Kassiterit
| Kassiterit | |
 Kassiterit, 30 mm bipyramidala kristaller. | |
| Kategori | Oxidmineral |
|---|---|
| Strunz klassificering | 04.DB.05 |
| Kemisk formel | SnO2 |
| Färg | Svart, brunsvart, rödbrun, röd, gul, grå, vit, sällan färglös |
| Kristallstruktur | Tetragonalt – ditetragaonalt Dipyramidal 4/m 2/m 2/m |
| Tvillingbildning | Mycket vanlig på {011}, som kontakt och penetrerande tvillingar |
| Spaltning | {100} ofullständig, {110} otydlig; avsöndring på {111} eller {011} |
| Brott | Mussligt till ojämnt |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 6–7 |
| Glans | Diamant- till metallglans; kan vara fet på brottytor |
| Ljusbrytning | nω = 1,990–2,010 nε = 2,093–2,100 |
| Dubbelbrytning | δ=0,103 |
| Optisk karaktär | Enaxlig (+) |
| Dispersion | 0,071 BG, 0,035 CF[1] |
| Pleokroism | Pleokroitiska halon har observerats |
| Transparens | Transparent vid ljus färg, nästan opak vid mörkt material |
| Fluorescens | Gul vid låg temperatur[2] |
| Streckfärg | Vit till brunaktig |
| Specifik vikt | 6,98–7,1 |
| Smältbarhet | Osmältbart |
| Löslighet | Olöslig |
| Referenser | [3] |
Kassiterit, tennmalm, är ett oxidmineral, som i rent tillstånd innehåller 78,6 % tenn och bildar färglösa till bruna eller svarta, tetragonala kristaller med vitgul pulverfärg. Den förekommer ofta som väl utbildade tvillingkristaller eller pelarformade kristaller, och ibland som en tät, brunaktig massa, så kallad trätennmalm.
Förekomst
Kassiterit förekommer dels primärt och dels sekundärt och är den viktigaste tennmalmen. I de primära förekomsterna, så kallat bergtenn, förekommer kassiteriten i gångar och ådror i olika bergarter, som granit, gnejs, lerskiffer och dylikt, i regel tillsammans med kvarts och andra malmmineral som till exempel kopparkis, svavelkis, magnetkis samt wolfram- och vismutmalmer.
De viktigaste fyndigheterna finns i Indonesien, på Malackahalvön, i Australien, Bolivia, Kina och i Europa främst i England (Cornwall) och Erzgebirge.
I Sverige är tennmalm sällsynt och förekommer sparsamt i pegmatitgångar på Utö och vid Finnbo.
Sekundärt förekommer kassiterit i tertiär- och istidsavlagringar av grus och småsten, så kallat tvåltenn, som uppstått genom vittring av primära förekomster av kassiterit. Den förekommer i stor utsträckning på Malackahalvön, som svarar för en stor andel av världsproduktionen av tenn, samt i Indonesien, Australien och Sydafrika.
Se även
Källor
Noter
- ^ Walter Schumann 2002, Ädelstenar och prydnadsstenar, världens alla arter och varieteter, ISBN 978-91-6319-069-8
- ^ Boris S. Gorobets, Alexandre A. Rogojine, Luminescent spectra of minerals reference-book, VIMS (Allryska institutet för mineralresurser), Moskva 2002, sid 230, ISBN 5-901837-05-3
- ^ Handbook of mineralogy[1]
Övriga källor
Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cassiterite, 17 april 2012.
Media som används på denna webbplats
Ball-and-stick model of part of the crystal structure of rutile, one of the mineral forms of titanium dioxide, TiO2.
Oxygen atoms are coloured red, titaniums are grey.
X-ray crystallographic data from:
R. W. G. Wyckoff (1963) Crystal Structures 1 (second ed.), New York: Interscience Publishers, pp. 239−444
CIF retrieved from The American Mineralogist Crystal Structure Database.
See (2003). "The American Mineralogist Crystal Structure Database". American Mineralogist 88: 247-250. for details.
Författare/Upphovsman: Alchemist-hp (talk) (www.pse-mendelejew.de), Licens: GFDL 1.2
Cassiterite bipyramids, chemical formula SnO2. locality Southeast slope Xuebaoding, Pingwu country, province Sichuan in China. Edge length ca. 30mm. Collection M.R.