Karlsborgs artilleriregemente

Karlsborgs artilleriregemente
(A 9)
Information
Officiellt namnKungl. Karlsborgs artilleriregemente
Datum1920–1937
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypArtilleriet
RollUtbildningsförband
Del avIII. militärområdet [a]
FöregångareBoden-Karlsborgs artilleriregemente
EfterföljareKarlsborgs luftvärnsregemente
StorlekRegemente
HögkvarterKarlsborgs garnison
FörläggningsortKarlsborg
FärgerMörkblå     
Marsch"Till fronten" (Rydberg) [b]
Befälhavare
RegementschefJacques de Laval [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken

Karlsborgs artilleriregemente (A 9) var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1920–1937. Förbandsledningen var förlagd i Karlsborgs garnison i Karlsborg.[2][3][4]

Historik

Bildandet

Karlsborgs artilleriregemente har sitt ursprung ur Boden-Karlsborgs artilleriregemente (A 8), vilket delades i två delar den 1 januari 1920, Bodens artilleriregemente (A 8) och Karlsborgs artillerikår (A 10).[4] År 1921 genomfördes de första försöken med luftvärn inom armén. Genom försvarsbeslutet 1925 fastslogs det att belysningsformationerna samt luftvärnsartilleriet skulle överföras till artilleriet från ingenjörtrupperna, samt att Karlsborgs artillerikår därigenom skulle bilda ett luftvärnsartilleriregemente.[5]

Från den 1 januari 1928 omorganiserades artillerikåren till artilleriregemente. Därmed antogs det nya namnet Karlsborgs artilleriregemente (A 9).[4] Regementet övertog därmed beteckningen från Positionsartilleriregementet som sammanslogs med Smålands artilleriregemente (A 6).[2]

Pionjären

Karlsborgs artilleriregemente blev inte bara ett ledande förband inom utvecklingen av svenskt luftvärn, utan även det förband som samtliga svenska luftvärnsförband utvecklades ifrån. Den 1 juli 1937 fick luftvärnet en självständig ställning inom artilleriet. Därmed omorganiserades Karlsborgs artilleriregemente till luftvärnsregemente med namnet Karlsborgs luftvärnsregemente.[6]

Förläggningar och övningsplatser

Karlsborgs artilleriregemente var förlagda i slutvärnet vid Karlsborgs fästning. Förläggningen övertogs av Karlsborgs luftvärnsregemente. År 1961 övertogs förläggningen inom fästningen av Göta signalregemente (S 2).[7] Sedan 1984 är Livregementets husarer (K 3) förlagda till fästningen.

Heraldik och traditioner

Den 16 juni 1938 mottog regementet på Ladugårdsgärdet av kung Gustav V på dennes 80-årsdag ett förbandsstandar. Förbandsstandaren fördes vidare av Karlsborgs luftvärnsregemente fram till att det avvecklades 1961. Förbandsstandaren fördes fram till 1984 av Göta signalregemente (S 2). Den 8 oktober 1984 fördes förbandsstandaren av Luftvärnsskjutskolan (LvSS).[8] Sedan den 1 juli 2000 bevaras minnet av Karlsborgs luftvärnsregemente av Luftvärnsregementet (Lv 6).[2]

Förbandschefer

Kår- och regementschefer verksamma under åren 1920–1937:

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Kungl. Karlsborgs artillerikår1920-01-01–1927-12-31
Kungl. Karlsborgs artilleriregemente1928-01-01–1937-06-30
Beteckningar
A 101920-01-01–1927-12-31
A 91928-01-01–1937-06-30
Förläggningsorter och detachement
Karlsborgs garnison (F)1920-01-01–1937-06-30

Galleri

  • Slutvärnet vid Karlsborgs fästning
    (c) Riksantikvarieämbetet / Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet, CC-BY
    Slutvärnet vid Karlsborgs fästning
  • Minnestavla på Fästningskyrkan över A 10, A 9 och Lv 1.
    Minnestavla på Fästningskyrkan över A 10, A 9 och Lv 1.
  • Nattskjutning 1934 A 9 Karlsborg med lvkanon m/30 mot bogserat mål med belysning av fyra strålkastare.
    Nattskjutning 1934 A 9 Karlsborg med lvkanon m/30 mot bogserat mål med belysning av fyra strålkastare.
  • Officersmässen vid Karlsborgs fästning.
    Officersmässen vid Karlsborgs fästning.

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1920–1927 var regementet underställt chefen för III. arméfördelningen, åren 1928–1936 chefen för Västra arméfördelningen, åren 1937–1937 chefen för III. arméfördelningen.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs den 26 juni 1931.[1]
  3. ^ Jacques de Laval blev sista chefen för regementet.

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 65
  2. ^ [a b c] Braunstein (2003), s. 225-226
  3. ^ Kjellander (2003), s. 274-276
  4. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 30
  5. ^ *Försvarsbeslutet 1925 i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
  6. ^ Holmberg (1993), s. 31
  7. ^ Holmberg 1993, s. 32
  8. ^ ”Standar m/1938 för Karlsborgs luftvärnsregemente”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/011024263617. Läst 14 maj 2016. 

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ([Ny uppl.]). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. Libris 10413065. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsning

  • Carlson, Gunnar, red (1957). Kungl. Karlsborgs luftvärnsregemente. Ystad. Libris 10959978 
  • Herlitz, Carl, red (1980). Luftvärnets historia. Stockholm: Militärhistoriska förl. Libris 7747326. ISBN 91-85266-14-0 

Externa länkar

Svenska artilleriförband
Nuvarande
Tidigare
Artilleriregementet • Första Göta artilleriregemente • Andra Göta artilleriregemente • Första Svea artilleriregemente • Andra Svea artilleriregemente • Finska artilleriregementet • Raketkåren • Fyrverkarkåren • Svea artilleriregemente (A 1) • Göta artilleriregemente (A 2) • Wendes artilleriregemente (A 3) • Gotlands artillerikår (A 4) • Norrlands artilleriregemente (A 4) • Norrbottens artillerikår (A 5) • Upplands artilleriregemente (A 5) • Smålands artilleriregemente (A 6) • Gotlands artilleriregemente (A 7) • Boden-Karlsborgs artilleriregemente (A 8) • Artilleriregementet (A 9) • Bergslagens artilleriregemente (A 9) • Positionsartilleriregementet (A 9) • Karlsborgs artilleriregemente (A 10) • Östgöta luftvärnsartilleriregemente (A 10) • Stockholms luftvärnsartilleriregemente (A 11) • Vaxholms artillerikår • Norrlands artilleribataljon (Artbat/I 19) • Artilleriets officershögskola (ArtOHS) • Arméns artillericentrum (ArtC) • Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) • Högre artilleriläroverket

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Karlsborgs fästning - Flygfoto.jpg
(c) Riksantikvarieämbetet / Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet, CC-BY
Karlsborgs fästning i Karlsborg i Västra Götalands län i Sverige. Närmast i bild är slutvärnet med garnisonskyrkan i mitten. Framför slutvärnet ligger stabsplan. Bakom slutvärnet ligger de tre byggnaderna Västra, Mellersta och Östra Befäl. Längst ut på Vanäsudden ligger det gamla garnisonssjukhuset.
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Karlsborgs luftvärnsregemente minnestavla.JPG
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY 3.0
Minnestavla fäst på Fästningskyrkan över artilleri- och luftvärnsregementen förlagda inom Karlsborgs garnison
AM.085312.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY 4.0
Artilleriets truppslagstecken m/39. Modell i gips till stansar för emblem, 9. N0 1816
Antiaircraft defence Sweden 1934.jpg
Författare/Upphovsman: Carl Gunnar Rosborn, Licens: Attribution
Nattskjutning med lvkanon m/30 på A9 (LV1) Karlsborg 1934 mot bogserat mål med belysning av 4 strålkastare.
Officersmäss Karlsborgs fästning.JPG
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY 3.0
Byggnaden har fungerat som stabshus åt Försvarsstaben i händelse av krig. Och senare som officersmäss för förlagda förband inom Karlsborgs garnison.