Karl Sverkersson

Karl
Kung Karl som han syns på sitt sigill
Regeringstid1161–12 april 1167
FöreträdareMagnus Henriksson
EfterträdareKnut Eriksson
Kol & Burislev (Östergötland)
GemålKristina Stigsdotter Hvide
BarnSverker den yngre
ÄttSverkerska ätten
FarSverker den äldre
MorUlvhild Håkansdotter
Född1130-talet
ReligionRomersk-katolska kyrkan
Död12 april 1167
Näs slottVisingsö i Vättern
BegravdAlvastra kloster

Karl Sverkersson, född 1130-talet, död 12 april 1167Visingsö, var en svensk kung. Han erkändes som kung i Östergötland senast 1158 och i hela Sverige från 1161. Han var son till Sverker den äldre och Ulvhild Håkansdotter (Thjottaätten) och gift 1163 med Kristina, dotter till den skånske stormannen Stig Hvitaled och Valdemar den stores syster Margareta.

Biografi

Karl Sverkersson var son till kung Sverker den äldre som mördades 1155 eller 1156 varefter Karl troligen omedelbart utropade sig själv till kung. Efter att han i slaget vid Örebro 1161 hade besegrat och dödat sin konkurrent om tronen, den danske prinsen Magnus Henriksson, fick han makten över hela riket och kallade sig sedan för svearnas och götarnas konung.

Under Karls regerande fick Sverige 1164 sin förste ärkebiskop, då Alvastramunken Stefan tillträdde ämbetet, enligt bevarade påvebrev. Detta var efter önskemål från kungen, Ulf jarl och de svenska biskoparna. Alvastra kloster hade grundats av kung Karls föräldrar men själv gynnade han också Vreta kloster och Nydala kloster med donationer.

Enligt ryska krönikor företog svenskarna ett misslyckat krigståg till Ryssland 1164. Det är möjligt att det utgick från Finland. På våren år 1167 överfölls och mördades Karl på Visingsö av Erik den heliges son Knut, som därefter övertog kungaämbetet. Karl begravdes i Alvastra kloster.

Karl Sverkerssons sigill (se bild) visar kungen sittande på sin tron och är det äldsta svenska kungasigill som finns bevarat. Under hans regeringstid utfärdades också den äldsta bevarade i Sverige skrivna urkunden, utfärdad av ovannämnde ärkebiskop Stefan.

Namnet

Karl Sverkersson är den förste historiske svenske kungen med namnet Karl. Johannes Magnus kallar honom dock "Karl VII" i sin Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus, eftersom det däri omnämns sex tidigare kungar med namnet Karl – samtliga fiktiva gestalter.

Giftermål och barn

Karl gifte sig 1163 med Kristina Stigsdotter Hvide. I äktenskapet fick de barnen Sverker den yngre och Kristina, som blev nunna.

Fiktivt porträtt

I filmen Arn – Tempelriddaren spelas Karl av den finlandssvenske skådespelaren Svante Martin.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Karl, 25 juli 1910.

Vidare läsning

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Carl I of Sweden seal c 1165 detail.jpg
King Carl I of Sweden as depicted on his royal seal