Karlskrona kommun
| Karlskrona kommun Kommun | |
 | |
| Slogan | Underbara vatten[1] |
|---|---|
 Karlskrona kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Blekinge |
| Län | Blekinge län |
| Centralort | Karlskrona |
| Inrättad | 1 januari 1971[2] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 66 319 ()[3] |
| Areal | 3 344,74 kvadratkilometer ()[4] |
| - därav land | 1 042,5 kvadratkilometer[4] |
| - därav vatten | 2 302,24 kvadratkilometer[4] |
| Bef.täthet | 63,62 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°11′00″N 15°39′00″Ö / 56.183333333333°N 15.65°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Blekinge domkrets (–) Karlskrona domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0829[5] |
| Anställda | 6 325 ()[6] |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1080[7] |
| GeoNames | 2701712 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Karlskrona kommun är en kommun i Blekinge län. Centralort är länets residensstad, Karlskrona.
Det Småländska höglandet fortsätter in i Karlskrona kommun och präglar kommunens naturlandskap. Det avslutas för vid kusten där en säregen skärgård tar vid. I början av 2020-talet stod tjänste- och servicenäringar för en stor del av sysselsättningen i kommunen. Centralorten har växt och blivit en betydande handelsstad. Även turismen var en ny och växande näring i början av 2020-talet.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för några år på 1980-talet, varit positiv. Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. Mandatperioden 2022–2026 styrs dock kommunen av Karlskrona-alliansen, bestående av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Aspö (från 1888), Augerum, Fridlevstad, Hasslö (från 1888), Jämjö, Kristianopel, Lyckeby, Lösen, Nättraby, Ramdala, Rödeby, Sillhövda, Sturkö, Tjurkö, Torhamn och Tving. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock ej Aspö, Hasslö och Lyckeby. I området fanns även Karlskrona stad som 1863 bildade en stadskommun. 1870 bröts Eringsboda landskommun ut ur Tvings landskommun. Hasslö och Aspö landskommun bildades den 1 maj 1888 och delades 1926.
Långö municipalsamhälle i Augerums landskommun inrättades 14 februari 1908 och upplöstes vid årsskiftet 1933/1934 då delar av Augerums landskommun uppgick i Karlskrona stad.
Kristianopels municipalsamhälle i Kristianopels landskommun inrättades 1924 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952 då Kristianopels landskommun uppgick i Jämjö landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Fridlevstad (av de tidigare kommunerna Fridlevstad och Sillhövda), Jämjö (av Jämjö, Kristianopel och Torhamn), Lyckeby (av Augerum och Lösen) samt Tving (av Eringsboda och Tving). Samtidigt uppgick landskommunerna Aspö och Tjurkö i Karlskrona stad medan landskommunerna Hasslö, Nättraby, Ramdala, Rödeby och Sturkö förblev oförändrade.
1963 upphörde Tvings landskommun och delades. Tvings församling fördes till Fridlevstads landskommun medan Eringsboda församling fördes till Kallinge landskommun (numera del av Ronneby kommun). Samtidigt uppgick Sturkö landskommun och Ramdala landskommun i Jämjö landskommun. 1967 införlivades Lyckeby landskommun i Karlskrona stad.
Karlskrona kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Karlskrona stad. 1974 införlivades kommunerna Hasslö, Nättraby, Jämjö, Rödeby och Fridlevstad.[8]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Karlskrona domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga.[9]
Geografi
Kommunen utgör den östra delen av landskapet Blekinge och är med sina drygt 1000 kvadratkilometer den största av länets kommuner.
Kommunen gränsar i väster till Ronneby kommun i Blekinge län, samt i norr till Emmaboda och Torsås kommun i Kalmar län (landskapet Småland). I nordöst har kommunen även en maritim gräns till Mörbylånga kommun på Öland i Kalmar län. I söder och öster finns Östersjön med Blekinge skärgård i söder.
Topografi och hydrografi
Det småländska platålandskapet fortsätter in i Karlskrona kommun och präglar kommunens naturlandskap. Det avslutas för vid kusten där en säregen skärgård, med de största öarna längst ut, tar vid. Graniter och gnejser utgör berggrunden i kommunen. Längst i öster är berggrunden överlagrad av sandsten, vilken avsatts under kambrium. Genom berggrunden löper ett nord–sydligt spricksystem som utvidgats till dalgångar. Under högsta kustlinjen, cirka 65 m över nuvarande havsnivå, har dalgångarna fyllts med bördiga uppodlade lerjordar. Gran- och tallskogar dominerar i norra Karlskrona medan lummiga lövskogar, ofta med rikligt inslag av präglar kustbygden och öarna i den inre skärgården. I de väl skyddade havsvikarna finns karakteristiskt stora vassar. I kusttrakten finns strandvallar och klapperstensfält.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
| Karlskrona kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2022 fanns 28 naturreservat i Karlskrona kommun.[12] Ett exempel på naturreservat I kommunen är Björstorps hage, bildat 1962. Reservatet består av hagmarker med ovanligt rik lundflora. Arter som trivs i området är bland annat svalört, vårlök, slok- och smånunneört, gullpudra, skogsbingel och Sankt Pers nycklar.[13] Ett annat exempel är Hästholmen-Ytteröns naturreservat. Det bildades 1975 och utgörs av skärgårdsmiljöer. I reservatet, som öven är klassat som Natura 2000-område, trivs arter som salttåg, saltgräs, strandkrypa, trift och havssälting. Reservatet rymmer även en av Sveriges sydostligaste våtmarker, Öppenskärsmossen, som är av stort vetenskapligt intresse på grund av det extrema läget.[14]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 11 församlingar – Aspö, Fridlevstads, Nättraby-Hasslö, Jämjö, Karlskrona stadsförsamling, Kristianopels, Lyckå, Ramdala, Rödeby, Sturkö och Torhamns.
Från 2016 indelas kommunen istället i 16 distrikt:[15]
De 16 distrikten i Karlskrona kommun
Tätorter
Det finns 20 tätorter i Karlskrona kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2019.
Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Karlskrona | 37 166 |
| 2 | Rödeby | 3 526 |
| 3 | Nättraby | 3 270 |
| 4 | Jämjö | 2 691 |
| 5 | Hasslö | 1 671 |
| 6 | Sturkö | 1 360 |
| 7 | Skavkulla och Skillingenäs | 887 |
| 8 | Fridlevstad | 681 |
| 9 | Torhamn | 562 |
| 10 | Tving | 550 |
| 11 | Gängletorp | 546 |
| 12 | Drottningskär | 509 |
| 13 | Spjutsbygd | 396 |
| 14 | Holmsjö | 379 |
| 15 | Fågelmara | 376 |
| 16 | Trummenäs | 375 |
| 17 | Ramdala | 281 |
| 18 | Kättilsmåla | 238 |
| 19 | Sjuhalla | 235 |
| 20 | Nävragöl | 218 |
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Alliansen och Miljöpartiet. Koalitionen samlade 36 av 75 i kommunfullmäktige.
Koalitionen ersattes efter valet 2014 av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Partierna samlade 38 av kommunfullmäktiges 75 platser.[16] Samma koalition fortsatte styra i minoritet, med 35 av 75 mandat, efter valet 2018. Det innebar bland annat att Liberalerna fick ge upp sin fråga om valfriheten inom hemtjänsten.[17]
Valet 2022 ledde till maktskifte och Karlskrona-alliansen, bestående av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tog över styret. Kommunstyrelsens ordförande Emma Swahn Nilsson (M) kommenterade: "[...] jag ser oss som ett starkt majoritetsstyre och vi kommer driva hårt för att få genom vår politik, [...]. Vi kommer jobba för tryggheten, kommer stärka skolan och för akuta åtgärder som att fixa till kajerna".[18]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[19] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Peter Glimwall |
| Förste vice ordförande | SD | Lotta Antman |
| Andre vice ordförande | S | Roland Andreasson |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1 | 26 | 6 | 13 | 4 |
| 50 | 86,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 37 | 17 | 11 | 9 |
| 75 | 90,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 38 | 15 | 11 | 11 |
| 75 | 91,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 37 | 11 | 11 | 1 | 13 |
| 75 | 90,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 39 | 12 | 6 | 1 | 15 |
| 75 | 90,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 36 | 9 | 10 | 1 | 15 |
| 75 | 89,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 36 | 4 | 9 | 9 | 1 | 12 |
| 75 | 87,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 32 | 2 | 9 | 8 | 5 | 16 |
| 75 | 87,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 38 | 3 | 7 | 4 | 2 | 17 |
| 75 | 87,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 7 | 31 | 2 | 6 | 5 | 7 | 17 |
| 75 | 82,33 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 4 | 35 | 2 | 3 | 5 | 10 | 5 | 11 |
| 75 | 83,60 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 30 | 3 | 8 | 6 | 7 | 3 | 16 |
| 75 | 83,30 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 28 | 4 | 8 | 5 | 6 | 3 | 18 |
| 75 | 84,65 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 29 | 4 | 11 | 5 | 4 | 3 | 15 |
| 75 | 85,65 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 4 | 25 | 2 | 14 | 6 | 4 | 4 | 16 |
| 75 | 87,15 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 4 | 25 | 16 | 5 | 3 | 6 | 16 |
| 75 | 84,84 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Avser mandatperioden 2022–2026:
| Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| M | Emma Swahn Nilsson | SD | Christopher Larsson | S | Sandra Bizzozero | [20] |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Björn Fries | 1994 | 2002 | Socialdemokraterna | |
| Mats Johansson | 2002 | 2006 | Socialdemokraterna | |
| Karl-Gösta Svensson | 2006 | 2010 | Moderaterna | |
| Camilla Brunsberg | 2010 | 2014 | Moderaterna | |
| Patrik Hansson | 2014 | 2018 | Socialdemokraterna | |
| Sandra Bizzozero | 2018 | 2022 | Socialdemokraterna | |
| Emma Swahn Nilsson | 2022 | Moderaterna | ||
Övriga nämnder
Avser mandatperioden 2022–2026:
| Nämnd | Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Arbetsmarknadsnämnden | L | Filip Issal | SD | Göran Eklund | S | Elina Gustafsson |
| Drift- och servicenämnden | M | Morgan Kullberg | KD | Thomas Jemjeby | S | Eva Strömqvist |
| Funktionsstödsnämnden | KD | Bengt Jönsson | SD | Christer Leksell | S | Marcus Degerskär |
| Kultur- och fritidsnämnden | M | Sophia Ahlin | KD | Malgorzata Andersson | S | Selma Mathiasdottir |
| Kunskapsnämnden | M | Hanna Ekblad | L | Lisa Borgström Åkesson | S | Håkan Eriksson |
| Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden | M | Carl-Göran Svensson | SD | Ronnie Nilsson | C | Magnus Larsson |
| Socialnämnden | M | Anders Jonasson | KD | Suzanna Garsten Schön | S | Helene Gustafsson |
| Valnämnden | L | Rolf Svensson | S | Magnus Manhammar | ||
| Äldrenämnden | SD | Åsa Larsson | KD | Carina Olsson | S | Eva Lotta Altvall |
| Överförmyndarnämnden | KD | Petra Åkesson | S | Cecilia Neuendorf | ||
Vänorter
År 2006 hade Karlskrona kommun nio vänorter. Dessa var:[22]
Lovisa, Finland
Ólafsfjörður, Island
Hillerød, Danmark
Horten, Norge
Klaipeda, Litauen (sedan 1989)
Gdynia, Polen (sedan 1990)
Baltijsk, Ryssland (sedan 1995)
Rostock, Tyskland (sedan 2000)
Dessutom fanns sedan 2005 ett vänortsavtal med Liepāja distrikt i Lettland. Distriktet uppgick 2009 i Aizpute och 2024 i Dienvidkurzeme. Vänortssamarbetet har dock kvarstått.[23] Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 sades vänortsavtalet upp med den ryska vänorten upp.[24] År 2023 tecknades ett nytt vänortsavtal med Tjortkiv, Ukraina. År 2024 hade vänortsavtalen med Norge och Danmark upphört.[23]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I början av 2020-talet stod tjänste- och servicenäringar för en stor del av sysselsättningen i kommunen. Bland arbetsgivare inom denna sektor märktes kommunen, regionen och Boverket men också Ericsson AB (informationsteknologi och telekommunikation) och Bergkvarabuss AB (bussbolag). Kabeltillverkaren NKT HV Cables AB, Karlskronavarvet genom SAAB Kockums AB och tillverkaren av jord- och asfaltpackningsmaskiner, Dynapac AB, dominerade verkstadsindustrin. Centralorten växte under 2000-talet och har blivit en betydande handelsstad. Även turismen var en ny och växande näring i början av 2020-talet.[10]
Infrastruktur
Transporter
Från sydväst till nordöst genomkorsas kommunen av E22. I Karlskrona ansluter riksväg 28 norrut och länsväg 122 åt nordväst. Karlskrona är ändstation för Blekinge kustbana från väster och Kust till kust-banan från norr. Båda banorna har även stopp vid Bergåsa. Kust-till-kustbanan mot Emmaboda trafikeras av Krösatågen. Blekinge kustbana trafikeras av Öresundståg mot Kristianstad C och Hässleholm C och vidare mot Malmö och Helsingborg. Från Karlskrona finns färjeförbindelsen Karlskrona–Gdynia till Gdynia i Polen som trafikeras av Stena Line.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 66 319 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 36:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Karlskrona kommun 1970–2020[25] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 59 209 | |||
| 1975 | 60 013 | |||
| 1980 | 60 141 | |||
| 1985 | 59 393 | |||
| 1990 | 59 054 | |||
| 1995 | 60 592 | |||
| 2000 | 60 564 | |||
| 2005 | 61 383 | |||
| 2010 | 64 032 | |||
| 2015 | 65 380 | |||
| 2020 | 66 515 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 582, eller 13,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 64 348 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 321, eller 7,12 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 676 den 31 december 2002).[26]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Karlskrona kommun 64 348 personer. Av dessa var 7 061 personer (11,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[27]
| Födelseland[27] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 57 287 |
| 2 | Asien: Övriga länder | 1 085 |
| 3 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 653 |
| 4 |  Irak | 629 |
| 5 |  Polen | 457 |
| 6 |  Bosnien och Hercegovina | 452 |
| 7 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 426 |
| 8 | Europa utom EU: Övriga länder | 412 |
| 9 |  Syrien | 380 |
| 10 | Afrika: Övriga länder | 302 |
| 11 |  Tyskland | 275 |
| 12 |  Iran | 245 |
| 13 |  Kina | 242 |
| 14 |  Finland | 217 |
| 15 |  Afghanistan | 212 |
| 16 | Sydamerika | 206 |
| 17 |  Danmark | 177 |
| 18 | Nordamerika | 176 |
| 19 |  Somalia | 159 |
| 20 |  Thailand | 131 |
| 21 |  Norge | 99 |
| 22 |  Turkiet | 54 |
| 23 |  Island | 32 |
| 24 | Oceanien | 25 |
| 25 |  Sovjetunionen | 11 |
| 26 | Okänt födelseland | 4 |
Kultur
Kulturarv
I kommunen finns världsarvet örlogsstaden Karlskrona. Området består av befästningar, örlogsvarv, örlogshamn, den militära och civila staden samt "anläggningar i omgivningen som har haft betydelse för örlogsbasens försörjning".[28] Unesco motiverade utnämningen:[29]
| ” | Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en planerad europeisk örlogsstad, som influerats av äldre anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för efterföljande städer med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar. | „ |
| – Världsarvskommittén | ||
Bland byggnadsminnen i Karlskrona kommun hittas exempelvis Godnatt, Varmbadhuset och Kvarteret af Trolle 4 och 5.
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Karl XI:s spegelmonogram, allt av guld.
Staden hade både namn och vapenbild efter sin grundare. Det var ursprungligen ett sigill, men användes som vapen. Efter den långdragna kommunbildningen, som slutfördes 1974 registrerades vapnet samma år i PRV för Karlskrona kommun. Av de i kommunen ingånde tidigare enheterna hade Fridlevstad, Jämjö, Lyckeby och Nättraby fört vapen, vilkas giltighet upphörde.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Lyckeby landskommun
(1958–66)
Se även
- Augerums socken
- Brändaholm
- Dasseborg
- HMS Carlskrona
- Personer med anknytning till Karlskrona kommun
- Karlskrona Moderbolag
Källor
- ^ Nytt fokus i kommunslogans, Sydöstran, 6 augusti 2016, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Domsagohistorik Karlskrona tingsrätt
- ^ [a b] ”Karlskrona - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karlskrona-(kommun-ingress-blekinge-k-l%C3%A4n). Läst 7 januari 2023.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat.html. Läst 11 januari 2023.
- ^ ”Björstorps hage”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat/bjorstorps-hage.html. Läst 11 januari 2023.
- ^ ”Hästholmen-Ytterön”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat/hastholmen-ytteron.html. Läst 11 januari 2023.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Politik och mandatfördelning”. Internet Archive. Karlskrona kommun. 3 maj 2018. Arkiverad från originalet den 21 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180621115818/https://www.karlskrona.se/kommun-och-politik/sa-fungerar-kommunen/politik-och-mandatfordelning/. Läst 7 januari 2023.
- ^ ”Politiska styret i Karlskrona klart”. Sveriges Radio. 28 september 2018. https://sverigesradio.se/artikel/7055165. Läst 7 januari 2023.
- ^ Eriksson, Mikael; Ljungkvist, Matilda; Turner, Isaac (11 oktober 2022). ”Politiska styret klart i Karlskrona: Här är nya Karlskrona-alliansen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/politiska-styret-klart-i-karlskrona-efter-en-manad. Läst 7 januari 2023.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Karlskrona kommun. https://www.karlskrona.se/kommun-och-politik/sa-fungerar-kommunen/politik-och-mandatfordelning/kommunfullmaktige/. Läst 7 februari 2023.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Karlskrona kommun. https://www.karlskrona.se/kommun-och-politik/sa-fungerar-kommunen/politik-och-mandatfordelning/kommunstyrelsen/. Läst 7 februari 2023.
- ^ ”Nämnder”. Karlskrona kommun. https://www.karlskrona.se/kommun-och-politik/sa-fungerar-kommunen/politik-och-mandatfordelning/namnder/. Läst 7 februari 2023.
- ^ Karlskrona - Vänorter Arkiverad 11 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] ”Internationellt arbete - Karlskrona.se”. www.karlskrona.se. https://www.karlskrona.se/kommun-och-politik/sa-arbetar-vi-med/internationellt-arbete/. Läst 3 augusti 2024.
- ^ Baltijsk inte längre vänort
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ ”Upplev världsarvet - Karlskrona.se”. www.karlskrona.se. https://www.karlskrona.se/varldsarvet-orlogsstaden-karlskrona/karta/. Läst 7 januari 2023.
- ^ ”Världsarvsutnämningen - Karlskrona.se”. www.karlskrona.se. https://www.karlskrona.se/varldsarvet-orlogsstaden-karlskrona/varldsarvet-orlogsstaden-karlskrona/varldsarvsutnamningen/. Läst 7 januari 2023.
Externa länkar
- Karlskrona kommun
Wikimedia Commons har media som rör Karlskrona kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Udo Schröter, Licens: CC BY-SA 2.5
town hall (rådhuset), Karlskrona
Författare/Upphovsman: Marmelad
, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Karlskrona kommun
World file:
102.57719755026339215 0 0 -102.57719755026339215 1696981.39140098541975021
7661936.06762339267879725
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).