Kaspiska havet

Kaspiska havet
Kaspiska sjön
Endorheisk sjö
Satellitbild över Kaspiska havet.
Satellitbild över Kaspiska havet.
LänderAzerbajdzjan Azerbajdzjan, Iran Iran, Kazakstan Kazakstan, Ryssland Ryssland, Turkmenistan Turkmenistan
StäderBaku, Rasht, Aktau, Machatjkala, Türkmenbaşy
Koordinater41°N 51°Ö / 41°N 51°Ö / 41; 51
KällaVolga
 - höjdläge−28 m ö.h.
UtflödeGenom avdunstning
Längd1 200 km
Bredd435 km
Medeldjup184 m
 - Maximalt djup1 025 m[1]
Volym78 200 km³ ?
Flodbäcken3 626 000 km²
Area371 000 km²[1]
Geonames630671
Kaspiska havets avrinningsområde.
Kaspiska havets avrinningsområde.
Kaspiska havets avrinningsområde.
Karta över Kaspiska havet, 1720
Karta över Kaspiska havet med omgivande länder, från 1726.
Kaspiska havet vid Türkmenbaşy.
Oljefält vid Baku.
Baku, med Kaspiska havet i bakgrunden.
Stenka Razin (Vasilij Surikov)

Kaspiska havet eller Kaspiska sjön (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariaye Xazar); azerbajdzjanska: Xəzər dənizi; turkmeniska: Hazar deňzi; kazakiska: Каспий теңізі (Kaspij tenizi), är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km²[1] och en volym på 78 200 km3.[2] Sjön är endorheisk (har inga utflöden) och är belägen på gränsen mellan Asien och Europa, mellan länderna Iran, Azerbajdzjan, Ryssland, Kazakstan och Turkmenistan. Maxdjupet i sjön är cirka 1 025 meter.[1]

Salthalten i Kaspiska havet ligger på ungefär 1,1 procent,[1] ungefär en tredjedel av salthalten i de flesta haven. Enligt Strabon är sjön namngiven efter ett forntida folk kallat Kashyapas (Sanskrit).[3][4] Kaspiska havet är känt som Qazvin قزوين eller بحر قزوين på gamla arabiska kartor. I Iran är den ibland kallad Daryâ-ye Mâzandarân eller دریای مازندران.

Föroreningar från oljeindustrin och dammar i floder som rinner ut i den har skadat dess ekologi. Det förutspås att under 2000-talet kommer havets djup att minska med 9–18 m på grund av den globala uppvärmningen och processen med ökenspridning, vilket orsakar en ekocid.[5][6]

Historia

Kaspiska havet är, liksom Svarta havet och Medelhavet en rest av Tethyshavet. Under historiens gång har sjön till och från helt torrlagts men återfyllts under våtare epoker.

Människan har, enligt utgrävningar vid Behshahr i Mazandaran, varit bosatt i området cirka 75 000 år.

Mellan 800- och 1000-talet utförde ruserna flera expeditioner på Kaspiska havet.[7]

Geografi

Kaspiska havet har en ytnivå 28 meter under havets och ett största djup på 1 023–1 025 meter under havet och tillhör världens yttersta platser. Sjön ligger mellan Kaspiska sänkan i norr, Kazakiska stäppen (Kirgiziska stäppen) i nordost, Turansänkan i öster, Elburz i söder och Kaukasus i väster.

De viktigaste tillflödena är Volga (står för cirka 80 % av inflödet), Ural, Terek och Kura. Andra större tillflöden är Aras, Emba, Kuma, Samur, Sefid och Sulak. Sjön har inget utflöde, utan är endorheisk, det vill säga att vattnet avgår genom avdunstning.

En stor del av kustområdena ligger även de på cirka 28 meter under havsnivån. Sjöns storlek har de senaste decennierna minskat på grund av dammar och konstbevattning som bromsar vattentillförseln. Kaspiska havet delas in i en grundare norra halva och en djupare södra. De båda halvorna skiljs åt av en grundare passage som förbinder halvöarna Apsjeron (i Azerbajdzjan) och Tjeleken (i Turkmenistan) på var sin sida om sjön. Till sjön räknas också den mycket grunda bukten Kara-Bogaz-Gol just norr om Tsjeleken-halvön, men denna bukt håller på att förvandlas till en salt sumpmark och är i det närmaste avskuren från Kaspiska havet av en landremsa.

Djupskillnaden, i kombination med att det största tillflödet av sötvatten sker i norra delen av sjön, skapar en ojämn salthalt i sjön. I norra delen är sjön praktiskt taget saltfri, medan salthalten ständigt stiger i söder. Saltast är Kara-Bogaz-Gol, där det uppmäts en salinitet på 35 procent.[8] Mitt i sjön är salthalten 11–13 psu (practical salinity unit), eller 1,1–1,3 procent, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av salthalten i oceanernas havsvatten.

De största städerna vid Kaspiska havet är den ryska hamnstaden Astrachan och den azerbajdzjanska huvudstaden Baku.

I sjön finns ett femtiotal[9] öar, främst i den norra delen. De största öarna är Chechen, Tyuleny, Morskoy, Kulaly, Zhiloy och Ogurchin.[9] Ön Bulla i Bakubukten är känd för sina stora oljetillgångar, liksom Pirallahi på andra sidan Apsjeronhalvön. På Nargin har det tidigare legat en sovjetisk militärbas.

Klimat

Somrarna är varma runt hela sjön; medeltemperaturen för juli ligger på 25 till 28 plusgrader i sjöns samtliga kusttrakter. Vintertid råder däremot stora skillnader i medeltemperatur mellan sjöns norra och södra delar. Vid den iranska kusten ligger medeltemperaturen för januari på några få plusgrader, medan sjöns nordöstra del har en medeltemperatur kring 15 minusgrader. [10]

Ekonomisk betydelse

Borrplattform.

Kaspiska havet är mycket rikt på petroleum och naturgas[11]. Under 2012 producerades ca 2,6 miljoner fat olja per dag[12]. I sjön finns även en omfattande fiskerinäring på framförallt sill (Clupea harengus) och karpfiskar (Cyprinidae) samt persisk stör (Acipenser persicus), från vilken man får den berömda ryska och iranska kaviaren. I Kara-Bogaz-Gol utvinns salt.

Fauna

Förutom ovan nämnda fiskar finns bland annat kaspisk säl (Pusa caspica), kaspisk trut (Larus cachinnans) och skräntärna (Hydroprogne caspia).

Ön Vulf har tidigare haft ett mycket rikt djurliv, som till stor del förstörts av oljeindustrin.

Referenser

  1. ^ [a b c d e] ”Kaspiska havet”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/kaspiska-havet. Läst 18 oktober 2009. 
  2. ^ Lake Profile: Caspian Sea. LakeNet.
  3. ^ Strabo, 11.2.15. Strabon anger ett förlorat verk av Eratosthenes som sin källa.
  4. ^ Olsson, Suzanne. Jesus in Kashmir The Lost Tomb. sid. 22. http://books.google.co.uk/books?id=x0kzWF_FCf8C&pg=PA22&lpg=PA22&dq=Kashyap+caspian+sea&source=bl&ots=s0x12NXT-J&sig=ZsVJu8RJX2BybXYPRvD-ZnkXzOo&hl=en&ei=AOjMSZyDIMWOjAeOg_XcCQ&sa=X&oi=book_result&resnum=9&ct=result 
  5. ^ Dumont, Henri (1995-10). ”Ecocide in the Caspian Sea” (på engelska). Nature 377 (6551): sid. 673–674. doi:10.1038/377673a0. ISSN 1476-4687. https://www.nature.com/articles/377673a0. Läst 1 september 2023. 
  6. ^ Frank Wesselingh (23 december 2020). ”The Caspian Sea is set to fall by 9 metres or more this century – an ecocide is imminent” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/the-caspian-sea-is-set-to-fall-by-9-metres-or-more-this-century-an-ecocide-is-imminent-152229. Läst 1 september 2023. 
  7. ^ Farid Alakbarli (12-15 juli 2004). ”On Presence of Scandinavians in Caspian Sea during Middle Ages (9th-11th Centuries)” (på engelska). Institute for Medieval Studies. http://www.aamh.az/alakbarli/index.files/vikings/Vikings.htm. Läst 3 januari 2016. 
  8. ^ ”Kaspiske hav”. Store norske leksikon. http://snl.no/Kaspiske_hav. Läst 21 juli 2011.  (bokmål)
  9. ^ [a b] Encyclopædia Britannica Online: Caspian Sea. Hämtdatum 23 juni 2008
  10. ^ Klimatkartor för Europa i "Svensk Skolatlas"
  11. ^ ”Oil and natural gas production is growing in Caspian Sea region”. http://www.eia.gov/todayinenergy/detail.cfm?id=12911. Läst 13 november 2014. 
  12. ^ ”Overview of oil and natural gas in the Caspian Sea region”. http://www.eia.gov/countries/analysisbriefs/Caspian_Sea/caspian_sea.pdf. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Jack-up-rig-in-the-caspian-sea 1.JPG
Författare/Upphovsman: www.dragonoil.com
modifications by Penyulap, Licens: CC BY-SA 3.0
Drilling platform "Iran Khazar" in use on a production platform in the Cheleken of Dragon Oil Field (Turkmenistan)
TurkmenbashiSea.jpg
Författare/Upphovsman: Doron, Licens: CC BY-SA 3.0
Caspian Sea shore, Turkmenbashi, Turkmenistan.
Caspianseamap-sv.png
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 2.5
This is a map of the Caspian Sea including a small locator map. The drainage basin of the Caspian Sea is in yellow. The map is based on USGS and Digital Chart of the World data. Note the Aral Sea boundaries are circa 1960, not current boundaries.
Oil field inside Baku.JPG
Författare/Upphovsman: Nenad Bumbić, Licens: CC BY-SA 4.0
Oil field on the outskirts of Baku
Srpski: Naftno polje na rubu Bakua
Karta över Kaspiska havet med omgivande länder, från 1726 - Skoklosters slott - 97955.tif
Notera: Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Karta över Kaspiska havet med omgivande länder, från 1726.
Nyckelord: Karta
Caspian Sea from orbit.jpg
This is a view from orbit of the Caspian Sea as imaged by the MODIS sensor on the Terra satellite. Caption: The original caption from NASA: ::"The northern part of the Caspian Sea is plagued by a process called eutrophication, in which agricultural run-off rich in fertilizers stimulates rampant growth of algae in the water. The death and decay of these algae robs the water of oxygen, with obvious negative consequences for aquatic life. This image of the Caspian Sea shows swirls of green and blue near the mouth of the Volga River (top center), which indicate the presence of algae. The bright blue color of the northeastern part of the sea may be due to a mixture of plant life and sediment, for this is where the sea is most shallow. This image is from the Moderate Resolution Imaging Spectroradiometer (MODIS) on the Terra satellite on June 11, 2003.
Kungsboken-karta-kaspiska-havet.jpg
1700-talskarta över Kaspiska Havet
View of Baku, 2004 (2).jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 2.0