Karlshamns kommun
Karlshamns kommun Kommun | |
![]() | |
Slogan | Det goda Karlshamn |
---|---|
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Karlshamns kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Blekinge |
Län | Blekinge län |
Centralort | Karlshamn |
Inrättad | 1 januari 1971[1] |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 31 919 ()[2] |
Areal | 832,74 kvadratkilometer ()[3] |
- därav land | 488,58 kvadratkilometer[3] |
- därav vatten | 344,16 kvadratkilometer[3] |
Bef.täthet | 65,33 inv./km² (land) |
Läge | |
![]() Kommunen i länet. | |
Koordinater | 56°10′00″N 14°51′00″Ö / 56.166666666667°N 14.85°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Blekinge domkrets (–) Karlshamns domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-0845[4] |
Anställda | 3 575 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 1082[6] |
GeoNames | 2701725 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Karlshamns kommun är en kommun i Blekinge län. Centralort är Karlshamn.
Norra delen av kommunen domineras av ett platålandskap med markanta sprickdalar. De djupa sprickdalarna består i regel av uppodlad mark medan bergsryggarna är klädda med skog. Vid kusten breder dalgångarna ut sig till plana dalbottnar och kustslätter.
Kommunen har framförallt gjort sig känd för industrin som förädlar brännvin och sprit, framför allt tillverkningen av punsch. I kommunen finns också Sveriges enda reservkraftverk, Karlshamnsverket.
Sedan kommunen bildades 1971 har folkmängden varit relativt stabil.
Karlshamns kommun har en tradition av blocköverskridande styre. Mandatperioden 2022–2026 styr dock en koalition bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Asarum, Elleholm, Hällaryd, Mörrum, Ringamåla och Åryd. I dessa socknar, förutom Ringamåla, bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Karlshamns stad som 1863 bildade en stadskommun. Ringamåla landskommun bildades 1881 genom en utbrytning ur Asarums landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området de tre "storkommunerna" Hällaryd (av Hällaryd och Åryd), Asarum (genom återförening av Asarum och Ringamåla), och Mörrum (av Elleholm och Mörrum) medan Karlshamns stad förblev oförändrad.
1967 införlivades Asarums, Hällaryds och Mörrums landskommuner i staden. Karlshamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Karlshamns stad.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Karlshamns domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga.[8]
Geografi
Kommunen ligger i den västra delen av landskapet Blekinge. Den gränsar i väster till Olofströms kommun, i sydväst till Sölvesborgs kommun, i öster till Ronneby kommun, alla i Blekinge län, samt i norr till Tingsryds kommun i Kronobergs län. I söder finns Östersjön. I nord-sydlig riktning rinner Mörrumsån som rinner ut i Östersjön i söder. I kommunen finns en av Blekinges största skärgårdar, Hällaryds skärgård.
Topografi och hydrografi
Ett platålandskap med markanta sprickdalar, huvudsakligen i nord–sydlig riktning, breder ut sig i norra delen av kommunen. Genom landskapet rinner vattendrag fram. Platålandskapet har en svag sydlig lutning som där övergår i ett inre dallandskap. De djupa sprickdalarna består i regel av uppodlad mark medan bergsryggarna är klädda med skog. Vid kusten breder dalgångarna ut sig till plana dalbottnar och kustslätter och dess botten består av lera och bördiga sediment vilka är uppodlade. I framförallt östra delen av kommunen finns en stor skärgård med urbergsöar.
Det finns rikligt med små sjöar i kommunen, varav många är präglade av landskapets sprickdalstopografi och karakteriseras av näringsfattigt och klart vatten.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Karlshamns kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2023 fanns 26 naturreservat i Karlshamns kommun.[11] Bland dessa Eriksberg, ett naturreservat om 900 hektar varav 790 hektar land och 110 hektar vatten, bildat 1976. Landskapet är starkt präglat av bete och inkluderar tre sjöar. I reservatet växer röda näckrosor och det har hittats cirka 500 arter av skalbaggar och 15 olika arter av fladdermöss.[12] Ett annat exempel är Hjärtsjömåla, ett reservat om 197 hektar varav 177 hektar land och 20 hektar vatten, bildat 2010. Reservatet inkluderar en av Blekinges största barrnaturskogar. I reservatet finns en för Blekinge ovanligt stark population av tjäder, järpe, pärluggla, sparvuggla och spillkråka. Den för området ovanliga arten kallgräs växer i ett av kärren.[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar: Asarums församling, Hällaryds församling, Karlshamns församling, Mörrum-Elleholms församling, Ringamåla församling och Åryds församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt:[14]Asarum, Elleholm, Hällaryd, Karlshamn, Mörrum, Ringamåla och Åryd.
Tätorter
Det finns sju tätorter i Karlshamns kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015.
Centralorten är i fet stil.
Nr | Tätort | Befolkning |
---|---|---|
1 | Karlshamn | 20 112 |
2 | Mörrum | 3 903 |
3 | Svängsta | 1 904 |
4 | Hällaryd | 673 |
5 | Stilleryd | 355 |
6 | Åryd | 323 |
7 | Pukavik (del av*) | 142 |
Större delen av tätorten Pukavik tillhör Sölvesborgs kommun.
Styre och politik
Styre
Socialdemokraterna hade egen majoritet i valen 1970–1973 samt 1979–1988. Sedan valet 1991 har inget parti haft egen majoritet i kommunfullmäktige.
Karlshamns kommun har en tradition av blocköverskridande styre och styrdes under mandatperioden 2015–2018 av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna.[15]
År | Partier | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
1995-1998[16][17] | S | |||||
1998-2002[16] | S | V | MP | |||
2002-2006[16] | S | FP | KD | |||
2006-2010[16] | S | FP | KD | |||
2010-2014[16] | S | C | FP | KD | ||
2014-2018 | S | C | L | |||
2018-2022 | S | C | MP | |||
2022-[18] | M | SD | KD |
Kommunfullmäktige
Presidium
Presidium 2022–2026 | ||
---|---|---|
Ordförande | SD | Björn Nurhadi |
Förste vice ordförande | M | Magnus Arvidsson |
Andre vice ordförande | S | Marie Sällström |
Källa:[19]
Mandatfördelning 1970–2022
Största parti i samtliga val har varit Socialdemokraterna. Näst största parti var vid valen 1970–1979 Centerpartiet vid valen 1982–1991 samt 1998–2014 Moderaterna. Vid valet 1994 blev Kommunistiska Partiet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna) (förkortat KPML(r)) det näst största partiet i kommunvalet.
KPML(r) (sedan 2005 kallat Kommunistiska Partiet) fanns representerat i kommunfullmäktige från valet 1985 till och med valet 2010. Partiet ställde även upp i kommunvalet 2014 men fick inte nog med röster för att tilldelas ett mandat.
Valår | V | S | MP | KP | MED | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 3 | 26 | 8 | 6 | 1 | 5 |
| 49 | 87,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 3 | 26 | 10 | 4 | 1 | 5 |
| 49 | 90,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 3 | 24 | 10 | 5 | 2 | 5 |
| 49 | 90,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 3 | 25 | 7 | 5 | 2 | 7 |
| 49 | 89,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 3 | 27 | 7 | 2 | 3 | 9 |
| 51 | 89,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 2 | 26 | 2 | 5 | 6 | 3 | 7 |
| 51 | 88,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 2 | 26 | 3 | 4 | 5 | 4 | 2 | 5 |
| 51 | 85,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 2 | 24 | 2 | 4 | 4 | 4 | 4 | 7 |
| 51 | 86,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 2 | 25 | 3 | 7 | 3 | 2 | 2 | 7 |
| 51 | 87,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 4 | 20 | 3 | 7 | 3 | 2 | 4 | 8 |
| 51 | 80,66 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 3 | 19 | 3 | 6 | 4 | 5 | 4 | 7 |
| 51 | 80,33 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 2 | 21 | 4 | 2 | 4 | 4 | 3 | 2 | 9 |
| 51 | 80,67 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 2 | 20 | 5 | 1 | 5 | 3 | 3 | 1 | 11 |
| 51 | 82,48 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 2 | 22 | 5 | 7 | 3 | 1 | 11 |
| 51 | 83,58 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 2 | 18 | 2 | 9 | 5 | 2 | 2 | 11 |
| 51 | 85,56 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 3 | 12 | 2 | 2 | 11 | 4 | 2 | 2 | 13 |
| 51 | 82,84 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter. Mandatperioden 2018–2022 tillhörde fyra av dessa Socialdemokraterna, tre Moderaterna och Sverigedemokraterna vardera, Kristdemokraterna hade två ledamöter medan Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet hade en ledamot vardera.
Presidium 2018–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | M | Magnus Gärdebring |
Förste vice ordförande | SD | Björn Nurhadi |
Andre vice ordförande | S | Per-Ola Mattsson |
Källa:[19]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd.
Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
---|---|---|---|---|
Mats Olsson | Socialdemokraterna | |||
Sven-Åke Svensson | 2004[20] | 31 december 2014 | Socialdemokraterna | |
Per-Ola Mattsson | 1 januari 2015 | 7 november 2022 | Socialdemokraterna | |
Magnus Gärdebring[21] | 7 november 2022 | Moderaterna |
Övriga nämnder
Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Utbildningsnämnden | SD | André Nord | M | Farhad Towfighian | C | Iman Omairat |
Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden | M | Jimmie Andersson | KD | Dan Munther | S | Ulla Sandgren |
Teknik-, digitaliserings- och jävsnämnden | M | Henrik Melander | SD | Lars Olsson | C | Nils Sjöström |
Valnämnden | M | Britt Kilsäter | SD | Margaretha Lennarthsson | S | Ann-Sofie Eriksson |
Överförmyndarnämnden | Ronneby kommun utser | M | Cecilia Holmberg |
Valresultat 2022
Partiers starkaste valdistrikt vid kommunvalet 2022:
Parti | Valdistrikt | Kommun | |
---|---|---|---|
Starkaste | Andel | Andel | |
M | Skogsborg | 33,00 % | 25,24 % |
S | Centrala Asarum | 30,82 % | 25,07 % |
SD | Svängsta sydväst | 35,24 % | 21,58 % |
C | Svängsta nordöst | 15,35 % | 7,78 % |
V | Österslätt | 9,10 % | 5,46 % |
MP | Skogsborg | 7,58 % | 4,39 % |
KD | Prästslätten | 6,21 % | 3,90 % |
MED | Vägga | 5,40 % | 3,27 % |
L | Vägga | 5,11 % | 3,09 % |
Data hämtat från Valmyndigheten. |
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Vänorter
Karlshamn har fyra vänorter:[22] [23]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Kommunen har framförallt gjort sig känd för industrin som förädlar brännvin och sprit, framför allt tillverkningen av punsch. Som exempel kan nämnas Carlshamns Flaggpunsch som tillverkats i området sedan slutet av 1800-talet. Tillverkningsindustrin har fortsatt ha en starkt ställning, ungefär 11 procent av arbetstillfällena i kommunen fanns 2016 inom denna sektor vilket motsvarade genomsnittet för riket. I början av 2020-talet var dess största företag inom tillverkningsindustrin AAK Sweden AB (tidigare AarhusKarlshamn AB), Ifö Sanitär AB, Södra Cell Mörrums Bruk och Abu Garcia.[9] Kommunen själv var dock den största arbetsgivaren med 3 375 anställda (2022).[24]
I kommunen finns också Sveriges enda reservkraftverk, Karlshamnsverket. År 1999 hade de cirka 100 anställda, vilket minskade till ett 50-tal anställda 2019.[25]
Infrastruktur
Transporter
I öst-västlig riktning genomkorsas kommunen av E22. I Karlshamn ansluter riksväg 29 åt norr och länsväg 126 åt nordväst. Öst-västlig riktning har även järnvägen Blekinge kustbana som trafikeras av fjärrtågen Öresundståg från Karlskrona och av regionaltågen Pågatågen från Karlshamn, båda linjerna sträcker sig till Kristianstad C och Hässleholm C.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 31 919 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 85:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Karlshamns kommun 1970–2020[26] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 31 887 | |||
1975 | 32 136 | |||
1980 | 31 879 | |||
1985 | 31 634 | |||
1990 | 31 543 | |||
1995 | 31 361 | |||
2000 | 30 741 | |||
2005 | 31 006 | |||
2010 | 31 143 | |||
2015 | 31 846 | |||
2020 | 32 402 |
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 4 308, eller 13,63 % av befolkningen (hela befolkningen: 31 598 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 330, eller 7,58 % av befolkningen (hela befolkningen: 30 739 den 31 december 2002).[27]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Karlshamns kommun 31 598 personer. Av dessa var 3 528 personer (11,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[28]
Födelseland[28] | ||
---|---|---|
1 | ![]() | 28 070 |
2 | ![]() | 421 |
3 | Asien: Övriga länder | 416 |
20 | ![]() | 291 |
8 | ![]() | 272 |
6 | ![]() | 268 |
16 | ![]() ![]() SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 239 |
26 | Europa utom EU: Övriga länder | 227 |
5 | ![]() | 190 |
14 | ![]() | 181 |
21 | ![]() | 173 |
13 | ![]() | 145 |
19 | ![]() | 121 |
4 | Afrika: Övriga länder | 104 |
18 | ![]() | 102 |
17 | ![]() | 101 |
11 | ![]() | 60 |
12 | Nordamerika | 49 |
9 | Sydamerika | 46 |
7 | ![]() | 45 |
10 | ![]() | 28 |
15 | ![]() | 27 |
24 | ![]() | 8 |
22 | ![]() | 7 |
23 | Oceanien | 6 |
25 | Okänt födelseland | 1 |
Kultur
Kulturarv
Bland byggnadsminnen i kommunen kan nämnas Asschierska huset som minnen om den tid då Karlshamn fick stadsprivilegium. Det ursprungliga rådhuset brändes ner av danskarna 1678 men några år senare uppfördes Asschierska huset som nytt rådhus. Byggnaden förklarades byggnadsminne 1982.[29]
I Pukavik ligger Pukaviks varv, som bland annat tillverkat båtar som senare varit med i internationella storfilmer.
Kommunvapen
Blasonering: Sköld av vågskura delad i guld, vari ett uppstigande svart lejon med röd beväring, vilket med båda framtassarna håller ett stolpvis ställt svart ankare, samt i grönt.
Karlshamns stadsvapen fastställdes redan i privilegiebrevet från 1666. Samma vapen registrerades 1974 för Karlshamns kommun. Landskommunerna Asarum och Mörrum hade båda vapen från 1940-talet, vilkas giltighet upphörde 1967 i samband med sammanläggningen med dåvarande Karlshamns stad.
- (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Asarums landskommun
(1945–66) - (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
- (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Mörrums landskommun
(1948–66)
Se även
- Personer med anknytning till Karlshamns kommun
- Stadsvapnet i Karlshamn
Referenser
Noter
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Domsagohistorik Karlshamns tingsrätt
- ^ [a b] ”Karlshamn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karlshamn-(kommun-ingress). Läst 16 juli 2023.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat.html. Läst 17 juli 2023.
- ^ ”Eriksberg”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat/eriksberg.html. Läst 17 juli 2023.
- ^ ”Hjärtsjömåla”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat/hjartsjomala.html. Läst 17 juli 2023.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Sveriges Radio, 17 oktober 2014: Mobilapp ska hjälpa nya styret i Karlshamn" Läst 15 januari 2016
- ^ [a b c d e] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
- ^ Socialdemokraterna styrde i minoritet.
- ^ Klart: M bildar allians med SD och KD 2022-10-07
- ^ [a b] ”Kommunfullmäktige protokoll”. Karlshamns kommun. https://www.karlshamn.se/wp-content/uploads/Protokoll-KF-2022-11-07_ny-version.pdf. Läst 18 maj 2023.
- ^ ”Kommunalrådet avtackat - med kräftor”. Sydöstran. http://www.sydostran.se/karlshamn/avgaende-kommunalradet-avtackat-med-kraftor/. Läst 19 november 2015.
- ^ Protokoll kommunfullmäktige 7 november 2022
- ^ Karlshamn.se: Vänorter Arkiverad 10 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 7 oktober 2012
- ^ Flera Blekingekommuner bryter med ryska vänorter: ”Sådana vänner vill man inte ha”
- ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 16 juli 2023.
- ^ ”Sveriges effektreserv: När Karlshamnsverket behövs får inget gå fel – Tidningen Elektrikern”. 22 april 2019. https://tidningenelektrikern.se/2019/04/22/sveriges-effektreserv-nar-karlshamnsverket-behovs-far-inget-ga-fel/. Läst 16 juli 2023.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ ”Asschierska huset”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/kulturmiljoer/asschierska-huset.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a87c&sv.12.382c024b1800285d5863a87c.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 30 september 2023.
Källor
- Wingborg, Olle (2004). Litteratur om Karlshamn : en kommun med sju församlingar. Länsbibliotek Sydosts Blekingebibliografier, 1651-1603 ; 2. [Ronneby]: Länsbibliotek Sydost. Libris 9362863. ISBN 91-631-4681-9. http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=2 Arkiverad 20 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Karlshamns kommun.
- Kommunens webbplats
|
|
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9
), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman:
- Designed by me, based on File:Blekinge Municipalities.png
Karlshamn Municipality in Blekinge County, Sweden.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Författare/Upphovsman: Entheta, Licens: CC BY-SA 3.0
Torget och rådhuset i Karlshamn
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Karlshamns kommun
World file:
58.66898077582523285 0 0 -58.66898077582523285 1622834.91853961418382823
7637958.73473295103758574