Karl I av Württemberg
| Karl I av Württemberg | |
 | |
| Född | 6 mars 1823[1][2] Stuttgart[3] |
|---|---|
| Död | 6 oktober 1891[1] (68 år) Stuttgart[4] |
| Begravd | Altes Schloss |
| Medborgare i | Kungariket Württemberg |
| Utbildad vid | Tübingens universitet Humboldt-Universität zu Berlin |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Kung av Württemberg | |
| Maka | Olga Nikolajevna Romanova (g. 1846–1891)[5] |
| Föräldrar | Vilhelm I av Württemberg Pauline Therese av Württemberg |
| Släktingar | Sophie av Württemberg (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Gyllene skinnets orden Fredriksorden Olgaorden Militärförtjänstorden Andreasorden Sankt Stefansorden | |
| Redigera Wikidata | |
Karl I av Württemberg (tyska: Karl Friedrich Alexander, König von Württemberg), född 6 mars 1823 i Stuttgart, död 6 oktober 1891, var den tredje kungen av Württemberg, från den 25 juni 1864 till sin död 1891.[6]
Biografi
Han föddes som kronprins av Württemberg som son till kung Vilhelm I (1781–1864) och hans tredje maka Pauline av Württemberg (1800–1873).
Han studerade i Berlin och Tübingen.
18 januari 1846 förlovade han sig med Olga Nikolajevna av Ryssland i Palermo. Den 13 juli 1846 gifte de sig på Peterhof utanför Sankt Petersburg. Olga var dotter till tsar Nikolaj I och Charlotte av Preussen. 23 september samma år flyttade paret till Stuttgart under stort jubel bland befolkningen.
Karl efterträdde sin far 1864 och Olga blev drottning av Württemberg. Han besteg tronen 12 juli 1864. Han var mer liberal än sin far och återinförde press- och föreningsfriheten. 1868 infördes allmän rösträtt för ledamöterna i andrakammaren. Under hans tid skedde ett fjärmande från bundsförvanten Österrike till förmån för Preussen. Württemberg gick med på upplösningen av Tyska förbundet och gick med i en hemlig pakt med Preussen som offentliggjordes 1867. Officiellt var man fortfarande anti-preussiskt.
I slutet av oktober 1870 drog sig kungen tillbaka till Friedrichshafen. Han var också under perioder i Nice. Kungens frånvaro gjorde att regeringen fick fria händer. Samtidigt fick man stora problem med dokument som krävde kungens underskrift vilket försenade arbetet inom förvaltningen. I november gick Württemberg som sista stat med i det Nordtyska förbundet och deltog på Preussens sida i det tysk-franska kriget.
När Württemberg blev en delstat i Tyska riket 1871 förlorades den egna suveräniteten och man förlorade sin internationella ställning. Württemberg behöll däremot fortfarande den egna militära förvaltningen, kontrollerade sina finanser, järnväg, post- och telegrafväsende och kultur.
1870 adopterade Karl och Olga hennes brorsdotter Vera Konstantinova, dotter till hennes bror storfurst Konstantin Nikolajevitj av Ryssland. Paret fick inga egna barn på grund av Karls homosexualitet. Karl blev på grund av sin sexuella läggning föremål för flera skandaler. Den mest beryktade var med amerikanen Charles Woodcock, en före detta kammarherre som Karl gjorde till baron 1888. Protesterna gjorde att kungen fick ta avstånd ifrån favoriten.
Han dog i Stuttgart den 6 oktober 1891 och efterträddes som kung av Württemberg av sin systerson Vilhelm II av Württemberg.
Han är begravd tillsammans med sin hustru i Gamla slottet i Stuttgart.
Referenser
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Karl I König von Württemberg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Württemberg, Karl Friedrich Alexander König von, vol. 58, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 244.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Paul Sauer: Regent mit mildem Zepter. König Karl von Württemberg. Deutsche Verlags-Anstalt, Stuttgart 1999. ISBN 3-421-05181-X
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Karl I av Württemberg.
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
König Karl von Württemberg, Fotografie, 10.6 x 6.3 cm, Württembergisches Landesmuseum Stuttgart, Inv. 13726