Katalaner

Antoni Gaudí och Gerard Piqué, födda och bosatta i Katalonien.
Antoni Gaudí och Gerard Piqué, födda och bosatta i Katalonien.
(c) Football.ua, CC BY-SA 3.0
Antoni Gaudí och Gerard Piqué, födda och bosatta i Katalonien.
Salvador Dalí och Mercè Rodoreda, födda och döda i Katalonien men delar av livet bosatta utanför regionen.Salvador Dalí och Mercè Rodoreda, födda och döda i Katalonien men delar av livet bosatta utanför regionen.
Salvador Dalí och Mercè Rodoreda, födda och döda i Katalonien men delar av livet bosatta utanför regionen.
Ramon Llull och Joan Fuster, katalanskspråkiga från andra delar av Katalanska länderna (Balearerna respektive Valenciaregionen).
Ramon Llull och Joan Fuster, katalanskspråkiga från andra delar av Katalanska länderna (Balearerna respektive Valenciaregionen).
(c) Josep Pla-Narbona, CC BY-SA 3.0
Ramon Llull och Joan Fuster, katalanskspråkiga från andra delar av Katalanska länderna (Balearerna respektive Valenciaregionen).

Katalaner är invånare i Katalonien, alternativt människor som talar katalanska.[1] I den senare betydelsen finns katalanerna spridda över ett område som ibland kallas Katalanska länderna. Huvudbetydelsen (noterad bland annat i Gran enciclopèdia catalana) är personer folkbokförda i den spanska autonoma regionen Katalonien och därmed underkastade regionens civilrätt.[2]

Utbredning

Snäv/legal betydelse[2][3]

Enligt den spanska/katalanska lagstiftningen är någon katalan om den

  • är minderårigt barn med katalansk far
  • är myndigt barn med katalansk far och bosatt i Katalonien (oavsett om man är född i regionen eller ej)
  • är född i Katalonien och med icke-katalansk far, såvida fadern/föräldern deklarerat att barnet ska underkastas katalansk lagstiftning
  • annan person som blivit (folk)bokförd som katalan (veïnatge civil català) genom minst två års bosättning i Katalonien (och ansökt om inskrivning som katalan) eller minst tio års bosättning i Katalonien (utan ansökan).

Denna särskilda katalanska (folk)bokföring upphör när man flyttar från Katalonien.[2][3]

Vid betydelse

Människor med rötter i katalansk/katalanskspråkig kultur finns främst i den nordöstra delen av Spanien. Detta inkluderar Katalonien, Balearerna och angränsande områden; år 2006 motsvarade detta 8 miljoner invånare.[1] En motsvarande grupp människor bor även i Andorra (30 000 personer år 2006), Roussillon ("Nordkatalonien", 300 000 personer år 2006, varav cirka 100 000 katalansktalande)[1] och regionen Valencia. Större emigrantbosättningar finns även i Sydamerika,[1] bland annat i Chile och Argentina.

I den nordsardinska staden Alghero talas sedan sen medeltid katalanska av en del av befolkningen.[4]

Invånarna i Valenciaregionen definierar sin variant av språket som valencianska, och många hävdar språkets särart gentemot katalanskan/Katalonien. De språkliga institutionerna i regionen har dock numera accepterat att katalanska, baleariska och valencianska i allt praktiskt är samma språk.[5]

Upplevd identitet

Invånarna i Katalonien känner sig i varierande grad både som spanjorer och katalaner. I en större enkätundersökning hösten 2018 deklarerade 40 procent sig som lika mycket katalaner och spanjorer. I undersökningen förklarade sig 20 procent som mer katalaner än spanjorer och drygt 20 procent som endast katalaner. Detta kompletterades av 3 procent som kände sig som mer spanjorer än katalaner och drygt 7 procent som endast kände sig som spanjorer.[6]

Siffrorna ovan kan jämföras med förhållandet mellan katalanskspråkiga och spanskspråkiga i regionen. I samma undersökning (se ovan) förklarade sig nästan 49 procent som främst spansk- och drygt 35 procent som främst katalanskspråkiga.[6]

Historik

Sedan 2007 års revidering av den autonoma regionen Kataloniens statuter är Katalonien definierad som en nation (nació; till skillnad från Spanien som definieras som stat, estat). Samtidigt definierades katalanerna som en nationalitet.[7]

Katalansk kultur

Den katalanska – inklusive den valencianska och baleariska – kulturen innehåller ett antal särdrag. Där finns särskilda traditioner inom mat (exempel: paella), musik och dans (exempel: sardana), festivalinslag (exempel: casteller och Les Falles) och arkitektur (exempel: modernisme). Den katalanska folkkulturen har utvecklats som regionala sedvänjor, vilka ofta spritts vidare inom det katalanska språkområdet.

Referenser

  1. ^ [a b c d] Svanberg, Ingvar: katalaner i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 juni 2015.
  2. ^ [a b c] "català -ana". enciclopedia.cat. Läst 28 juni 2015. (katalanska)
  3. ^ [a b] "Definició i aplicació del dret civil". justicia.gencat.cat. Läst 28 juni 2015. (katalanska)
  4. ^ "Catalan". enthologue.com. Läst 28 juni 2015. (engelska)
  5. ^ Terrasa, R. (2013-07-01): "La Acadèmia de la Llengua responde al PP que valenciano y catalán 'son la misma lengua'". elmundo.es. Läst 28 juni 2015. (spanska)
  6. ^ [a b] Europa Press (13 februari 2019). ”El 39,9% dels catalans se sent tant espanyol com català, segons el CEO” (på katalanska). El Món. https://www.elmon.cat/politica/el-39-9-dels-catalans-se-sent-tant-espanyol-com-catala-segons-el-ceo_815261102.html. Läst 30 december 2019. 
  7. ^ "Estatut d'autonomia de Catalunya", s. 21. Arkiverad 22 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. parlament.cat. Läst 28 juni 2015. (katalanska)

Media som används på denna webbplats

Ramon Llull.jpg
Ramon Llull/Raimundus Lullus (1232? - 1316; Encyclopedist)
Joan Fuster.jpg
(c) Josep Pla-Narbona, CC BY-SA 3.0
Retrat de Joan Fuster per Josep Pla-Narbona
Rodoreda.jpg
Författare/Upphovsman: Vilallonga, Licens: CC BY-SA 2.5
Own photo from a Mercè Rodoreda's portrait, owned by my family
Gerard Piqué Euro 2012 vs France 01.jpg
(c) Football.ua, CC BY-SA 3.0
Gerard Piqué at Euro 2012 match Spain-France