Karlskrona grenadjärregemente

Karlskrona grenadjärregemente
(I 7)
HMS Småland vapen.svg
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Smålands landskapsvapen
Information
Officiellt namnKungl. Karlskrona grenadjärregemente
Datum1902–1927
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollUtbildningsförband
Del avI. arméfördelningen [a]
FöregångareSmålands grenadjärkår,
Blekinge bataljon
EfterföljareKronobergs regementes detachement i Karlskrona
StorlekRegemente
HögkvarterKarlskrona garnison
FörläggningsortKarlskrona
ÖvningsplatsRosenholm
FärgerRött och gult          
Marsch"Finska rytteriets marsch" (okänd) [b]
SegernamnBreitenfeld (1631)
Lützen (1632)
Kliszów (1702)
Warschau (1705)
Holowczyn (1708)
Befälhavare
RegementschefErnst Lind af Hageby [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Förbandsfana m/1844AM.010731a.jpg
Förbandsfana m/1867AM.016439.jpg

Karlskrona grenadjärregemente (I 7) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade åren 1902–1927. Förbandsledningen var förlagd i Karlskrona garnison i Karlskrona.[2][3][4]

Historik

Som en följd av försvarsreformen 1901 bildades regementet den 1 januari 1902, genom en sammanslagning av Smålands grenadjärkår och Blekinge bataljon.[3] Regementet kom att stå för infanteribesättning i Karlskrona fästning.[2] Regementet tilldelades beteckningen № 7, vilket var en beteckning som övertogs från Smålands grenadjärkår.

I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För till exempel Karlskrona grenadjärregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 7. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.[5]

Genom försvarsbeslutet 1925 kom regementet att upphöra som självständigt förband och reducerades den 1 januari 1928 till ett detachement ingående i Kronobergs regemente. Detachementet utgjordes av Kronobergs regementes III. bataljon, med namnet Kronobergs regementes detachement i Karlskrona.[2] Som en följd av försvarsbeslutet 1936 kom detachementet och bataljonen att avvecklas den 30 september 1939.[3]

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

Regementets kasernetablissementet ritades av Erik Josephson, en arkitekt som ritat en stor del av arméns kaserner i samband med indragningen av indelningsverket och flyttningen från exercishedar till kaserner i garnisonsstäderna. Planering och byggnation av kasernetablissementet i Gräsvik leddes dock av ingenjör Cruse. Kasernetablissementet är uppfört efter Fortifikationens typritningar för infanteriet. Medan kasernetablissementen för infanteriet vid denna tid uppfördes med tre kaserner kom kasernetablissementet i Gräsvik endast uppföras med två kaserner. Bakgrunden var att varje kasern rymde en bataljon och Karlskrona grenadjärregemente utgjordes endast av två bataljoner. Kasernetablissementet består i huvudsak av två kaserner samt ett kanslihus, där den norra kasernen stod klar sommaren 1904, den östra kasernen stod klar 1905 och i januari 1906 var kanslihuset färdigt. Till den norra kasernen förlades regementets 1. bataljon, som var bataljonen från Smålands grenadjärkår. Till den östra kasernen förlades regementets 2. bataljon som var bataljonen från Blekinge bataljon. Kompanierna lades i nummerordning från bottenvåningen och uppåt. När kanslihuset var klart 1906, skedde en officiell invigning av kasernområdet då det även formellt överlämnades den 20 januari 1906.[6] Underofficersmässen och beklädnadsförrådet flyttades från Bredåkra. År 1915 tillfördes kasernetablissementet två baracker från lägret vid Skillingaryds skjutfält för att klara förläggning av en ytterligare bataljon som skulle sättas upp vid regementet i överensstämmelse med 1914 års härordning. Barackerna ställdes upp på övre plan, det vill säga norr om det befintliga kasernetablissementet och kom under 1900-talets senare hälft utgöra skolbyggnad respektive filmsal/övningsförråd.[7]

Efter att regementet avvecklades 1927 kom kasernerna att användas av Kronobergs regementes detachement i Karlskrona och efter att bataljonen upplöstes i september 1939 kom kasernerna att hysa landstormsförband innan de övertogs av Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2). År 1981 lämnades kasernerna som sedan såldes 1984 till Karlskrona kommun.[8] Sedan 1989 är kasernområdet huvudcampus för Blekinge tekniska högskola.

Övningsplatser

Vid bildandet av regementet 1902 övertogs mötes- och övningsplatsen vid Bredåkra hed utanför Ronneby. Efter att regementet flyttade in i kaserner 1906 kom Bredåkra hed fram till 1916 att kvarstå som övningsplats. Från 1916 till regementets avveckling 1927 vapenövades regementet vid Rosenholm, vilket även var övningsplats för bataljonen åren 1928–1939.[2]

Heraldik och traditioner

Efter att regementet avvecklades den 31 december 1927 kom fanan att föras vidare av Kronobergs regementes detachement i Karlskrona. Efter att bataljonen upplöstes den 30 september 1939 kom regementets traditioner och fana föras vidare av Kronobergs regemente (I 11). Regementets traditioner fördes fram till 1997 vidare av Kronobergs regemente.[2] Regementet hade två förbandsmarscher, "Finska rytteriets marsch" (okänd) och "Erzherzog Albrecht (Komzak). "Finska rytteriets marsch" kom även från 1916 att användas av Norrbottens regemente. Båda marscherna antogs 1912 av Karlskrona grenadjärregemente.[1][9]

Förbandsfanor

Vid bildandet av regementet den 1 januari 1902 stod regementet utan både fana och heraldiskt vapen. År 1905 beslutades att regementet skulle överta Smålands grenadjärkårs fana vilken överlämnades till regementet den 16 juni 1905. Vid sidan om den fanan fanns även två fanor som regementet övertagit från det tidigare upplösta Marinregementet. Dessa två fanor hade segernamnen Hogland (1788) samt Svensksund (1790).[2]

Segernamn

Karlskrona grenadjärregemente ärvde sina segernamn från Smålands grenadjärkår, som i sin tur härstammade från Smålands husarregemente. Segernamnen fastställdes av olika fankommittéer bestående av krigshistoriker, men eftersom fanorna och standaren så sällan byttes ut fick en del enheter aldrig någon ny fana innan de lades ned. Därför fick Karlskrona grenadjärregemente aldrig de segernamn som de egentligen var berättigade till på en egen fana.[10]

Förbandschefer

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1902–1927.[4]

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Kungl. Karlskrona grenadjärregemente1902-01-01–1927-12-31
Beteckning(ar)
№ 71902-01-01–1914-09-30
I 71914-10-01–1927-12-31
Förläggningsort(er) och övningsplats(er)
Ronneby garnison (F)1902-01-01–1906-01-19
Karlskrona garnison (F)1906-01-20–1927-12-31
Bredåkra (Ö)1902-01-01–1914-06-24
Rosenholms övningsfält (Ö)1914-06-25–1927-12-31

Galleri

  • Kanslibyggnaden i Gräsvik.

    Kanslibyggnaden i Gräsvik.

  • Östra kasernen i Gräsvik.

    Östra kasernen i Gräsvik.

  • Norra och Östra kasernen i Gräsvik

    Norra och Östra kasernen i Gräsvik

  • Lägerhyddor flyttade till Gräsvik från Skillingaryd.

    Lägerhyddor flyttade till Gräsvik från Skillingaryd.

  • Underofficersmässen? i Gräsvik.

    Underofficersmässen? i Gräsvik.

  • Byggnad (okänd funktion) i Gräsvik.

    Byggnad (okänd funktion) i Gräsvik.

  • Byggnader (okänd funktion) i Gräsvik.

    Byggnader (okänd funktion) i Gräsvik.

  • Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissement, numera bland annat Blekinge tekniska högskolas Campus Gräsvik.

    Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissement, numera bland annat Blekinge tekniska högskolas Campus Gräsvik.

  • Minnessten över Karlskrona grenadjärregemente rest i Gräsvik.

    Minnessten över Karlskrona grenadjärregemente rest i Gräsvik.

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1902–1927 var regementet underställt chefen för I. arméfördelningen.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs 1912, spelades parallellt med "Erzherzog Albrecht (Komzak) [1]
  3. ^ Lind af Hageby blev sista chefen för regementet.

Noter

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 10
  2. ^ [a b c d e f] Braunstein (2003), s. 45-46
  3. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 10
  4. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 276
  5. ^ von Konow (1987), s. 18
  6. ^ Holmberg (1993), s. 10
  7. ^ Melin (2002), s. 111-115
  8. ^ Berg (2004), s. 54
  9. ^ Sandberg (2007), s. 44
  10. ^ Herlitz (1967), s. 78

Tryckta källor

Vidare läsning

Externa länkar

Svenska infanteriregementen (från 1816 till nutid)
Nuvarande
Tidigare

Svea livgarde (I 1) · Göta livgarde (I 2) · Värmlands regemente (I 2) · Livregementets grenadjärer (I 3) · Första livgrenadjärregementet (I 4) · Livgrenadjärregementet (I 4) · Andra livgrenadjärregementet (I 5) · Jämtlands fältjägarregemente (I 5) · Västgöta regemente (I 6) · Norra skånska infanteriregementet (I 6) · Smålands grenadjärkår (I 7) · Karlskrona grenadjärregemente (I 7) · Södra skånska infanteriregementet (I 7) · Upplands regemente (I 8) · Skaraborgs regemente (I 9) · Södermanlands regemente (I 10) · Kronobergs regemente (I 11) · Jönköpings regemente (I 12) · Norra Smålands regemente (I 12) · Hälsinge regemente (I 14) · Älvsborgs regemente (I 15) · Västgöta-Dals regemente (I 16) · Hallands regemente (I 16) · Bohusläns regemente (I 17) · Västmanlands regemente (I 18) · Gotlands infanteriregemente (I 18) · Norrbottens regemente (I 19) · Kalmar regemente (I 20) · Västerbottens regemente (I 20) · Kalmar regemente (I 21) · Närkes regemente (I 21) · Värmlands regemente (I 22) · Lapplands jägarregemente (I 22) · Jämtlands fältjägarregemente (I 23) · Norra skånska infanteriregementet (I 24) · Södra skånska infanteriregementet (I 25) · Värmlands fältjägarkår (I 26) · Vaxholms grenadjärregemente (I 26) · Gotlands infanteriregemente (I 27) · Hallands bataljon (I 28) · Västernorrlands regemente (I 28) · Västernorrlands regemente (I 29) · Blekinge bataljon (I 30) ·

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Karlskrona grenadjärregemente, minnessten, Karlskrona, juli 2021, 01.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Karlskrona grenadjärregementes minnessten av granit omgivet av fyra fyrkantshuggna stenar med en grenadjärgranat på varje. Stenarna har minnesplattor och är förenade med en järnkätting. Avtäckningen skedde den 18 september 1927. När detachementet drogs in 1939 sattes de fyra bronsplattorna upp på de fyra hörnstenarna. Minnesplattorna minner om Marinregementet, Blekinge bataljon, Smålands grenadjärkår och Kronobergs regementets detachement i Karlskrona.
BTH - Blekinge Tekniska Högskola Flygfoto huvudcampus.jpg
Författare/Upphovsman: Bournon, Licens: CC BY-SA 3.0
Blekinge Institute och Technology
Gräsvik, Karlskrona, juli 2021 01.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Valhallavägen 1. Kanslihus uppfört 1904 till det då nybildade Karlskrona grenadjärregemente (I 7). Kasernetablissementet ritades av Erik Josephson. Senare kanslihus för Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona och Karlskrona kustartilleriregemente.
Gräsvik, Karlskrona, juli 2021 05.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Sökvägen 8. Östra kasernen uppförd 1905 till det då nybildade Karlskrona grenadjärregemente. Kasernetablissementet ritades av Erik Josephson. Till den östra kasernen förlades regementets 2. bataljon som var bataljonen från Blekinge bataljon. Kompanierna lades i nummerordning från bottenvåningen och uppåt. År 1928 övertogs kasernetablissementet av Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona och 1943 Karlskrona kustartilleriregemente och 1987 av Karlskrona kommun. Från 1989 kom kasernetablissementet att utgöra campus till Blekinge tekniska högskola.
Gräsvik, Karlskrona, juli 2021 12.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Sökvägen 8. Norra och östra kasernen vid kasernetablissementet i Gräsvik. Norra kasernen uppfördes till bataljonen från Smålands grenadjärkår och östra kasernen till bataljonen från Blekinge bataljon. Kompanierna lades i nummerordning från bottenvåningen och uppåt. År 1928 övertogs kasernetablissementet av Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona och 1943 Karlskrona kustartilleriregemente och 1987 av Karlskrona kommun. Från 1989 kom kasernetablissementet att utgöra campus till Blekinge tekniska högskola.
Gräsvik, Karlskrona, juli 2021 16.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Minervavägen 4. Beklädnadsförrådet ursprungligen från Bredåkra? vid Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissementet i Gräsvik.
AM.016439.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY-SA 4.0
Fana m/1867. Vit sidenfana med Carl XV:s namnchiffer och med slutna kronor i hörnen samt med segernamnen Hogland och Svensksund. Fanan är spikad på vitmålad stång. Den 18 nov 1891 skrev från första Generalbefälets stabsexpedition, dnr 773, till Konungen, att Blekinge bataljon då ännu ej ägde en fana, varför hemställdes "att en eller båda av f d Marinregementets fanor måtte bliva tilldelade".
Gräsvik, Karlskrona, juli 2021 14.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Minervavägen 3. Gevärsförrådet vid Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissementet i Gräsvik.
Gräsvik, Karlskrona, juli 2021 13.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Valhallavägen 3. Exercishuset vid Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissementet.
AM.010731a.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY-SA 4.0
Fana m/1844 för Smålands grenadjärkår och från 1902 Karlskrona grenadjärregemente.
Gräsvik, Karlskrona, juli 2021 18.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Minervavägen 14 och 18. Södra och norra baracken, ursprungliga uppställda i Skillingaryd, flyttades 1915 till Gräsvik.