Katalogtjänst
 | Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En katalogtjänst är i datasammanhang ett slags uppslagsverk eller databas där information lagras centralt i en server och som sedan kan sökas och hämtas från datorer i närheten. Beteckningen används främst för information av datateknisk natur, såsom uppgifter om datorer, applikationer, användarnamn med mera. Informationen lagras som objekt och för varje objekt finns sedan specifika uppgifter som IP-adresser, krypteringsnycklar, e-postadresser och lösenord. Dessa uppgifter kallas för attribut.
Sökningar mot en katalogtjänst måste ske på ett standardiserat sätt, det vanligaste i dag är att man använder sig av LDAP-protokollet. Observera att LDAP standarden anger bara hur man söker, inte hur själva katalogen är organiserad eller den tekniska plattformen för katalogen.
| |||||||||||||||||||
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Författare/Upphovsman: The Opte Project, Licens: CC BY 2.5
Partial map of the Internet based on the January 15, 2005 data found on opte.org. Each line is drawn between two nodes, representing two IP addresses. The length of the lines are indicative of the delay between those two nodes. This graph represents less than 30% of the Class C networks reachable by the data collection program in early 2005. Lines are color-coded according to their corresponding RFC 1918 allocation as follows: