Karl XIV Johans statsråd (från 1840)

Karl XIV Johans statsråd
(från 1840)

Sveriges regering


Statschef
Tidsperiod
Tillträde16 maj 1840
Frånträde8 mars 1844
Ministrar och partier
RegeringschefKarl XIV Johan
Historik
Mandatperiod(er)1840-1841
FöreträdareKarl XIV Johans statsråd
EfterträdareOscar I:s statsråd

Karl XIV Johans statsråd var Sveriges regering under andra delen av Karl XIV Johans regeringstid, från antagandet av Departementalreformen 16 maj 1840 till kungens död 8 mars 1844.

Kungen var regeringschef, och nyordningen innebar att departementscheferna nu också fick ministerposter, att de konsultativa statsråden halverades i antal från sex till tre, och att hovkanslerämbetet avvecklades.

Statsråd

ÄmbeteMinisterTillträddeAvgickParti
Justitiestatsminister Arvid Mauritz Posse28 mars 18405 september 1840Oberoende liberal
 Carl Petter Törnebladh5 september 18405 januari 1843Partilös
 Lars Herman Gyllenhaal5 januari 18438 mars 1844Oberoende konservativ
Utrikesstatsminister Gustaf Algernon Stierneld16 maj 18405 september 1840Partilös
 Albrecht Elof Ihre5 september 18408 mars 1844Partilös
Krigsminister Bror Cederström16 maj 18407 december 1840Partilös
 Axel Otto Mörner7 december 184028 april 1843Partilös
 Carl Lovisin28 april 18438 mars 1844Partilös
Sjöförsvarssminister Johan Lagerbielke16 maj 18408 mars 1844Partilös
Civilminister Olof Fåhraeus16 maj 18408 mars 1844Partilös
Finansminister Johan Didrik af Wingård16 maj 184029 december 1842Partilös
 Sven Munthe29 december 18428 mars 1844Partilös
Ecklesiastikminister Albrecht Elof Ihre16 maj 184029 september 1842Partilös
 Christopher Isac Heurlin29 september 18428 mars 1844Oberoende liberal
Konsultativa statsråd
Konsultativt statsråd Samuel Grubbe16 maj 18408 mars 1844Oberoende konservativ
 Carl Petter Törnebladh16 maj 184014 januari 1841Partilös
 Otto Wilhelm Staël von Holstein14 januari 18418 mars 1844Partilös
 Johan Didrik af Wingård16 maj 18401843Partilös
Företrädare:
Karl XIV Johans statsråd (till 1840)
Sveriges regering
1840-1844
Efterträdare:
Oscar I:s statsråd

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Ensign of Sweden and Norway (1815–1844).svg
Swedish and Norwegian naval ensign from 1815–1844, with the saltire on red in the canton symbolizing Norway.