svenska språkets renhet, höghet och styrka" Nuvarande ledamöter (alla ledamöter) 1. Eric M. Runesson · 2. Bo Ralph · 3. David Håkansson · 4. Anders Olsson · 5. Ingrid Carlberg · 6. Tomas Riad · 7. Åsa Wikforss · 8. Jesper Svenbro · 9. Ellen Mattson · 10. Peter Englund · 11. Mats Malm · 12. Per Wästberg · 13. Anne Swärd · 14. Steve Sem-Sandberg · 15. Jila Mossaed · 16. Anna-Karin Palm · 17. Horace Engdahl · 18. Tua Forsström Ständiga sekreterare Nils von Rosenstein · Frans Michael Franzén · Bernhard von Beskow · Johan Erik Rydqvist (tillförordnad) · Ludvig Manderström · Carl Gustaf Strandberg (tillförordnad) · Henning Hamilton · Bror Emil Hildebrand (tillförordnad) · Carl David af Wirsén (tillförordnad 1883–1884, ordinarie 1884–1912) · Hans Hildebrand (tillförordnad) · Erik Axel Karlfeldt · Per Hallström · Anders Österling · Karl Ragnar Gierow · Lars Gyllensten · Sture Allén · Horace Engdahl · Peter Englund · Sara Danius · Anders Olsson · Mats Malm Svenska Akademiens ordbok · Svenska Akademiens ordlista över svenska språket · Nobelpriset i litteratur · Kultur i Sverige