Karneol
Karneol | |
---|---|
Fakta | |
Kategori | Mineral |
Grupp | |
Kemi | SiO2 |
Färg | Blekt orange, blekt brun, grå, mjölkvit |
Streckfärg | Vit |
Kristallsystem | Trigonalt |
Brott | Ojämnt |
Mohs | 6 - 7 |
Ljusbrytning | |
Dubbelbrytning | |
Spaltning | Obefintlig |
Densitet | 2,59 –2,61 |
Dispersion |
Karneol är en variant av kalcedon och en mjölkvit till orangebrun ädelsten, genom inblandad järnoxid (och järnhydrat). Den är halvgenomskinlig till genomlysande och färgen övergår ibland till rödgul eller rödbrun. Genom glödgning förstärks färgen och det svagt färgade järnhydratet omvandlas till järnoxid. Vid för stark upphettning blir stenen vit.
Förekomst
Karneolen förekommer ofta som blåsrumsfyllning i mandelsten eller sedan denna förvittrat som lösa stenar.
Den mesta karneol som bearbetats i sliperier kommer från Indien, Brasilien eller Uruguay, men den kommer även från Tyskland, till exempel vid Oberstein, samt från Sibirien.
Användning
I Sverige har karneol använts som smyckessten åtminstone sedan vikingatiden. Namnet, som tillkom redan under medeltiden, påstås härlett av den först kända fyndorten, Carien, men andra härleder den till caro (kött) eller carneus (köttaktig).
I forntiden kallades mineralet sard (sarda eller sarder) antingen efter staden Sardes i nuvarande Turkiet eller efter det arabiska ordet sard (gul). Juvelerarna skilde mellan manlig karneol (mörkröd), kvinnlig karneol (blekröd eller rödgul), sarder (kaffebrun till pomeransgul) och karneolberyll (vitgul) samt sardonyx, vilken har omväxlande svarta och vita skikt, och karneolonyx med röda och vita skikt. Dessa båda senare varianter benämns ibland som agat.[källa behövs]
Förr graverades en mängd gemmer, kaméer och intaglier i karneol, särskilt i karneolonyxen. Hos kaméerna står figurerna som vit relief på röd botten. Hos intaglierna är figurerna fördjupat ingraverade, till exempel på sigillringar.
- (c) Rama, CC BY-SA 3.0 fr
Källor
- Meyers varulexikon, Form, 1952
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Carnelian, 1 november 2011.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Karneol.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sailko, Licens: CC BY-SA 3.0
Museo di storia naturale (Florence) - Mineralogy section - Hardstone carving
Författare/Upphovsman: Sailko, Licens: CC BY-SA 3.0
Museo di storia naturale (Florence) - Mineralogy section - Hardstone carving
Nyckelord: Riksvapen, Vasa, Ringar, Smycke, Smycken, Röd, Röda, Rött, Stämpel, Föremålsbild
Författare/Upphovsman: Ayesha23, Licens: CC BY-SA 3.0
Seal of Nero, a carnelian dating from the time of Augustus once in the possession of Lorenzo de’ Medici. It is now housed at the Naples National Archeological Museum
Författare/Upphovsman: shakko, Licens: CC BY-SA 3.0
Камея. Портрет Екатерины II. Петергофская шлифовальная мельница (?). 1-я пол. 1780-х. Резчик П. Бакланов (?). Яшма агатистая. Эрмита
Författare/Upphovsman: jaja_1985, Licens: CC BY 2.0
Tumbled carnelian, Botswana
Författare/Upphovsman: Balcli's, Licens: CC BY 3.0
Collar d'or i plata, esmalt 'plique-à-jour' i 'basse taille', diamants talla brillant, 0,85 quilats i safirs talla brillant, 0,95 quilats. Signat 'Masriera i Carreras', amb punxó.