Kataloniens herrlandslag i fotboll
| |||
| Fotbollsförbund | Federació Catalana de Futbol | ||
|---|---|---|---|
| Smeknamn | La Selecció La Segadora | ||
| Förbundskapten |  Sergio González | ||
| Lagkapten | Marc Bartra | ||
| Flest landskamper | Sergio García (16) | ||
| Flest mål | Sergio García (9) | ||
| Första landskamp | |||
 Frankrike 7–0 Katalonien  (Paris; 21 februari, 1912) | |||
| Största vinst | |||
Katalonien 6–0 Jamaica  (Girona; 25 maj 2022) | |||
| Största förlust | |||
| Frankrike 7–0 Katalonien (Paris; 21 februari, 1912) Spanien 7–0 Katalonien (Barcelona; 13 mars, 1924) | |||
| |||
Kataloniens herrlandslag i fotboll är Kataloniens officiella herrlandslag i fotboll. Laget organiseras av Katalanska fotbollsförbundet, som varken är medlem i Fifa eller Uefa. Landslagets verksamhet utgörs i första hand av vänskapsmatcher mot andra landslag eller klubblag, samt i olika inbjudningsturneringar. Ett stort antal av de bästa katalanska fotbollsspelarna har spelat både i Kataloniens och Spaniens landslag.
Laget har sedan debuten 1904 och fram till 2019 spelat drygt 200 matcher. Största meriten är 2009 års vinst mot Argentina på Camp Nou.
Associering och namn
Landslaget är varken associerat till Fifa eller Uefa. Detta innebär att man varken deltar i VM eller EM. Laget har flera gånger försökt komma med i UEFA med argumentet att Wales, Skottland och England tillhör Storbritannien men trots detta har egna lag.
Laget har många olika namn, bland annat Selecció Catalana, Selecció de Barcelona och Catalan XI. En samlingsbenämning för herr- och damlandslagen på seniornivå är Selecció absoluta.[1]
Historia
Tidiga år
Laget spelade sin första match 6 april 1904, på den numera försvunna planen vid sjukhuset Hospital Clínic i Barcelona och tillika hemmaplan för RCD Espanyol. Matchidén initierades av Arthur Witty, den dåvarande klubbpresidenten i FC Barcelona. Motståndare var ett lag sammansatt av matroser på det brittiska fartyget Cleopatra, en match som Katalonien vann med 3–0.[2]
De första åren mötte man i första hand diverse klubblag. Första mötet mot ett landslag skedde i Paris den 21 februari 1912, där man åkte på en förlust mot Frankrike med 0–7. Tre år senare spelade man sin första turneringsmatch, i Copa del Príncipe d'Asturias, en spansk fotbollsturnering som arrangerades oregelbundet från 1914 till 1926. Katalonien nådde stora framgångar i turneringen och segrade enligt uppgift fyra gånger.[2]
1920-talet var en storhetsperiod för det katalanska landslaget. 20 maj 1929 bjöds man in för att spela invigningsmatchen på den nybyggda Estadi Olímpic – dagens Estadi Olímpic Lluís Companys. Motståndarna, de engelska Bolton Wanderers, slogs tillbaka med 4–0 efter tre mål av Samitier.[2]
Efterkrigstiden
En annan minnesvärd match spelades 26 januari 1955, på Camp de les Corts (Barças hemmaplan). Italienska Bologna besegrades med 6–2. Den tidens katalanska landsupplaga hade internationell färg (via proffsspelare som var kontrakterade för katalanska klubbar) och inkluderade Basora, Villaverde, Di Stéfano, Kubala och Moll.[2]
Internationell prägel hade även det katalanska lag som 9 juni 1976 – en kort tid efter general Francos död, mötte Sovjetunionen på Camp Nou. Här deltog på den katalanska sidan bland andra Reisach, Solsona, Cruiff, Marcial och Caszely. Förutom den sovjetiska nationalhymnen spelade man före avspark den katalanska sången "La santa espina" (istället för den förbjudna "Els segadors"[3]), vilket renderade FC Barcelona (!) böter på 100000 pesetas.[2]
Fram till 1940-talet var det vanligt med matcher mot olika spanska klubblag, medan matchningen på senare år oftare har skett mot regionala eller internationella lag. Den baskiska landslagsmotsvarigheten har stått som motstånd ett dussintal gånger, och det asturiska landslaget ett halvdussin gånger. Mötet Katalonien–Bulgarien 1997[2] inledde en modern period med en serie av möten mot internationellt motstånd.
Mot Spanien, arenor, dräkter
Katalonien har vid tre tillfällen mött Spaniens landslag. Den första gången var 1924, då de tre bästa katalanska spelarna – Zamora, Samitier och Piera – fick lov att spela med Spanien. Spanien vann med 7–0. Tio år senare vann Spanien en målsnål tillställning med enda målet. 1947 avgjordes det hittills sista mötet landslagen emellan, i match där Katalonien fick lov att behålla alla sina "spanska" landslagsspelare. Denna gång vann Katalonien med 3–1, efter två mål av Cèsar.[2]
Av de spelade matcherna har ett 50-tal genomförts på bortaplan, medan resten har spelats på olika fotbollsarenor i Katalonien. Vanligast är matcher på arenor i Barcelona med omnejd, ofta på FC Barcelonas eller RCD Espanyols hemmaplan. Historiskt har Camp de les Corts 1922–1957 bjudit på flest matcher, med 37 stycken. Camp del carrer Indústria, där FCB spelade åren 1909 till 1922, har sett 22 matcher, och Camp Nou 16 matcher. Estadi Olímpic Lluís Companys har stått för 13 matcher, Estadi de Sarrià (RCDE:s arena åren 1923–1997) 10 gånger. En enda match har arrangerats på Espanyols nuvarande arena Estadi Cornellà-El Prat.
Matchdräkternas utseende har genom åren varierat. De flesta varianter har dock inkluderat den katalanska flaggans guld/röda ränder på något sätt. Från och med 2019 har matchdräkten gula/röda, vertikala ränder på torson, med resten helt i rött.[4]
Matcher
Följande lista är ett urval av några matcher som Kataloniens herrlandslag har spelat sedan 1912.
| 1 | 20 februari 1912 | Frankrike | 7 – 0 | Katalonien | Första landskampen | |
| Paris | ||||||
| 2 | 1 december 1912 | Katalonien | 1 – 0 | Frankrike | ||
| Barcelona | ||||||
| 3 januari 1915 | Baskien  | 6 – 1 | Katalonien | Första landskampen mot Euskadi XI | ||
| Baskien | ||||||
| 13 mars 1924 | Katalonien | 0 – 7 | Spanien | Första landskampen mot Spanien | ||
| Les Corts | ||||||
| 13 december 1925 | Katalonien | 2 – 1 |  Tjeckoslovakien | |||
| Barcelona | ||||||
| 17 juni 1934 | Katalonien | 2 – 1 |  Brasilien | |||
| Les Corts | ||||||
| 24 juni 1934 | Katalonien | 2 – 2 | Brasilien | |||
| Girona | ||||||
| 19 oktober 1947 | Katalonien | 3 – 1 | Spanien | |||
| Barcelona | ||||||
| 22 december 2009 | Katalonien | 4 – 2 |  Argentina | |||
| Barcelona | ||||||
| 2 januari 2013 | Katalonien | 1 – 1 |  Nigeria | |||
Spelare
Truppen 2022
Följande spelare var uttagna till vänskapsmatchen mot Jamaica den 25 maj 2022.[5]
Antalet landskamper och mål är uppdaterade efter matchen mot Jamaica den 25 maj 2022.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nyligen inkallade
Följande spelare har blivit uttagna i det katalanska landslaget de senaste matcherna och är fortfarande tillgängliga inför kommande uttagningar.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förbundskaptener
- 1911–1912 –
Raine Gibson - 1932–1936 –
Josep Torrents - 1937 – Lluís Blanco
- 1941–1971 – José L. Lasplazas
- 1973 –
José Emilio Santamaría - 1976 – Josep Gonzalvo
- 1990 –
László Kubala - 1993 – Carles Rexach & Josep Maria Fusté
- 1995–2005 – Pichi Alonso
- 2005–2009 – Pere Gratacós
- 2009–2013 –
Johan Cruyff[6] - 2013– – Gerard López
- 2016–[7] – Sergio González
Referenser
- ^ "SELECCIO ABSOLUTA". Arkiverad 19 augusti 2018 hämtat från the Wayback Machine. fcf.cat. Läst 10 juli 2015. (katalanska)
- ^ [a b c d e f g] ”L'origen de la selecció catalana de futbol | VIDEO” (på katalanska). betevé. 16 september 2019. https://beteve.cat/va-passar-aqui/seleccio-catalana/. Läst 17 juni 2020.
- ^ Llobera, Josep R. (2005) (på engelska). Foundations of National Identity: From Catalonia to Europe. Berghahn Books. sid. 38. ISBN 978-1-84545-042-7. https://books.google.se/books?id=yKgCPOXcuxEC&pg=PA38. Läst 17 juni 2020
- ^ ”Les noves samarretes de la selecció catalana” (på katalanska). Món Esport. 3 september 2019. Arkiverad från originalet den 17 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200617152949/https://www.elmon.cat/monesport/catalunya/noves-samarretes-seleccio-catalana-fotos_2070448102.html. Läst 17 juni 2020.
- ^ ”FCF | La convocatòria oficial del Catalunya-Jamaica” (på katalanska). Federació Catalana de Futbol. https://www.fcf.cat/. Läst 20 juni 2022.
- ^ Frändén, Johanna (13 november 2009). ”Johan Cruyff blir förbundskapten – för Katalonien”. Aftonbladet.se. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/spanien/article6060682.ab. Läst 16 februari 2013.
- ^ ”FCF | El seleccionador català Sergio González, nou entrenador del Valladolid” (på katalanska). Federació Catalana de Futbol. 10 april 2018. https://dev.fcf.cat/fcf/. Läst 17 juni 2020.
Externa länkar
| ||||||||
| |||||
Media som används på denna webbplats
The senyera, a flag of Catalonia, and also used by several lands and municipalities of the ancient Crown of Aragon
Flag of Jamaica. “The sunshine, the land is green, and the people are strong and bold” is the symbolism of the colours of the flag. GOLD represents the natural wealth and beauty of sunlight; GREEN represents hope and agricultural resources; BLACK represents the strength and creativity of the people. The original symbolism, however, was "Hardships there are, but the land is green, and the sun shineth", where BLACK represented the hardships being faced.
(c) Daniele Schirmo aka Frankie688, CC BY-SA 2.5
Flag of the autonomous region of the Basque Country
- A white cross over a green saltire on a red field.
Flag of England. Saint George's cross (a red cross on a white background), used as the Flag of England, the Italian city of Genoa and various other places.
.svg)
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
.svg)
Författare/Upphovsman: BetacommandBot, Licens: CC BY-SA 4.0
The flag of Extremadura, an autonomous community of Spain.
Författare/Upphovsman: HansenBCN, Licens: CC BY-SA 2.5
Bandera de Cantabria (España): La bandera propia de Cantabria es la formada por dos franjas horizontales de igual anchura, blanca la superior y roja la inferior. Con escudo, cuya incorporación es una posibilidad, la usada oficialmente.SEV, bandera de Cantabria
Författare/Upphovsman: Rastrojo (D•ES) , Licens: CC BY 3.0
Flag of the autonomous community of Castile and León
.svg)
Författare/Upphovsman: jynus, Licens: CC BY 2.5
Flag of La Rioja (Spain), with coat of arms.
Författare/Upphovsman: See file history, Licens: CC0
Flag of the Community of Madrid (Spain)
Flag of Navarre (Spain) Article 7.2. of the LORAFNA stipulates: “The flag of Navarre is red, with the coat of arms in the centre. Source: Symbols of Navarre - Gobierno de Navarra
.svg)
Flag of the Valencian Community, 3:2 ratio
Författare/Upphovsman: BetacommandBot, Licens: CC BY-SA 4.0
The flag of Extremadura, an autonomous community of Spain.
Författare/Upphovsman: Maen9, Licens: CC BY-SA 4.0
Samarreta Catalunya 2019
.svg)
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. 1997 antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0
Catalunya-Euskadi, 8/10/2006 al Camp Nou.
| Bolivias flagga* | |
|---|---|
| country | Template:I18n/Republic of Bolivia |
| används av | Bolivia |
| från | 1851 |
| till | Present |
| skapad av | Government of Bolivia |
| format | 15:22 |
| form | rektangulär |
| färger | röd, gul, grön
flag has 3 horizontal stripes |
| andra egenskaper | A horizontal tricolor of red, yellow and green. |