Karlbergs slott

	Karlbergs slott
	Slott
	Norrsidan 2009.
Land	Sverige
Region	Svealand
Kommun	Solna
Färdigställande	1634 (huvudbyggnaden)
Byggnadsmaterial	Sten (huvudbyggnaden)

Karlbergs slott ligger vid Karlbergssjön i Solna, gränsande till Stockholm norr om Kungsholmens västra del, söder om Tomteboda, öster om Pampas Marina och väster om Vasastaden. I slottet inryms i dag Militärhögskolan Karlberg.

Karlbergs Krigsakademi för officerare är världens äldsta krigsakademi på samma plats och i samma byggnad.

Panorama

(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0

Karlbergs Slott med Chefsflygeln i väst och Kadettflygeln i öst. Bild tagen på södra fasaden mot Karlbergssjön i juli 2015.

Historia

Huvudbyggnaden

På 1620-talet blev Gustav II Adolfs halvbror, riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm och hans fru Christina Ribbing, ägare av tre byar inom Solna socken.^[1] Av dessa bildades ett säteri som fick namnet Karlberg. År 1634 byggdes ett större stenhus som utgör kärnan i den nuvarande anläggningen. Efter Carls död 1650 stod det tomt tills Magnus Gabriel De la Gardie köpte det nitton år senare.

De la Gardie byggde ut slottet och gjorde om det mesta av dess interiör till det praktfulla skick det har än idag. När De la Gardie på grund av ekonomiska bekymmer tvingades lämna Karlberg, tog Johan Gabriel Stenbock vid, men år 1688 gick slottet över i kunglig ägo.^[2]

Den kungliga familjen bodde ofta på Karlberg, speciellt sommartid. Karl XI:s hustru, drottning Ulrika Eleonora d.ä., startade ett barnhem med tillhörande väveri på Karlbergs slott, kallad Tapetskolan vid Karlberg, och hennes egen son Karl XII växte till stor del upp på slottet.

Slottet var kungligt lustslott ända fram till 1792 då Gustav III, efter ett förslag från Göran Magnus Sprengtporten^[3], bildade Kungliga krigsakademien på Karlberg.^[4] Sedan dess är Karlberg Krigsakademi för officerare och därmed världens äldsta krigsakademi på samma plats och i samma byggnad.^[5] De båda trevåningsflyglarna tillkom 1795 efter ritningar av Carl Christoffer Gjörwell. Teglet till dessa flyglar kom från Gustav III:s ofullbordade slottsbyggnad (Haga slottsruin) i Hagaparken.

Numera utbildas 300 yrkesofficerare och blivande yrkesofficerare om året vid Militärhögskolan Karlberg. Omkring 150 officerare och civila anställda arbetar här. Karlberg, som nyligen har restaurerats, är ett statligt byggnadsminne och utgör ett riksintresse för kulturminnesvården.^[6]

Borggårdsklockan

Klockstapeln med den så kallade Borggårdsklockan står i centralaxeln utanför södra fasadens huvudentré. Den första klockstapeln kom till sannolikt på 1790-talet. I samband med en ombyggnad monterades 1827 en ny klocka, som togs bort tillsammans med klockstapeln år 1893. Nuvarande klockstapel restes pingstafton 1954 och hade byggts efter sina historiska föregångare. Klockan är gjuten 1827 av Samuel Grönwall i Stockholm.

Stallbyggnaden och andra byggnader

Väster om slottsanläggningen finns tre små panelbeklädda och rödfärgade timmerhus, som numera kallas "Hovmästarbostaden", dessa uppfördes troligen på 1720-talet. På 1730-talet lät Fredrik I bygga nya stall- och vagnshusbyggnader, ritade av Carl Hårleman. Stallbyggnaden ligger i östra delen av slottsparken. Byggnaden är slätputsad och avfärgad i ockrakulör. Huset har plåttak och känns igen på de fyra urnorna av gotlandssten på taket. Stallet byggdes om till kasern på 1790-talet och vagnshuset till stall.

Bilder, slottsbyggnaderna

Sydvästra flygeln
Mittparti mot norr
Huvudbyggnad, sydsidan
Huvudbyggnad, sydsidan
Stallbyggnaden

Karlbergs slottspark

När Magnus Gabriel De la Gardie köpte Karlberg år 1669 lät han även anlägga en ny påkostad barockpark under ledning av Jean De la Vallée. Orangeri, dammar, vattenkonster, parterrer och terrasser med buxbomsbroderier och trädplanteringar kom till. Inspirationen till parken kom från Frankrike. Arkitekten Nicodemus Tessin d.y. fullbordade arbetet med parken.

I början av 1700-talet fanns en stor inhägnad djurgård med lusthus väster om parken.^[7] I slutet av 1700-talet omgestaltades parken till en engelsk park efter dåtidens mode. Då tillkom promenadvägar och trädplanteringar.

Från parken har man en vy på den ursprungliga, något okända norra slottsfasaden i barock. I parken finns några intressanta byggnader och minnesmärken:

Dianas tempel

På en liten kulle lät Gustav III åren 1790–1792 uppföra Dianas tempel till sjöguden Neptuni ära; arkitekt var Carl Christoffer Gjörwell d.y. Namnet började användas under 1900-talet. Troligen är det frågan om en förväxling med Magnus Gabriel De La Gardies jakttempel "Dianeberg".^[6]

von Döbelns sten

Minnesstenen restes 1815 genom kronprins Oskars försorg till ära för sin ordonnansofficer Wilhelm von Döbeln som blev kadett vid Karlberg 1802 och utexaminerades 1805.

Runstenen

Denna runsten fanns ursprungligen vid gården Stenbrottet inom nuvarande Karolinska institutets område och flyttades 1921 till sin nuvarande plats. Stenens runor berättar: "ANUND och TORFILS de läto resa stenen efter ÅSGÖT". (se Upplands runinskrifter 124)

Pompes grav

På Karlberg ligger Karl XII:s hund "Pompe" (nr. 1) begraven. "Pompe" nummer 1 dog på Karlberg 1699 och begravdes här. "Pompe" nummer 2 dog i Polen 1703 och den tredje dog i Ungern 1714 under kungens ritt från Bender.

Karl XII:s ek

I sydvästra delen av parken reser sig en mäktig, numera död ek med ett omkrets på 640 centimeter som kallas "Karl XII:s ek". Det sägs att Prins Karl sedermera kung Karl XII lekte här med sina syskon, Ulrika Eleonora och Hedvig Sofia och klättrade i trädets krona.^[6] Eken är förtecknat som naturminne nr 219 i botaniker Rutger Sernanders Stockholmstraktens natur- och kulturminnen från 1935.^[8] Idag räknas eken dock inte längre som ett av Solnas naturminnen. Se även Karl XI:s ek på Djurgården.

Bilder från parken

Dianas tempel
Wilhelm von Döbelns minnessten
Runstenen
"Pompes" grav
Karl XII:s ek

Referenser

^ “Stället war förut ett kronohemman och kallades Botomta.” (Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven 1828)
^ “Sedermera lades slottet, genom reductionen, till kronan af K. Carl XI, hwars gemål, Drottning Ulrika Eleonora, hade synnerligt behag till detta ställe och afled här d. 26 Juli 1693.” (Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid)
^ Lindqvist, Herman (2014). När Finland var Sverige: historien om de 700 åren innan riket sprängdes (Ny utg.). Bonnier. sid. 383. ISBN 978-91-0-014277-3. Läst 13 oktober 2024
^ “Här har en Krigs-Akademi, år 1792, blifwit inrättad, och sedermera flere stora och wackra åbyggnader, för akademiens behof och utrymme, blifwit anlaggda.” (Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid)
^ Uppgift enligt slottsguiden
^ [a b c] Informationsskylt på platsen
^ “Djurgården härtill säges wara en half mil lång och innehafwa rådjur.” (Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid)
^ Rutger Sernander och Gösta Selling (1935). Stockholmstraktens natur- och kulturminnen. Rådet till skydd för Stockholms skönhet. sid. 25

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Karlbergs slott.
Bilder & media
Karlbergs historia
Karlbergs slott som 3D-modell på sketchup.google.com

[1] “Stället war förut ett kronohemman och kallades Botomta.” (Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven 1828)

[2] “Sedermera lades slottet, genom reductionen, till kronan af K. Carl XI, hwars gemål, Drottning Ulrika Eleonora, hade synnerligt behag till detta ställe och afled här d. 26 Juli 1693.” (Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid)

[3] Lindqvist, Herman (2014). När Finland var Sverige: historien om de 700 åren innan riket sprängdes (Ny utg.). Bonnier. sid. 383. ISBN 978-91-0-014277-3. Läst 13 oktober 2024

[4] “Här har en Krigs-Akademi, år 1792, blifwit inrättad, och sedermera flere stora och wackra åbyggnader, för akademiens behof och utrymme, blifwit anlaggda.” (Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid)

[5] Uppgift enligt slottsguiden

[Informationsskylt_på_platsen-6] [a b c] Informationsskylt på platsen

[7] “Djurgården härtill säges wara en half mil lång och innehafwa rådjur.” (Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid)

[8] Rutger Sernander och Gösta Selling (1935). Stockholmstraktens natur- och kulturminnen. Rådet till skydd för Stockholms skönhet. sid. 25

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler