Karlstad

Karlstad
Tätort · Centralort · Residensstad · Stiftsstad
Från vänster: Karlstads domkyrka, Karlstads teater, Karlstads rådhus, Frimurarelogen och Mariebergsskogen
LandSverige Sverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
KommunKarlstads kommun
DistriktKarlstads domkyrkodistrikt, Norrstrands distrikt, Västerstrands distrikt, Grava distrikt, Alsters distrikt
Höjdläge64 m ö.h.
Koordinater59°23′15″N 13°30′36″Ö / 59.38750°N 13.51000°Ö / 59.38750; 13.51000
Area
 - tätort30,43 km² (2020)[3]
 - kommun1 517,74 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort67 122 (2020)[3]
 - kommun97 287 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort2 200 inv./km²
 - kommun64 inv./km²
Grundad1584
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortKarlstad
Postnummer65X XX
Riktnummer054
TätortskodT5704[4]
Beb.områdeskod1780TC106 (1960–)[5]
Geonames2701680
Ortens läge i Värmlands län
Ortens läge i Värmlands län
Ortens läge i Värmlands län
Wikimedia Commons: Karlstad
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Karlstad (['kɑːɭsta] ( lyssna)[källa behövs], på värmländska ['kɑlsta][6]), i äldre tid stavat Carlstad, är en tätort i Värmland, belägen vid Vänerns norra strand. Karlstad är centralort för Karlstads kommun, residensstad för Värmlands län och stiftsstad för Karlstads stift samt sedan 1999 universitetsstad. Karlstad är Sveriges 20:e största tätort med 67 122 ()[3] invånare i tätorten.

Karlstad, eller Tingvalla som det hette då, har varit en viktig handelsplats sedan vikingatiden. 1584 fick orten stadsrättigheter av Karl IX, som även gav staden dess nuvarande namn.[7] Karlstad ligger vid den övre sidan av Vänerns strand, på ett deltaområde där Klarälven delar sig i många grenar innan den mynnar ut i Vänern. Värmland är känt som skaldernas landskap och i Karlstad har flera av dem verkat. En av de mest uppskattade är Gustaf Fröding. Karlstads symbol är en glad sol[8], bekant genom statyn med det namnet, 'Sola i Karlstad', rest avbildande en populär servitris på ett av stadens värdshus.

Geografi

Karlstad med Vänern i bakgrunden.

Karlstad ligger på delar av Klarälvens delta och också delvis vid Vänern. Deltat breder ut sig – förutom i Karlstad, också i Karlstads omgivningar, söder om staden, ner till bland annat Skoghall. En av älvarmarna (den västra) omger den ö (Tingvallaön) centrala Karlstad är byggt på. Deltat leder till att det finns mycket vatten i staden i form av olika älvarmar, sjöar och vikar på grund av ett typfall av korvsjöbildning. Deltalandskapet leder också till att landskapet vid älvarmarna är förhållandevis platt, men det finns en del höjder och höjdformationer i staden, som inte har koppling till älvens avlagringar. Det gäller särskilt norr och öster om deltat, liksom söder om deltat på Hammarön. Domkyrkan ligger dessutom på en högre punkt (det så kallade Lagberget) på Tingvallaön mitt i deltat, mellan alla älvarmar.

Historia

Denna gamla karta över Karlstad från före branden 1865, från Värmlandsarkiv, visar de trängre gatorna och torgen i det gamla Karlstad[9]
Karlstad på 1600-talet i Suecia Antiqua et Hodierna.
Karta över Karlstad från 1790-talet
Karlstad på 1860-talet.
Xylografi ur bildverket Nordiska taflor 1866.

Karlstads stad grundades år 1584 av Karl IX och hade då bara 45 hushåll. Som många andra gamla städer har Karlstad drabbats av stora bränder. Efter branden 1865 har det historiska centrala Karlstad byggts upp med ovanligt breda gator i ett rutnätsmönster och ett mycket stort torg. Meningen är att brandgator skall hindra elden att sprida sig om det skulle bli en stor brand.

1903 höll Värmlands hushållningssällskap en Industri- och lantbruksutställning. I Karlstad hölls Karlstadskonferensen 1905, där unionen mellan Sverige och Norge upplöstes.

Militärstaden

Fram till den 30 juni 1994 fanns Värmlands regemente och Värmlands försvarsområde (I 2/Fo 52) och Värmlandsbrigaden (IB 2) i Karlstads garnison, lokaliserade till Kasernhöjden. Förbanden kom genom försvarsbeslutet 1992 att samlokaliseras med Bergslagens artilleriregemente (A 9) och Artilleriets skjutskola (ArtSS) inom Kristinehamns garnison. Staden har även rymt ett antal viktigare militära staber som Bergslagens militärområdesstab (Milo B) och 16. arméfördelningensstaben, vilka var lokaliserade till fastighetskomplexet Karolinen.

Administrativa tillhörigheter

Karlstads stad blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun omgiven av Karlstads socken där också delar av bebyggelsen kom att ligga. Staden inkorporerade 1934 Karlstads socken/landskommun och 1967 Östra Fågelviks socken/landskommun. 1971 uppgick staden i Karlstads kommun med Karlstad som centralort.[10]

I kyrkligt hänseende hörde orten före 1934 till Karlstads stadsförsamling och Karlstads landsförsamling, och från 1934 till 1962 till Karlstads församling. 1962 delades denna i Karlstads domkyrkoförsamling och Norrstrands församling. 1992 utbröts så Västerstrands församling.[11]

Den 1/1 1934 införlivades Karlstads landsförsamling (utom hemmanet Vidön, som lades till Hammarö) samt hemmanet Färjestad i Grava församling med Karlstad stad. Den sålunda utvidgade Karlstads stadsförsamling benämndes Karlstad domkyrkoförsamling. [12]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Karlstads rådhusrätt. Från 1971 till 2005 ingick orten i Karlstads domsaga och den ingår från 2005 i Värmlands domsaga.[13]

Befolkningsutveckling

Vid mitten av 1800-talet var Karlstad en relativt stor stad, jämfört med resten av Sverige, med ca 3 500 invånare. Genom den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet ökade Karlstads befolkning kraftigt, från 8 716 invånare 1890, till 20 911 1930, blev det en ökning på ca 140 procent. Under industrins nedgång på den andra hälften av 1900-talet minskade ökningen av befolkningskurvan ned till mer blygsamma nivåer[14]. På senare år har efterfrågan på bostäder ökat och kommunen planerar stora nya bostadsområden vid Järpetan, Stockfallet, Zakrisdal, Jakobsberg, Kanikenäset, Välsviken och Eriksberg[15].

Kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998 hade visionen "Karlstad 100 000". Denna vision talar om att hela Karlstads kommun skulle uppnå 100 000 invånare. Kommunen hade då knappt 80 000 invånare[16], dagens folkmängd ligger runt 95 000 invånare[17], vilket är en ökning på ca 16 procent. I januari 2008 omarbetade man visionen till "Livskvalitet Karlstad 100 000". Anledningen till omarbetningen var att man ville förtydliga att visionen leder till ökad livskvalitet, och att tillväxten ger mer arbeten, ökad välfärd och en långsiktig hållbar livsmiljö[18].

Befolkningsutvecklingen i Karlstads tätort
ÅrInvånare
1800
  
2 165
1810
  
2 219
1820
  
2 583
1830
  
2 676
1840
  
3 108
1850
  
3 807
1860
  
4 514
1870
  
5 608
1880
  
7 772
1890
  
8 716
1900
  
11 869
1910
  
17 192
1920
  
19 248
1930
  
20 911
1940
  
28 878
1950
  
35 625
1960
  
42 710
1970
  
52 044
1980
  
51 867
1990
  
52 933
2000
  
56 480
2005
  
58 544
2010
  
61 685
2015
  
61 492
2020
  
67 122
Källa: ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.  Historisk statistik för Sverige.

2015 utbröts tätorten Råtorp ur denna tätort, 2020 uppgick Edsgatan och Långenäs i den.

Stadsdelar

Karlstad delas in i 66 stadsdelar, enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden 2020.

Galleri

Kommunikationer

Stadsbussar på Stora torget i Karlstad.
Järnvägsstationen i Karlstad.

Vägar

Området kring Karlstad är en mycket viktig knutpunkt för Värmlands vägnät. Genom Karlstad passerar E18 som stadsmotorväg, vilken invigdes 1967, och fortsätter sedan österut till Skattkärr med en motorväg som öppnades 2008. Västerut mellan Bergvik och Björkås planeras även där en utbyggnad av E18. Den sju kilometer nya fyrfältsvägen stod klar sommaren 2017.[19].

Riksvägarna 61, 62 och 63 samt den primära länsvägen 236 har sin början i Karlstad. Standarden på dessa vägar inom Karlstads tätort är 2+1-väg på väg 61 och 62, bred landsväg, separerad från bebyggelse, på väg 63 och fyrfältsväg, dock ett avsnitt vanlig väg genom bebyggelse, på väg 236.

Buss

Värmlandstrafik driver omfattande länstrafik där Karlstad är navet samt tätortstrafiken i Karlstad.

Interregional busstrafik till bland annat Oslo, Arlanda och Stockholm körs av Flixbus och Vy buss.

Stadsbussarna avgår från Stora torget medan regionbussarna och fjärrbussbolagen avgår från busstationen.

Tåg

Från Karlstad centralstation har SJ AB tåg mot Stockholm, Göteborg och Oslo. Värmlandstrafik har regional tågtrafik mot Arvika-Charlottenberg, Säffle-Åmål, Sunne-Torsby och Kristinehamn. Den privata aktören Tågab kör tåg till Göteborg, Stockholm och LudvikaFalun.

Flyg

Karlstad flygplats, med reguljärtrafik till Stockholm samt chartertrafik till varierande destinationer, ligger en dryg mil utanför staden, nära Hynboholm.

Båt

Vänertrafik kör viss båttrafik på Vänern med utgång från Inre hamn. Sedan sommaren 2008 är även båtbussar en del av lokaltrafiken, som bland annat kör mellan Karlstad och Hammarön. Det finns även förbindelser mellan Karlstad och Kristinehamn.

Näringsliv och offentlig verksamhet

Nedan följer ett urval arbetsplatser i Karlstad med fler än hundra anställda. Företagen är indelade efter inriktning på verksamhet.

Bygg och fastighet

Ramirent är ett av Nordens största installations- och serviceföretag med 8 300 medarbetare och cirka 200 avdelningar i Norge, Sverige och Danmark.

Personal: Cirka 120 anställda i Karlstad.

NCC Construction Sverige utvecklar och bygger hus- och infrastrukturprojekt som till exempel vägar, broar, tunnlar, kraftverk, sport- och kulturarenor, industrilokaler och skolor.

Personal: Cirka 65 tjänstemän och 190 yrkesarbetare.

Peab är ett bygg- och anläggningsföretag. Peabs regionkontor i Karlstad har ansvar för Värmland. I koncernen ingår även Lambertsson Sverige AB. Peab har även en utvecklad byggserviceavdelning. Cirka 30 procent av verksamheten avser projektutveckling.

Personal: Cirka 140 hantverkare och 50 tjänstemän verksamma i hela Värmland.

Skanskas svenska affärsverksamhet är en av Skanskas nio hemmamarknader. Här utvecklas, byggs och underhålls den fysiska miljön för människor att bo, resa och arbeta i.

Personal: Region Väg och Anläggning Väst cirka 45 personer. Region Hus Väst cirka 130 anställda i Karlstad.

Handel och industri

AB Anders Löfberg är moderbolag för ett antal helägda dotterbolag, varav Löfbergs AB är dominerande. Man satsar på att utvidga marknaden bland annat genom ett samarbetsavtal med det danska bolaget Peter Larsens Kaffe A/S.

Personal: Cirka 200 anställda, varav cirka 95 i Karlstad.

Outokumpu Stainless är ett företag, som ingår i Outokumpu-koncernen, bildades under 1997-1998 genom en sammanslagning av tidigare Avesta Calamo AB och Avesta Nords AB. Företaget utvecklar, tillverkar och marknadsför rostfria rör, rördelar och fläns. Outokumpu Stainless är Europaledande inom sitt område.

Personal: Cirka 120 anställda.

Coop Värmland är landets största konsumentförening och en av de största arbetsgivarna i länet. Föreningen består av ett sextiotal butiker, två Stora Coop samt en egen produktion som tillverkar konditoriprodukter[20]. Sedan 2000 ingår även detaljhandelsbolaget Pekås som ett dotterbolag till Coop Värmland[21].

Personal: Cirka 525 anställda inom Karlstads kommun.

Helmia är en värmländsk koncern bestående av Helmia Bil AB, Helmia Lastbilar AB, Toria AB, Helmia Motorsport AB och Helmia Fastigheter AB. Koncernen omsätter cirka 1 600 miljoner kr per år och har cirka 400 medarbetare. Helmia ägs och drivs av familjen Walfridson. Koncernen grundades av Helmer Walfridson. Koncernchef är Lars Erik Walfridson. Helmia Bil är ett bilhandelsföretag som säljer Volvo, Renault, Ford och Dacia. Företaget har sex anläggningar i Värmland. Anläggningen i centrala Karlstad har genomgått omfattande till- och ombyggnader de senaste åren.

Lecab är en företagsgrupp där företagen Lecabgruppen AB, Lecab Bil AB och Lecab Fastigheter KB ingår. Huvudverksamheten är att bedriva bilhandel och därmed verksamheter såsom verkstäder och försäljning av reservdelar och tillbehör. Lecab Bil AB innehar agenturerna för Scania, Volkswagen och Audi Skoda i Karlstad med omnejd. Verkstäderna för samtliga märken bedrivs av Lecab Bil AB. Omsättningen är cirka 300 miljoner kr per år.

Personal: Cirka 120 anställda.

IT

  • CombinedX en svensk börsnoterad IT-koncern med huvudkontor i Karlstad.
  • Telia Company har i Karlstad en nätdriftscentral som servar Telias nät över hela världen och en säljkår som jobbar mot större nyckelkunder. Personal: Cirka 100 anställda i Karlstad
  • Tieto är ledande inom telekommunikation och utveckling av mobila lösningar.[källa behövs] I Karlstad är utveckling av signaleringstjänster en viktig del av verksamheten. Denna kunskap byggdes upp då företaget hörde till Ericssonkoncernen. Idag är både Ericsson och Nokia kunder till företaget. Personal: Cirka 400 anställda.
  • CGI är ett företag som erbjuder tjänster och lösningar inom hela IT-området. Personal: Cirka 200 anställda i Karlstad.
  • Sogeti, gamla Värmlandsdata som blev Programator 1986[22] sedan Capgemini och idag är ett bolag inom Capgeminigruppen. Personal: Cirka 70 anställda i Karlstad.

Massa och papper

Metso Fiber i Karlstad är en världsledande leverantörer av kompletta produktionsanläggningar för massa och papperstillverkning. Bolaget har cirka 1 000 anställda i Karlstad vilket gör dem till en av de största privata arbetsgivarna i kommunen. Företaget grundades 1920 under namnet Kamyr och som ett samarbete mellan Karlstads Mekaniska Werkstad och Myrens Verkstäder Norge. Bolaget byggdes upp helt på ingenjör Johan Richters uppfinningar (nära 800 patent!) för kontinuerlig blekning av papper och senare kontinuerlig kokning av pappersmassa. Bolaget är ännu denna dag - och under nytt ägarskap - dominerande i världen.

Metso Paper Karlstad AB ägs av det svenska holdingbolaget, Metso Svenska AB, som i sin tur ägs av Metso Corporation i Finland. Företaget i Karlstad tillverkar mjukpappersmaskiner och i Karlstad ligger koncernansvaret för delar av utvecklingsarbetet.

Personal: Omkring 500 anställda.

I Stora Enso-koncernen ingår Skoghalls Bruk, som är en av världens främsta tillverkare av förpackningskartong, med en årsproduktion på 725 000 ton. Delar av kartongproduktionen plastbeläggs vid Skoghalls Bruks anläggning i Forshaga. Ett av koncernens forskningscentra, Stora Enso Research, är liksom Stora Enso Skogs Region Väst beläget i Karlstad. Stora Enso är därmed en av de största enskilda arbetsgivarna i Karlstadsregionen.

Personal: Cirka 130 anställda i Karlstad, cirka 1 000 i Skoghall och cirka 150 i Forshaga.

Mötesindustrin

Karlstad CCC är en kongressanläggning med 24 000 kvadratmeter med plats för 4 500 personer. Karlstad Congress Culture Centre huserar även Kommunledningskontoret inom Karlstads Kommun, Konsumentverket, Konsument Europa, och Great Event of Karlstad.

Offentlig verksamhet

Bankväsende

Karlstads sparbank grundades 1822 som en av landets första sparbanker. Under en kort period från 1919 fanns ytterligare en sparbank i Karlstad, Allmänna sparbanken i Värmland, som uppgick i Karlstads sparbank 1930. Sparbanksverksamheten uppgick sedermera i Swedbank.

År 1832 grundades Värmlands enskilda bank, med huvudkontor i Karlstad. På 1920-talet fanns även avdelningskontor för Riksbanken, Sydsvenska banken, Jordbrukarbanken, Göteborgs bank och Enskilda banken i Vänersborg.[23] Undantaget Riksbanken har dessa banker uppgått i Nordea och Handelsbanken. Handelsbanken har alltjämt sitt kontor på samma plats som Vänersborgsbankens tidigare lokal, [24] men i en yngre byggnad.

Utbildning

Karlstads universitet

Karlstads universitet utbildar och bedriver forskning inom områdena teknik, samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap, undervisning och vård. Forskningen har fått en allt större vikt och uppgår nu till en tredjedel av omsättningen och bygger till stor del på samarbete med näringsliv och offentlig sektor. År 1999 fick Högskolan i Karlstad universitetsstatus. Den 26 mars 2009 fick universitetet även status som handelshögskola.

Personal: Omkring 1 150 anställda. Studenter: Omkring 16 000 studenter.[25]

Kultur

Teater

Teater Tempelriddaren efter renoveringen 2008.
  • Värmlandsoperan har gjort sig vida känd genom sina framgångsrika uppsättningar inom genrerna opera, operett och musikal. Föreställningarna ges dels på Karlstads teater och dels på turnéer. Operans orkester, Värmlands Sinfonietta ger även konserter med framstående solister och dirigenter. De har 65 fast anställda samt 300 årsverkande, däribland en del frilansare.
  • Scalateatern i Karlstad har främst shower, musikföreställningar och teater.
  • Värmlandsteatern är en organisation som producerar teater i olika lokaler bland annat teatern Tempelriddaren som tidigare varit Tempelriddarhuset och nyinreddes 2008.[26]
  • Karlstads Teaterförening, ansluten till Riksteatern.

Bibliotek

Film

Biografer

Filmstaden
  • Filmstaden visar film alla dagar i veckan.
  • Arenan, som ligger i bibliotekshuset, specialiserar sig på mer alternativa filmer.[27]
  • Det går att boka in en egen visning av film på ungdomens hus, UNO.[28]

Museer

Media

  • NWT-koncernen är en av Sveriges största tidningskoncerner, som förutom Nya Wermlands-Tidningen ger ut 14 dagstidningar samt bedriver fastighetsförvaltning. NWT har en upplaga på cirka 45 800 exemplar. Koncernens lönsamhet är god vilket möjliggjort stora satsningar i ny teknik, bland annat finns ett av Europas modernaste tryckerier och tidningshus i Karlstad. NWT är delägare i Norges näst största morgontidning Bergens Tidende. NWT-koncernen har en omsättning på 521 miljoner kronor. De har cirka 446 anställda i hela koncernen, varav 165 arbetar på NWT i Karlstad eller på någon av lokalredaktionerna.
  • Värmlands Folkblad AB ägdes fram till 2017 av Värmlands Arbetarrörelse samt 300 privatpersoner. VF-koncernens verksamhet består av tidningsutgivning, logotryck och fastighetsförvaltning. Länstidningen Värmlands Folkblad har en upplaga på 15 500 exemplar. VF-tryck, svarar för legoverksamheten. De har cirka 120 anställda, varav cirka 10 personer arbetar på lokalredaktionerna i Värmland. 2017 köptes majoriteten av företaget upp av NWT-koncernen och tryckeriet avvecklades.
  • Karlstads-Tidningen utkommer en gång i veckan (torsdagar) och har en upplaga på knappt 3 000 exemplar. Gustaf Fröding arbetade på Karlstads-Tidningen under ett par perioder i slutet av 1800-talet.
  • Sveriges Television har ett regionkontor i Karlstad som producerar Värmlandsnytt.
  • Glimt Television AB är en kommersiell lokal-TV-kanal baserad i Karlstad. Glimt TV sänder program om bl.a. aktualiteter, sport, musik och kultur till hela Värmland via kabel-TV och IP-TV. Det populäraste programmet heter Glimt Sport.
  • Det finns ett antal radiostationer i området. P4 Värmland har sitt huvudkontor i Karlstad. Här finns Mix Megapol, Rix FM och även närradiostationen Radio Solsta 92,2 där Karlstads Nya Radio sänder på dagtid.[29]

Sport

Amerikansk fotboll

Carlstad Crusaders har varit i SM-final i amerikansk fotboll 18 gånger mellan 2002 och 2020. Carlstad Crusaders vann sitt första SM-guld 2010 över Tyresö Royal Crowns. Carlstad Crusaders vann alla SM från 2010 till 2017, men förlorade 2018 och 2019 mot Stockholm Mean Machines. År 2020 tog man åter SM-guld efter att första gången vunnit mot Stockholm i en final.[30]. År 2015 vann man även IFAF Europes Champions League. Slutspelet i Champions League spelades i Belgrad där man i semifinalen ställdes mot franska mästarna Thonon Black Panthers som besegrades och i finalen mötte man hemmalaget Vukovi Beograd och vann med 84-49. Föreningen blev därmed Champions League-mästare för första gången.

2018, 2019 och 2020 vann Crusaders damlag SM-guld, alla tre gångerna mot Örebro Black Knights i finalen.

Issporter

Ishockeyarenan i Karlstad, Löfbergs Lila Arena

I staden spelar ishockeylaget Färjestad BK. Laget har vunnit 10 SM-guld (och 8 SM-silver) under perioden 1981-2022.

IF Boltic var länge ett av Sveriges bästa lag i bandy och herrarna debuterade i Sveriges högsta division säsongen 1976/1977. Under 1980-talet dominerade klubben, och herrarna vann nio SM-guld under perioden 1979-1995, medan damerna under perioden 1982-1989 vann sex SM-guld. År 2000 slogs IF Boltic ihop med IF Göta, och bildade BS BolticGöta. Säsongen 2006/2007 degraderades BS BolticGöta ner från Sveriges högsta division. Säsongen 2007/2008 misslyckades man med att ta sig tillbaka till högsta division.

Västerstrands AIK vann under perioden 1991-2002 sex SM-guld i bandy för damer, och dominerade då tillsammans med AIK.

Karlstad Curlingklubb: På meritlistan finns bland annat över 50 förstaplatser i olika Svenska Mästerskap, VM-guld och VM-silver, OS-silver, Junior-VM-guld och -silver, fyra EM-guld och ett flertal elitserieguld i både herr- och damklassen. 1977 stod klubben som arrangör för herrarnas världsmästerskap.

Fotboll

I orten finns ett flertal fotbollsklubbar.

IF Karlstad bildades hösten 2019 efter en sammanslagning av klubbarna Carlstad United och Karlstad BK. Klubben har även ett lag i Division 2 under namnet IF Karlstad Fotbollutveckling.

Karlstad BK, grundad 1923, var den mest framgångsrika fotbollsklubben i Karlstad, och den näst mest framgångsrika i Värmland efter Degerfors IF, med 33 säsonger i näst högsta serien och med två andraplatser, en tredjeplats och två fjärdeplatser som bästa resultat. Klubben bedrev en stor ungdomsverksamhet.

Fotbollslaget Carlstad United BK blev 3:a i division 1 för herrar 2008.

QBIK spelade i Damallsvenskan i fotboll åren 2005–2007.

Lagen i Karlstad spelar i följande divisioner:

Friidrott och orientering

IF Göta är en av Sveriges främsta friidrottsklubbar och håller i augusti varje år Götagalan.

OK Tyr är Värmlands dominerande orienteringsklubb med Tiomila- och SM-segrar på meritlistan. Tyrstugan ligger i skogen norr om Färjestad och klubben genomför friskvårdssatsningen Friska Karlstad.

Budō

Karlstad och Karlskoga är värmländska centralorter för ett par framgångsrika stilar av Shitō ryūskolans karatestilar, Kuniba-kai och Inoue-ha Shitō ryū[31].

Övrigt

Handbollsklubben IF Hellton ligger på 35:e plats i maratontabellen för damer med senaste säsong 2016/17.

Sjöstads IF vann SM i innebandy för damer 1994, medan Norrstrands IBK vann SM i innebandy för herrar 1986. Det numera bästa laget är Karlstad IBF, där herrlaget 2015/2016 åter spelade i Svenska superligan efter tio år. Även damlaget spelar i den högsta divisionen.

Karlstads Vattenskidklubb (KVSK) bildades 1960 och var av de tidigaste klubbarna i Sverige. De var först med att arrangera svenska och nordiska mästerskap (se Fengersfors avsnitt om Vattenskidsport). KVSK var även pionjärer i Europa inom skidhopp och att flyga vattenskiddrake. Många meriterade åkare genom åren med topp-placeringar inom SM, NM, EM och i VM.

Tennisklubben Karlstads TK bildades 1923 och bedriver sin verksamhet i Karlstad Racketcenter.

Demografi

Invånare med utländsk bakgrund

Andelen invånare av utländsk bakgrund, alltså personer födda utomlands eller med två föräldrar födda utomlands, var år 2007 11,4 % för hela Karlstads kommun. De största nationalitetsgrupperna kommer från Irak och Norge följt av Finland. Övriga stora grupper är iranier, bosnier och jugoslaver. Stadsdelarna med de högsta andelarna personer med utländsk bakgrund är Kronoparken (32 %), Gruvlyckan (25 %) och Våxnäs (20 %).[källa behövs]

Kända personer med anknytning till Karlstad

se även Personer från Karlstad

Vänorter

Karlstads vänorter på en Europakarta.

Objekt namngivna efter staden

Staden har fått ge namn åt asteroiden 10558 Karlstad.

Se även

Bildgallerier

Panoramabilder

Allmänna bilder

Byggnader som överlevt branden 1865

Karlstads domkyrka

Statyer

Referenser

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 21 december 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kungliga ortnamnskommittén (1922). ”Ortnamnen i Värmlands län VII: Karlstads härad” (på svenska). Ortnamnen i Värmlands län (Uppsala: Kungliga ortnamnskommittén) VII: sid. 22. 
  7. ^ Karlstad i Projekt Runeberg
  8. ^ ”Karlstads kommuns varumärke”. karlstad.se. Arkiverad från originalet den 9 november 2018. https://web.archive.org/web/20181109111917/https://karlstad.se/Kommun-och-politik/Varumarke-och-grafisk-profil/. Läst 18 januari 2019. 
  9. ^ Denna karta över Karlstad hämtades ursprungligen på Värmlandsarkivs hemsida på adressen http://www.ra.se/vla/bilder/Skola/Ovning01/Karta.htm Arkiverad 20 maj 2006 hämtat från the Wayback Machine., nu är adressen till Värmlandsarkiv istället http://www.riksarkivet.se/default.asp?id=2239&refid=1246.
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  12. ^ https://www.arkivdigital.se/sources/244
  13. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  14. ^ CyberCity / Karlstad / Befolkning
  15. ^ Karlstads kommun - Översiktsplan 2006
  16. ^ ”Statistiska centralbyrån”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100826155413/http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/visavar.asp?yp=duwird&xu=c5587001&lang=1&langdb=1&Fromwhere=S&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&innehall=Folkmangd&prodid=BE0101&deltabell=K1&fromSok=&preskat=O. Läst 2 februari 2009. 
  17. ^ Statistiska centralbyrån Arkiverad 28 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ ”Nya Wermlands-Tidningen - Halv miljon till visionen”. Arkiverad från originalet den 29 april 2009. https://web.archive.org/web/20090429000718/http://nwt.se/karlstad/article37711.ece. Läst 2 februari 2009. 
  19. ^ ”Kommunen vill snabba på bygget av E18 över Sörmon - Nya Wermlands-Tidningen”. Arkiverad från originalet den 11 april 2010. https://web.archive.org/web/20100411075248/http://www.nwt.se/karlstad/article686661.ece. Läst 13 september 2010. 
  20. ^ ”Nästgårdsköket”. Coop Värmland. Arkiverad från originalet den 3 november 2019. https://web.archive.org/web/20191103053128/https://coopvarmland.se/om-oss/egen-produktion/nastgardskoket/. Läst 17 mars 2019. 
  21. ^ ”PEKÅS blir helägt dotterbolag till Konsum Värmland!”. Coop Värmland. 20 december 1999. Arkiverad från originalet den 16 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210116030604/https://coopvarmland.se/pressmeddelanden/pressmeddelande-1999-12-20/. Läst 17 mars 2019. 
  22. ^ http://www.compare.se/foretag/sogeti
  23. ^ Karlstad i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
  24. ^ Venersborgsbanken på nuvarande Handelsbankens plats på en bild från 1936., Värmlands Museum / DigitaltMuseum
  25. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 september 2008. https://web.archive.org/web/20080917215556/http://www.kau.se/omuniversitetet/fakta.lasso. Läst 8 juli 2008. 
  26. ^ Lord, Harry (2 juni 2008). ”Värmlandsteatern flyttade”. NWT. http://www.nwt.se/ArticlePages/200806/01/20080601233011_717/20080601233011_717.dbp.asp. Läst 7 september 2008. 
  27. ^ ”Film på Arenan”. Karlstad Kommun. Arkiverad från originalet den 13 september 2007. https://web.archive.org/web/20070913185622/http://www.karlstad.se/ku/arenan/filmarenan.shtml. Läst 18 september 2007. 
  28. ^ ”Bio för tio”. Kulturhuset Uno. Arkiverad från originalet den 14 april 2008. https://web.archive.org/web/20080414223055/http://www.unoversum.se/content/blogcategory/17/135/. Läst 16 februari 2008. 
  29. ^ ”Radio Solsta - Föreningar - Karlstad närradioförening”. Radio Solsta. http://www.radiosolsta.se/?P=Foreningar. Läst 11 januari 2011. 
  30. ^ ”Historia - Carlstad Crusaders”. http://www.crusaders.se/Page/312812. Läst 2 november 2020. 
  31. ^ Inoue-ha Shitō ryū karate, Karlstads Karateförening.
  32. ^ ”Klubbat i kommunstyrelsen Karlstad”. Arkiverad från originalet den 27 december 2012. https://web.archive.org/web/20121227213303/http://nwt.se/karlstad/article47165.ece#. Läst 13 maj 2009. 
  33. ^ ”Karlstad vänort med turkisk miljonstad”. Nya Wermlands-Tidningen. 10 oktober 2008. Arkiverad från originalet den 27 december 2012. https://web.archive.org/web/20121227213349/http://nwt.se/karlstad/article67825.ece#. Läst 13 maj 2009. 

Vidare läsning

  • Moberg, Ove (1983). Karlstads stads historia: Karlstad under 4 sekler. "4" 
  • Schüllerqvist, Bengt (2018). Tingvalla som stad: Karlstads historia 1584-2018. Stiftelsen Värmlands museum. ISBN 9-185-22490-1 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Sweden Värmland location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Karta över Värmland i Sverige

Equirectangular projection, N / S sträcker sig 199%. Geografiska gränser för kartan:

  • N: 61.20° N
  • S: 58.60° N
  • W: 11.60° E
  • E: 14.70° E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Slovenia.svg
The flag of Slovenia.
"The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
Teater Tempelriddaren.JPG
Författare/Upphovsman: Jan Ainali, Licens: CC BY 3.0
Tempelriddaren, teater i Karlstad som drivs av Värmlandsteatern. Ursprungligen Elimkapellet. Byggnadsår 1885
Karlstad-1866.jpg
Karlstad. Vy från Klarälven
Karlstads domkyrka före branden 1865.jpg
The cathedral of Karlstad before the fire in 1865, when the tower's and roof's wooden parts were damaged.
Karlstads domkyrka före branden 1865 då tornets och takets delar av trä förstördes.
Biskopsgården, Karlstad.jpg
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Biskopsgården, Karlstad. Uppförd på 1770-talet
Stora torget i Karlstad.jpg
Författare/Upphovsman: Alfapicther, Licens: CC0
Stora torget i Karlstad, panoramabild.
Jvstn Karlstad.jpg
Författare/Upphovsman: Edaen, Licens: CC BY-SA 4.0
Järnvägsstationen i Karlstad
Karlstad Inre hamn.jpg
Författare/Upphovsman: LG Nyqvist, Licens: CC BY-SA 4.0
Karlstads inre hamn sedd från Löfbergsskrapan
Filmstaden Karlstad.JPG
Författare/Upphovsman: Jan Ainali, Licens: CC BY-SA 3.0
Filmstaden i Karlstad.
KartaKarlstad före branden 1865.jpg
Karta över karlstad före branden 1865
Karlstads universitetsbibliotek.JPG
Författare/Upphovsman: Ainali, Licens: CC BY-SA 3.0
Karlstads universitetsbibliotek och universitetet längst till höger (och bakom).
Statue of Selma Lagerlöf.JPG
Författare/Upphovsman: Ainali, Licens: CC BY-SA 3.0
Staty utförd av skulptören Arvid Backlund över författarinnan Selma Lagerlöf, placerad i Karlstad, avtäckt 1958.
Karlstad Montage.jpg
Författare/Upphovsman: Håkan Svensson (Xauxa) (image 1), Janee (image 2 & 5), I99pema (image 3 & 4), Licens: CC BY-SA 3.0
Montage för Karlstad
Karlstad Orrholmen.jpg
Författare/Upphovsman: LG Nyqvist, Licens: CC BY-SA 4.0
Orrholmens hyreslägenheter sedda från Maribergsskogen över Mariebergsviken
Hertig Karl, (Christian Eriksson).JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
"Hertig Karl", av Christian Eriksson, avtäckt 1926
18th century map of Karlstad, Sweden.jpg
Handritad 1700-tals karta över Karlstad
Karlstads domkyrka, Nordisk familjebok.jpg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Väsk antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0

Karlstads domkyrka

Gamla Lasarettet, Karlstad.jpg
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Gamla Lasarettet, Karlstad. Uppfört 1842, arkitekt Johan Fredrik Åbom
Sola i Kallsta.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
Sola i Kallsta, Herman Reijers (1985)
Vänorter Karlstad.png
Karta över Karlstads vänorter.
Karlstads domkyrka från norr.JPG
Karlstads domkyrka från norr. Domkyrkan sedd från norr.
Hus i kvarteret Almen, Karlstad.jpg
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Hus i kvarteret Almen, Karlstad. Närmast Landshövdingegården
Residenset.JPG
Residenset mellan Stadshotellet till vänster och Mitt i city till höger. Bakom Stadshotellet skymtar domkyrkans torn.
Löfbergs Lila Arena 060824.jpg
Löfbergs Lila Arena (since 2013 changed to Löfbergs Arena) in Karlstad, Sweden
Karlstads centrum från en bro i söder.JPG
Karlstad centrum sedd från Klaraborgsbron.
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Gustaf Fröding Staty i Karlstad.JPG
Författare/Upphovsman: Jan Ainali, Licens: CC BY-SA 3.0
A statue of Gustaf Fröding in Karlstad, Sweden
Karlstadsbuss2014ny.jpg
Författare/Upphovsman: Grinders, Licens: CC BY-SA 3.0
Karlstadsbuss
Karlstad Gamla gymnasiet.JPG
Gamla gymnasiet i Karlstad.
Östra bron i Karlstad, färg.jpg
Författare/Upphovsman: Alfapicther, Licens: CC0
Östra bron i Karlstad.
Unionsupplösningen staty.JPG
Författare/Upphovsman: Jan Ainali, Licens: CC BY-SA 3.0
Staty över den fredliga unionsupplösningen mellan Sverige och Norge 1905. På stora torget i Karlstad.
Nils Ferlin Staty Karlstad.JPG
Författare/Upphovsman: Jan Ainali, Licens: CC BY 2.5
Staty av Nils Ferlin på torget i Karlstad.
Areal photo of Karlstad.jpg
Författare/Upphovsman: Visit Karlstad, Licens: CC BY 3.0
Flygfoto över Karlstad
Älvgatan på andra sidan älven.JPG
Ett par av de gamla husen vid Älvgatan som klarade sig från branden 1865. Mellan husen skymtar glastornet på en byggnad vid Drottninggatan.
Sv-Karlstad.ogg
Författare/Upphovsman: LA2, Licens: CC0
Detta skandinaviska ortnamn, uttalat på svenska.
Karlstad 2013, panorama.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Karlstad 2013, panorama