Karlstads kommun
| Karlstads kommun Kommun | |
 Stadshuset (kommunhuset) | |
| Slogan | Solstaden [i olika varianter] / Där solen alltid skiner.[1] |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Karlstads kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Centralort | Karlstad |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 97 225 ()[2] |
| Areal | 1 517,74 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 1 168,47 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 349,27 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 83,21 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°23′00″N 13°32′00″Ö / 59.383333333333°N 13.533333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Värmlands domkrets (–) Karlstads domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-1850[4] |
| Anställda | 7 775 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1780 |
| GeoNames | 2701679 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Karlstads kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är länets residensstad Karlstad.
Naturen i kommunen är mycket omväxlande. Vid kusten mot Vänern utgörs landskapet till stor del av öppen jordbruksmark och övergår i Vänern i ett skärgårdslandskap. Mot norr övergår landskapet i en kullig terräng. I nordöst utgörs landskapet av norrlandsterräng med sammanhängande skog.
Historiskt har det lokala näringslivet byggt på import av salt och spannmål samt export av järn och trä. Den tidigare lokalt anknutna industrin, som främst var relaterad till den värmländska skogsnäringen, har vuxit och fått betydelse även globalt. Kommunen har en stor andel anställda inom den offentliga sektorn vilket kan härledas till att centralorten är residensstad och länscentrum.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv.
Efter tolv år av blågrönt styre fick kommunen 2022 ett blocköverskridande styre bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Alster, Grava (större delen), Karlstad, Nor, Nyed, Segerstad, Väse, Älvsbacka och Östra Fågelvik. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Karlstads stad som 1863 bildade en stadskommun.
1934 uppgick Karlstads landskommun i Karlstads stad. Den 22 februari 1946 inrättades Molkoms municipalsamhälle i Nyeds landskommun. 1944 utbröts Forshaga köping ur Grava landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Nor (av de tidigare kommunerna Nor och Segerstad), Nyed (av Alster, Nyed och Älvsbacka) samt Väse (av Väse och Ölme) medan landskommunerna Grava och Östra Fågelvik samt Karlstads stad förblev oförändrade. Vid årsskiftet 1958/1959 upplöstes Molkoms municipalsamhälle.
1967 införlivades Östra Fågelviks landskommun i staden. Karlstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Karlstads stad, Grava, Nors och Nyeds landskommuner samt en del ur Väse landskommun (Väse församling). [6]
Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Karlstads domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.[7]
Geografi
Karlstads kommun är belägen i de södra delarna av landskapet Värmland, vid Vänerns norra strand. Kommunen gränsar till Grums kommun i väster, Hammarö kommun i söder, Kristinehamns, Storfors och Filipstads kommuner i öster och Forshaga, Hagfors och Kils kommuner i norr samt har en maritim gräns till Säffle kommun i sydväst, alla i Värmlands län.
Topografi och hydrografi
Naturen i kommunen är mycket omväxlande natur. Röda gnejser med inslag av hyperit dominerar berggrunden. Vid kusten mot Vänern utgörs landskapet till stor del av öppen jordbruksmark och övergår i Vänern i ett skärgårdslandskap med cirka 2 000 öar och skär. Mot norr övergår det öppna landskapet i en kullig terräng som är klädd med skog- och jordbruksmark samt högmossar. I nordöst utgörs landskapet av norrlandsterräng med sammanhängande skog. I Norsälvens och Klarälvens forna fåror finns isälvsavlagringar som avsattes under inlandsisens avsmältningsskede. I anslutning till isälvsdeltan finns större ravinlandskap.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
| Karlstads kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2023 fanns 21 naturreservat i Karlstads kommun.[10] Av dessa ligger fem av reservaten – Brattfors brandfält, Kittelfältet, Lungälvsravinerna, Geijersdalsmossen och Svartån – i Brattforshedens naturvårdsområde. Sandmarken i området är bevisen med hedtallskog. Där trivs arter som sandödla, nattskärra, trädlärka, mosippa och mellanlummer.[11]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar:
- Alster-Nyedsbygdens församling
- Grava församling
- Karlstads domkyrkoförsamling
- Nor-Segerstads församling
- Norrstrands församling
- Väse-Fågelviks församling
- Västerstrands församling
Från 2016 indelas kommunen istället i följande distrikt[12]:
Tätorter
| Tätort | Folkmängd (2015) |
|---|---|
| Karlstad | 61 498 |
| Skåre | 5 444 |
| Råtorp | 3 287 |
| Vålberg | 2 848 |
| Skattkärr | 1 979 |
| Molkom | 1 896 |
| Alster | 756 |
| Edsvalla | 720 |
| Vallargärdet | 648 |
| Väse | 519 |
| Edsgatan | 346 |
| Edsvalla Övre bruket | 237 |
| Norsbron | 211 |
| Blombacka | 204 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en koalition bestående av Alliansen tillsammans med Miljöpartiet. Tillsammans samlade partierna 32 av 61 mandat i kommunfullmäktige. Samma koalition behöll makten även mandatperioden 2014–2018[13] och mandatperioden 2018–2022. Den senare perioden styrde dock koalitionen i minoritet.[14] Efter 12 år fick Moderaterna 2022 ge upp ledarrollen i kommunen när en ny koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet tog över styret. Den nya koalitionen styr i minoritet.[15]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Monica Gundahl |
| Förste vice ordförande | M | Anders Knape |
| Andre vice ordförande | S | Blåvitt Elofsson |
Källa:[16]
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SPI | VIP | KPL | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 29 | 11 | 10 | 9 |
| 61 | 88,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 29 | 15 | 6 | 9 |
| 61 | 91,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 26 | 13 | 8 | 12 |
| 61 | 91,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 27 | 10 | 6 | 15 |
| 61 | 90,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 28 | 2 | 8 | 4 | 17 |
| 61 | 91,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 27 | 4 | 5 | 8 | 15 |
| 61 | 89,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 27 | 4 | 6 | 7 | 14 |
| 61 | 84,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 23 | 2 | 2 | 2 | 5 | 6 | 3 | 16 |
| 61 | 85,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 26 | 4 | 2 | 4 | 4 | 2 | 15 |
| 61 | 86,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 6 | 23 | 4 | 3 | 4 | 5 | 16 |
| 61 | 80,33 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 4 | 25 | 2 | 1 | 4 | 8 | 5 | 12 |
| 61 | 80,09 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 23 | 4 | 2 | 5 | 4 | 4 | 15 |
| 61 | 81,05 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 4 | 23 | 5 | 2 | 3 | 4 | 3 | 17 |
| 61 | 83,60 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 22 | 6 | 4 | 3 | 4 | 4 | 14 |
| 61 | 85,72 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 5 | 18 | 4 | 3 | 7 | 5 | 4 | 3 | 12 |
| 61 | 87,25 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 4 | 22 | 3 | 2 | 8 | 4 | 3 | 3 | 12 |
| 61 | 83,06 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Karlstads stad, Östra Fågelvik, Nyed, Nor, Grava, Väse.
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Linda Larsson |
| Förste vice ordförande | M | Alexander Torin |
| Andre vice ordförande | C | Frida Pettersson |
Källa:[17]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| Nils Wallander (S) | 1 januari 1971 | 31 december 1976 | |
| Torsten Svensson (C) | 1 januari 1977 | 31 december 1979 | |
| Lennart Pettersson (M) | 1 januari 1980 | 31 december 1982 | |
| Berit Persson (S) | 1 januari 1983 | 19 september 1985 | |
| Alf Höglund (S) | 20 september 1985 | 31 december 1985 | |
| Lennart Pettersson (M) | 1 januari 1986 | 1 december 1988 | |
| Alf Höglund (S) | 1 januari 1989 | 16 juni 1991 | |
| Alf Johansson (S) | 17 juni 1991 | 31 oktober 1991 | |
| Anders Knape (M) | 1 november 1991 | 31 oktober 1994 | |
| Alf Johansson (S) | 1 november 1994 | 31 oktober 1998 | |
| Lena Melesjö Windahl (S) | 1 november 1998 | 1 november 2001 | |
| Anders Knape (M) | 2 november 2001 | 31 oktober 2002 | |
| Lena Melesjö Windahl (S) | 4 november 2002 | 31 oktober 2010 | |
| Per-Samuel Nisser (M) | 1 november 2010 | 21 oktober 2022 | |
| Linda Larsson (S) | 21 oktober 2022 | ||
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Arbetsmarknads- och socialnämnden | S | Anna Dahlén Gauffin | M | Lotta Björklund | MP | Sadar Madwar |
| Barn- och utbildningsnämnden | S | Lina Larhult | M | Rebecka Ingsmy | C | Marie Persson |
| Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden | C | Anders Peterson | KD | Fredrik Roos | S | Liselotte Siivonen |
| Vård- och omsorgsnämnden | S | Stefan Jonsson | KD | Erik Nilsson | C | Anita Hall |
| Kultur- och fritidsnämnden | MP | Robert Halvarsson | M | Patrik Haasma | S | Maria Rydberg |
| Miljönämnden | MP | Cecilia Boman Lindström | L | Sara Gunnarsson | S | Ferman Brodrej |
| Stadsbyggnadsnämnden | S | Anders Tallgren | L | Niklas Wikström | C | Carola Bolmstedt |
| Teknik- och fastighetsnämnden | MP | Monika Bubholz | M | Christian Holm Barenfeld | S | Nathalie Björfeldt |
| Omvärldsnämnden | S | Monica Gundahl | M | Anders Knape | S | Blåvitt Elofsson |
| Valnämnden | S | Marianne Wreifors | M | Gunnar Ordell | ||
Internationella relationer
År 2023 hade Karlstads kommun fem vänorter och en twin city. Vänorterna var:[18]
Twin city var:
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Historiskt har det lokala näringslivet byggt på import av salt och spannmål samt export av järn och trä. Den tidigare lokalt anknutna industrin, som främst var relaterad till den värmländska skogsnäringen, har vuxit och fått betydelse även globalt. I början av 2020-talet var det dominerande företaget papperskoncernen Valmet AB, före detta Karlstads Mekaniska Werkstad. Ett annat nämnvärt företag i kommunen är Löfbergs Lila AB.
Området som utgör kommunen har även en stor andel anställda inom den offentliga sektorn vilket kan härledas till att centralorten är residensstad och länscentrum. Andra offentliga förvaltningar med verksamhet i kommunen är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Plikt- och prövningsverket, Karlstads universitet. Andra större arbetsgivare är exempelvis nöjesparken Mariebergsskogen. I kommunen finns också en av Sveriges största insjöhamnar.[8]
Infrastruktur
Transporter
I öst-västlig riktning genomkorsas kommunen av E18. Från Karlstad utgår riksväg 61 mot nordväst, riksväg 62 mot norr och riksväg 63 mot nordöst. Vid den östra kommungränsen avtar länsväg 240 från europavägen norrut.
Värmlandsbanan genomkorsar också kommunen i öst-västlig riktning och trafikeras av SJ:s och Tågåkeriet i Bergslagen:s (TÅGAB) fjärrtåg samt av Värmlands regionaltåg som stannar vid Väse, Välsviken och Karlstads centralstation.
Utbildning
År 2023 fanns tre kommunala gymnasieskolor i kommunen: Nobelgymnasiet, Sundsta-Älvkullegymnasiet och Tingvallagymnasiet.[19] Det fanns även 10 fristående gymnasieskolor, däribland Drottning Blankas Gymnasieskola, NTI Gymnasiet, Realgymnasiet och Thorén Business School.[20]
Vid Karlstads universitet studerade cirka 18 500 studenter (2022) vid totalt 80 program och 750 fristående kurser. Samtidigt hade universitetet 266 forskarstuderande.[21] Samma år, 2022, uppgick andelen i åldersgruppen 25-64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning till 33,9 procent. Genomsnittet i riket var 30,3 procent.[22]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 97 225 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 23:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Karlstads kommun 1810–2020[23][24] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1810 | 19 154 | |||
| 1850 | 28 453 | |||
| 1900 | 38 502 | |||
| 1910 | 40 382 | |||
| 1920 | 46 248 | |||
| 1930 | 49 624 | |||
| 1940 | 52 734 | |||
| 1950 | 62 678 | |||
| 1960 | 72 925 | |||
| 1970 | 72 456 | |||
| 1975 | 72 369 | |||
| 1980 | 74 068 | |||
| 1985 | 74 439 | |||
| 1990 | 76 467 | |||
| 1995 | 78 468 | |||
| 2000 | 80 323 | |||
| 2005 | 82 096 | |||
| 2010 | 85 753 | |||
| 2015 | 89 245 | |||
| 2020 | 94 828 | |||
| Anm: All statistik baserar sig på dagens kommungräns. Alla år är baserade efter den 31 december. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 12 355, eller 13,98 % av befolkningen (hela befolkningen: 88 350 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 7 691, eller 9,50 % av befolkningen (hela befolkningen: 80 934 den 31 december 2002).[25]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Karlstads kommun 88 360 personer. Av dessa var 9 664 personer (10,9 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[26]
| Födelseland[26] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 78 686 |
| 2 |  Irak | 1 351 |
| 3 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 998 |
| 4 | Asien: Övriga länder | 894 |
| 5 |  Norge | 817 |
| 6 |  Finland | 615 |
| 7 |  Iran | 590 |
| 8 | Afrika: Övriga länder | 402 |
| 9 |  Bosnien och Hercegovina | 390 |
| 10 | Europa utom EU: Övriga länder | 385 |
| 11 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 347 |
| 12 |  Turkiet | 330 |
| 13 |  Polen | 318 |
| 14 | Sydamerika | 313 |
| 15 |  Thailand | 308 |
| 16 |  Tyskland | 303 |
| 17 | Nordamerika | 253 |
| 18 |  Afghanistan | 243 |
| 19 |  Syrien | 231 |
| 20 |  Somalia | 217 |
| 21 |  Kina | 139 |
| 22 |  Danmark | 132 |
| 23 | Oceanien | 30 |
| 24 |  Sovjetunionen | 29 |
| 25 |  Island | 26 |
| 26 | Okänt födelseland | 3 |
Kultur
Kulturarv
Alsterdalen är ett område som är utvalt som riksintresse för kulturmiljövården. Enligt Länsstyrelsen i Värmlands län så representerar området "värmländsk herrgårdskultur med anknytningar till litteratur och bruksrörelse". Alsterdalen är starkt förknippad med Gustaf Frödings poesi.[27] Kommunen har även tagit fasta på områdets anknytning till Fröding genom att årligen dela ut ett kulturstipendium till Gustaf Frödings minne.[28]
Kommunsymboler
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver den högra hälften av en blå örn med röd beväring mellan två höga, med spetsiga huvar försedda röda torn.
Vapnet går tillbaka på ett sigill i privilegiebrevet för Karlstads stad från 1584. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1949. Efter kommunbildningen 1971 valde man den namngivande enhetens vapen, vilket registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974. Även Nor och Nyed hade vapen, men de förlorade sin giltighet.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Nors landskommun
(1956–1970)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Nyeds landskommun
(1954–1970)
Logotyp
Kommunen använder nästan aldrig sitt registrerade vapen för att representera sig. Sedan 1989 använder man i stället en tecknad sol.[29] Den går tillbaka till begreppet "Sola i Karlstad". Den ritades av illustratören Lasse Sandberg till Karlstads stads 400-årsjubileum 1984. Sedan 1989 används den som officiell kommunsymbol med motiveringen att "Karlstad är en lite gladare kommun där invånarna har ett glatt och öppet sinne och där solen skiner lite oftare än på många andra platser".[30]
Se även
- Personer med anknytning till Karlstads kommun
- Karlstads Stadshus Aktiebolag
Källor
- ^ läs online, kommunslogans.forts.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b] ”Karlstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karlstad. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=V%C3%A4rmland&municipalities=Karlstad&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”Brattforsheden”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/brattforsheden.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a6&sv.12.382c024b1800285d5863a8a6.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Fortsatt blågrönt styre i Karlstad - Värmlands Folkblad”. web.archive.org. 1 augusti 2021. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210801052001/https://www.vf.se/nyheter/karlstad/fortsatt-blagront-styre-i-karlstad:/. Läst 8 oktober 2023.
- ^ Värmland, P4 (12 oktober 2018). ”De blågröna regerar vidare i Karlstad”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7064794. Läst 8 oktober 2023.
- ^ Flodman, Jannie (3 oktober 2022). ”Så ser nya styret i Karlstad ut”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/nytt-styre-i-karlstad-s-tar-makten-i-kommunen. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Karlstad kommun. https://karlstad.tromanpublik.se/organisation/fd2ccc4c-120c-4baa-9f63-e13c4d9c7947. Läst 1 maj 2023.
- ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Karlstad kommun. https://karlstad.tromanpublik.se/organisation/1939501b-5922-44aa-a965-81f36c87e503. Läst 1 maj 2023.
- ^ ”Internationellt arbete”. karlstad.se. https://karlstad.se/kommun-och-politik/sa-arbetar-vi-med/internationellt-arbete. Läst 6 oktober 2023.
- ^ ”Karlstads kommunala gymnasieskolor”. karlstad.se. https://karlstad.se/karlstads-kommunala-gymnasieskolor. Läst 6 oktober 2023.
- ^ ”Fristående gymnasieskolor”. karlstad.se. https://karlstad.se/karlstads-kommunala-gymnasieskolor/allman-information-gymnasiet/fristaende-gymnasieskolor. Läst 6 oktober 2023.
- ^ ”Universitetet i siffror | Karlstads universitet”. www.kau.se. https://www.kau.se/om-universitetet/om-karlstads-universitet/fakta-om-universitetet/universitetet-i-siffror. Läst 6 oktober 2023.
- ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 6 oktober 2023.
- ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.
- ^ Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet Arkiverad 21 mars 2015 hämtat från the Wayback Machine..
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ ”Alsterdalen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/kulturmiljoer/alsterdalen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a6&sv.12.382c024b1800285d5863a8a6.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”Stipendier och fonder inom kultur och idrott”. karlstad.se. https://karlstad.se/uppleva-och-gora/foreningsliv-stod-och-stipendier/stipendier-och-fonder. Läst 8 oktober 2023.
- ^ http://www.karlstad.se/
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 november 2018. https://web.archive.org/web/20181109111917/https://karlstad.se/Kommun-och-politik/Varumarke-och-grafisk-profil/. Läst 8 november 2018.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Karlstads kommun.- Karlstads kommun
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg){kind=link}
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 1.0
Karlstad Municipality in Värmland County
- Designd by me, based on Image:Värmland County.png
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Stadshuset i Karlstad. Byggnadsår 1962. Arkitekt Per Lagergren
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Karlstads kommun
World file:
162.08993649247665303 0 0 -162.08993649247665303 1443550.72348830290138721
8353866.36990879848599434