Karl XII i kulturen
Karl XII i kulturen avser de verk som har gjorts såväl under kungens samtid som i tiden efter dennes död. Både svenska och utländska kulturpersonligheter har porträtterat Karl XII i en rad olika medier, exempelvis inom porträttkonsten, skönlitteratur, diktkonsten, musik, film och TV.
Porträttkonst
Under sin livstid var Karl XII flitigt porträtterad. Porträtt av Karl XII som barn gjordes av David Klöcker Ehrenstrahl. Efter Ehrenstrahls död 1698 kom efterföljande porträtt under Karl XII:s vuxenliv målas av Ehrenstrahls lärjungar, såsom David von Krafft (inklusive Kraffts lärjunge Johan David Schwartz), Andreas von Behn och Mikael Dahl. Kungen har även porträtterats av Anders von Cöln och Axel Sparre, liksom utländska konstnärer såsom Johann Heinrich Wedekind och Hyacinthe Rigaud. Karl XII önskade själv att bli avbildad på ett realistiskt vis, klädd i sin soldatuniform och utan kungliga attribut.
Kort efter Karl XII:s död avmålades han av Carl Fredrik Mörck. Senare under 1800- och 1900-talen avbildades Karl XII i nationalromantiska drag av Gustaf Cederström, Wilhelm Wohlfart, Carl Gustaf Hellqvist, Johan Fredrik Höckert och Julius Kronberg.
Porträtt från 1697 av David Klöcker Ehrenstrahl.
Porträtt från 1706 av Johan David Schwartz.
Porträtt från 1707 av Johan David Schwartz.
Porträtt från 1710 av Mikael Dahl.
Porträtt från 1714 av Mikael Dahl.
Porträtt från 1715 av Johann Heinrich Wedekind. Kopia av Henrik August Ankarcrona.
Porträtt från 1715 av Hyacinthe Rigaud.
Porträtt från 1715 av en okänd konstnär.
Porträtt från 1719 av Johann Heinrich Wedekind.
Porträtt från 1851 av Wilhelm Wohlfart.
Skiss från 1896 av Gustaf Cederström.
Porträtt från okänt år av David Klöcker Ehrenstrahl.
Porträtt från okänt år av Johan David Schwartz.
Porträtt från okänt år, tillskrivet David von Krafft.
Porträtt från okänt år i David von Krafts stil.
Porträtt från okänt år av okänt konstnär efter David von Krafft.
Porträtt från okänt år av okänd konstnär i David von Kraffts stil.
Porträtt från okänt år av David von Krafft.
Porträtt från okänt år av okänd konstnär efter David von Krafft.
Porträtt från okänt år av okänt konstnär David von Kraffts stil.
Porträtt från okänt år av Carl Fredrik Mörck.
Porträtt från okänt år av Anders von Cöln.
Allegori över kung Karl XIIs födelsedag, av Andreas von Behn.
_-_Karl_XII.jpg)
_XII_of_Sweden.png)
.jpg)
_Charles_XII_of_Sweden.jpg)
Skulpturer
Karl XII:s staty av Johan Peter Molin avtäcktes den 30 november 1868 i den södra delen av Kungsträdgården i Stockholm. Kungen avbildades med värjan i ena handen och den andra visande ut över bataljfältet, mot öster, en gest som ansågs hålla kungens hjälterenommé levande. Som förlaga för klädseln tjänade den uniform som Karl XII bar då han dog vid Fredrikstens fästning 1718. Kring statyn står fyra mörsare, som erövrades av Karl XII under återerövringen av Dünamünde.[1]
Staty av Karl XII i västra valvet, Stockholms slott. Fotografi från maj 2009.
Byst över Karl XII skapad av Gerhard Meyer och som 1755 gavs till kung Fredrik II av Preussen som gåva av hans syster Lovisa Ulrika. Bysten placerades i marmorsalen i slottet Sanssouci i Potsdam.
Skönlitteratur
I den svenska skönlitteraturen och belletristiken i allmänhet är Karl XII:s tid i svensk historia flitigt behandlad. Redan de med Karl XII samtida skalderna skrev om honom och under frihetstiden bland andra Olof von Dalin.[2]
Karl XII:s karriär porträtteras i Samuel Johnsons lärodikt "The Vanity of Human Wishes" (1749), som skildrar kungen som en oförskräckt krigare som står fast vid sina föresatser.[3]
I början av 1800-talet skildrade Esaias Tegnér i dikten "Karl XII" kungen som den store hjälten och Erik Gustaf Geijer ägnade honom en dikt, Narvamarschen. I ett band av Fältskärns berättelser behandlade Zacharias Topelius i mitten av århundradet Karl XII:s tid. Då gav också Gustaf Henrik Mellin ut en historisk novell, 25-öresboken Flickorna i Askersund - en berättelse från Carl XII:s tidevarv som ger en småstadsbild från 1709. I slutet av århundradet kom Carl Snoilsky med några av sina Svenska bilder från Karl XII:s tid, liksom Verner von Heidenstam med Karolinerna.[2]
Karl XII har hyllats i flera svenska nationalromantiska skrifter, där han framställs som hjälte. Bland dessa finns dikten Med Guds hjälp vilja vi strida av en okänd författare, som berättar om tsar Peters belägring av Narva och Karl XII:s seger över honom.[4] Esaias Tegnér skrev hyllningsdikten Karl XII, där inledningsorden Kung Karl, den unge hjälte skildrade kungen som hjältefigur. Dikten tonsattes av Otto Edvard Westermark 1818 och arrangerades för manskör av Eric Jacob Arrhén von Kapfelmann.[5] Skalden Gunno Dahlstierna skrev 1701 en hyllningsdikt till Karl XII vid namn Giöta Kiämpa-wisa. Dikten skildrar allegoriskt hur den vackra jungfrun Narwa avvisar friaren Pädars (Peters) närgångna inviter eller påträngande propåer och räddas av sin trolovade kung Carl.[6] År 1927 skrev historikern Ingvar Andersson en analys om dikten i sin bok Göta kämpavisa och dess skildring av Narvaslaget.[7] Karl XII dyker upp i Johan Ludvig Runebergs visor Konungen och Björneborgarnas marsch i diktverket Fänrik Ståls sägner;[8][9] i visan För se han va´ så djäkla stark skriven av Anton Nyström i hans bok Karl XII och sammansvärjningen mot hans envälde och liv;[10] samt i Anders Odels propagandaverk Sinclairvisan.[11]
Under 1900-talet dramatiserade August Strindberg kungen i slutskedet av hans liv i pjäsen Karl XII. Med utgångspunkt i en berättelse från karolinernas återkomst byggde Elin Wägner upp sin roman Vinden vände bladen där ett av dess ledmotiv är urgammal samhällstradition i Småland.[2] I England gav författaren Edith M. Almedingen 1938 ut en skönlitterär bok med titeln The Lion of the North - (Charles XII, king of Sweden).[12]
Musik
Erik Gustaf Geijer skrev dikten Viken, tidens flyktiga minnen till högtidlighållandet av 100-årsminnet av Karl XII:s död den 30 november 1818, och därför ofta kallad Karl XII:s marsch vid Narva och Narvamarschen.[13] Ensemble Laude Novella framförde dikten Med Guds hjälp vilja vi strida och Sinclairvisan i sitt album Ekon från Poltava från 2008.[14]
Till den amerikanska melodin Battle Hymn of the Republic sjungs även texten "Karl den tolfte hade hundratusen man".
Lill-Babs spelade in poplåten "Karl XII", som släpptes som singel och på EP-skiva på skivmärket Karusell 1960.[15]
Al Stewarts låt "The Coldest Winter in Memory" handlar om Karl XII:s misslyckade fälttåg i Ryssland. Låten förekommer i albumen Seemed Like a Good idea at the Time från 1996 och Uncorked från 2009.
Karl XII är framträdande inom svensk vikingarock, hårdrock och heavy metal. Albumserien Carolus Rex, bestående av åtta samlingsalbum utgivna mellan 1994 och 2006, gjordes av vikingarockgrupperna Blå Brigader, Karolinerna, Väringarna, Völund Smed och Ultima Thule. Ultima Thule har skrivit låtar om Karl XII i albumen Svea hjältar och För fäderneslandet, liksom Karolinerna i albumen November år 1700 och Förfluten tid, och Völund Smed i albumet Runor. Låtar om Karl XII har även skrivits av Midgårds Söner, Röde Orm och Odins Änglar.[16] Metalbandet Sabaton från Falun har spelat in ett album betitlat Carolus Rex. Fyra låtar i albumet skildrar Karl XII från hans trontillträde till hans död och stormakten Sveriges fall. Albumet släpptes i maj 2012.
Film och TV
| År | Ursprungsland | Titel | Filmtyp | Genre | Regi | I rollen som Karl XII | Bygger på |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1924 |  Sverige | Carl XII:s kurir | Långfilm | Drama | Rudolf Anthoni | Anton de Verdier | Dikten Axel av Esaias Tegnér. |
| 1925 | Sverige | Karl XII (första delen) | Långtfilm | Drama | John W. Brunius | Gösta Ekman d. ä. | |
| 1925 | Sverige | Karl XII (andra delen) | Långfilm | Drama | John W. Brunius | Gösta Ekman d. ä. | |
| 1968 |  Polen | Hrabina Cosel | Långfilm | Drama | Jerzy Antczak | Daniel Olbrychski | |
| 1969 |  Västtyskland | Epitaph für einen König | TV-film | Drama | Fritz Umgelter | Karl Walter Diess | |
| 1974 | Sverige | Karl XII | TV-film | Drama | Keve Hjelm | Jarl Kulle | Pjäsen Karl XII av August Strindberg. |
| 1982 | Sverige | Kalabaliken i Bender | Långfilm | Komedi | Mats Arehn | Gösta Ekman d. y. | |
| 1985 |  Östtyskland | Sachsens Glanz und Preußens Gloria | TV-film | Drama, krig | Hans-Joachim Kasprzik | Jörg Kleinau | |
| 2002 |  Ukraina | Molitva za hetmana Mazepu | Långfilm | Drama | Jurij Illjenko | Nikita Dzjigurda | |
| 2007 |  Ryssland | Slaget vid Poltava | Långfilm | Drama, action | Oleg Rjaskov | Ed Fleroff | |
| 2014 | Sverige | En duva satt på en gren och funderade på tillvaron | Långfilm | Drama | Roy Andersson | Viktor Gyllenberg |
Bioaffisch till den numera förlorade stumfilmen Carl XII:s kurir från 1924.
Bioaffisch till filmen Karl XII (första delen) från 1925, utförd av Allan Egnell.
Bioaffisch till filmen Karl XII (andra delen) från 1925, utförd av Allan Egnell.
Anton de Verdier som Karl XII i Carl XII:s kurir.
Gösta Ekman d.ä i rollen som Karl XII i stumfilmen Karl XII från 1925, regisserad av John W. Brunius.
| År | Ursprungsland | Titel | Serietyp | Genre | Regi | I rollen som Karl XII | Bygger på |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1986 |  USA | Peter the Great | Miniserie | Drama | Marvin J. Chomsky, Lawrence Schiller | Christoph Eichhorn | Biografin Peter the Great: His Life and World av Robert K. Massie. |
| 2005 |  Norge | Brødrene Dal og mysteriet om Karl XIIs gamasjer | TV-serie | Komedi | Torunn Calmeyer Ringen | Åsleik Engmark | |
| 2006 | Sverige | Nisse Hults historiska snedsteg | TV-serie | Komedi | Carl Åstrand | Axel Skogberg |
Referenser
- ^ Carl den Tolfte-stoden i Stockholm i Svenska Familj-Journalen (1870)
- ^ [a b c] Andersson, Ingvar (1950). Sveriges historia (3. uppl.). Stockholm: Natur och kultur. Libris 1498697
- ^ Weinbrot, Howard D.; Clingham, Greg (1997) (på engelska). Cambridge Companion to Samuel Johnson. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 47–48. ISBN 0-521-55625-2. https://archive.org/details/cambridgecompani0000unse_r7a4
- ^ ”Dagens visa: 2002 november 30 – Med Guds hjälp vilja vi strida.”. minata.tripod. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160805205510/http://www.dagensvisa.com/minata/dav/dav_30_nov.html. Läst 5 maj 2017.
- ^ Gr. Kallstenius.. ”Eric Jacob Arrhén von Kapfelman”. Riksarkivet. Arkiverad från originalet den 25 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170225103420/https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18841. Läst 26 april 2017.
- ^ ”Giöta kiämpavisa - text: Gunno Eurelius Dahlstierna”. minata.tripod. Arkiverad från originalet den 24 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170224134741/http://minata.tripod.com/bps_20_jan.html. Läst 21 april 2017.
- ^ Andersson, Ingvar (1927). Göta kämpavisa och dess skildring av Narvaslaget. Uppsala. Libris 11627550
- ^ Runeberg, Johan Ludvig (24 augusti 1848). ”Fänrik Ståls sägner / Konungen”. Nordisk familjebok. Projekt Runeberg. Arkiverad från originalet den 15 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160315195241/https://runeberg.org/fstal/1o.html. Läst 5 maj 2017.
- ^ Ludvig Runeberg, Johan (24 augusti 1860). ”Fänrik Ståls sägner / Björneborgarenas marsch”. Nordisk familjebok. Projekt Runeberg. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161004140422/https://runeberg.org/fstal/2b.html. Läst 5 maj 2017.
- ^ ”För se han va’ så djäkla stark”. minata.tripod. Arkiverad från originalet den 9 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170509205613/http://www.dagensvisa.com/minata/dav/dav_28_nov.html. Läst 26 april 2017.
- ^ ”Sinclairsvisan”. minata.tripod. http://minata.tripod.com/sincl.html#b76. Läst 5 maj 2017.
- ^ Almedingens förlag: Constable & Co., London, 1938
- ^ Burman 1999, s. 111–112, 248.
- ^ Mattsson, Per. ”Ensemble Laude Novella ELNCD-0304: Ekon från Poltava”. laudenovella.com. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161024212542/http://www.laudenovella.com/svenska/index-svenska.htm. Läst 5 maj 2017.
- ^ Waldenström, Björn; Larsson, Erik; Aulin, Leif-åke; Lundborg, Lennart; Keller, Bernard. ”Lill-Babs - Inspelningar”. Lill-Babs.com. Arkiverad från originalet den 9 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210509051009/http://www.lill-babs.com/inspelningar. Läst 2 februari 2018.
- ^ ”Karl XII”. Vikingarock.se. Arkiverad från originalet den 9 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170509203342/http://www.vikingarock.se/diskografi/cd/odins-anglar/bla-gult-blod-1994/10.-karl-xii.php. Läst 6 maj 2017.
| ||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
-Interior_of_Schloss_Sanssouci.jpg)
Författare/Upphovsman: Yair Haklai, Licens: CC BY-SA 4.0
Bust of König Karl XII. von Schweden at Interior of Schloss Sanssouci. The portrait bust of the Swedish king and general Charles XII. (1682-1718) was commissioned by Queen Ulrike of Sweden (1720-1782, since her marriage in 1744 Lovisa Ulrica) based on the model of the sculptor Jacues-Philipp Bouchardon (1711-1753) from 1747. The bronze foundry was made by the Stockholm caster Gerhard Meyer (1704-1784) in the year after the sculptor's death,The bust came to Potsdam in 1755 as a gift from the Queen to her brother, King Friedrich II of Prussia (1712-1786), and was placed in the marble hall of the Sanssouci Palace
Författare/Upphovsman: B****n, Licens: CC BY 3.0
Staty av Karl XII i västra valvet, Stockholms slott
Författare/Upphovsman: Unknown author, Licens: CC0
Den svenske skådespelaren Gösta Ekman d.ä. som Karl XII i stumfilmen Karl XII från 1925.
Författare/Upphovsman: Hyacinthe Rigaud , Licens: CC BY 4.0
Konung Karl XII, signerad 1715
| Caption from Historical Portraits Picture Archive website |
|---|
|
This heroic image of Sweden's warrior king is related to a portrait that Dahl -a fellow countryman- painted for the Swedish envoy in London, Count Carl Gyllenborg c.1714 (Nationalmuseum, Stockholm). In the absence of the sitter, who was for most of his short life, engaged in warfare against his neighbours, Dahl is believed to have modelled the head after a sculpture. This, if it is true, may be detected in the rather hagiographical treatment which remains, nonetheless, appropriate to a courageous and accomplished general and a national hero. The commission is testament to the way in which Dahl, until near the end of his career an understated but accomplished politician, remained in contact with influential Swedish circles in London at the height of his English success. Count Gyllenborg remains an enigmatic figure in the diplomatic history of the time- a connoisseur of literature and painting, and at the same time an intriguer who was to be arrested by the English authorities some three years in 1717 for conspiring with the Jacobites. This event, which led to a suspension of diplomatic relations between Britain and Sweden, ended Gyllenborg's career in England, though not, of course, that of Dahl, whose tact and loose association with the emigre community kept him free of suspicion. The events of 1717, however, ended Britains love affair with the dashing Swedish king, and provide, therefore, a probable terminus ante quem for the execution of this portrait. Some considerable variation has been employed in the production of this version, which shares only the head with the Stockholm portrait. In the latter the King is shown without armour, wearing a fur-lined uniform coat, resting his baton on a convenient plinth and with his gloved right hand gripping his sword hilt. In our painting the details of costume have been generalised, but with the introduction of the cuirass and the employment of the classic stance of the commander, considerable impact has been gained. The painting's authority as a new composition rests not least upon the various pentimenti that show some debate over the position of the marshals baton, and over the altered positioning of a belt over the adjacent part of the sitter's buffcoat. The besieged town in the background is suggested with superb economy, unmistakeably in the hand of the master, whilst the swift, hogshair brushstokes that make up the night sky again show the verve that the studio version would lack. This triumphant image of the king reflects the military expansion that marked Swedens history following Carl's accession in 1697. In 1700 he invaded the rival Kingdom of Denmark (which then included Norway), and in the same year safeguarded his other flank by defeating Russia at Narva. For the next six years he turned his attention southwards and waged a successful campaign against Poland and Saxony. Defeat by the armies of Peter the Great at Pultowa in July 1709 brought an end to this run of victories, and the king was forced to retire to Turkey. His eventual return from that country in 1714 may well have inspired the commission to Dahl. In 1715 Sweden was once more at war with Norway, and after a war of three years, marked by conditions of cold and great hardship, Carl was killed at the siege of Frederikshald by an enemy musket ball. |
Original poster of the silent film Carl XII:s kurir (1924)
.jpg)
Författare/Upphovsman: Uknown author, Licens: CC0
Den svenske skådespelaren Anton de Verdier som Karl XII i stumfilmen Carl XII:s kurir från 1924.
Bioaffisch till filmen Carl XII från 1925.
King Carl XII of Sweden
Bioaffisch till filmen Carl XII del II från 1925.
Författare/Upphovsman: ArildV, Licens: CC BY-SA 3.0
Statue of Charles XII of Sweden, Kungsträdgården Stockholm. Artist Johan Peter Molin.