Karl Grunewald
| Karl Grunewald | |
| Född | 5 april 1921 |
|---|---|
| Död | 15 juni 2016 (95 år) |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Sysselsättning | Psykiater |
| Redigera Wikidata | |
Karl-Reinhard Grunewald, född 5 april 1921 i Oskarström, Slättåkra församling, Hallands län, död 15 juni 2016 i Saltsjö-Duvnäs, Nacka församling, Stockholms län[2], var en svensk barnpsykiater, professor, verksam vid Socialstyrelsen 1961–86 som överinspektör, medicinalråd och chef för byrån för handikappfrågor.
Biografi
Grunewald blev medicine licentiat vid Lunds universitet 1948 och innehade olika läkarförordnanden 1949–1956. Han var lärare i psykologi vid Lunds universitet 1955–1957, var chef för Kristianstads läns psykiska barna- och ungdomsvård 1956–1961, överinspektör för vården av psykiskt efterblivna med flera 1961–1967, rådgivande psykiater vid Socialstyrelsen 1961–1967, medicinalråd och byråchef där 1968 och var chef för byrån för handikappfrågor 1981–1986.[3]
Han var ledamot vid direktionen för Allmänna Barnhuset 1962–1988, expert i statliga kommittéer och utredningar, ledamot av Världshälsoorganisationens (WHO) expertkommitté 1968–1983, ordförande i Riksförbundet Hem och Skola 1972–1976 och ledamot av LL-stiftelsen från 1987. Han skrev skrifter i psykologi och psykiatri samt var huvudredaktör för tidskriften Psykisk utvecklingshämning 1962–1987.[3]
Grunewald var en drivande kraft i strävan att förbättra de psykiskt utvecklingsstördas livsvillkor genom att bekämpa institutionsvård och verka för att utvecklingsstörda ska leva tillsammans med andra i samhället.[4]
Utmärkelser
- 1985 – Medicine hedersdoktor vid Lunds universitet[5]
- 1990 – Allmänna Barnhusets stora pris för ”sin banbrytande insats för att förbättra de utvecklingsstörda barnens villkor”[6]
- 1993 – Regeringens utmärkelse "Professors namn"[7]
Familj
Grunewald var son till ingenjör Eduard Grunewald och Else Feldmann. Han gifte sig 1951 med Elsa Kristina Larsson (född 1923), dotter till köpmannen Viktor Larsson och Elin Gezelius.[3]
Citat
Grunewald skrev bland annat:
| ” | Utvecklingsstörd är den som på grund av avsevärd nedsättning av förståndsfunktionerna (begåvningen), vilken har uppstått under utvecklingsperioden, har svårt att anpassa sig till omgivningen | „ |
| – Karl Grunewald, 1977[8] | ||
Bibliografi i urval
- Grunewald, Karl (1989). Barn med handikapp: om kampen för allas lika rätt. Stockholm: Riksförb. för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU). Libris 7759181. ISBN 91-86592-03-3
- Bakk, Ann; Grunewald, Karl (1993). Omsorgsboken: en bok om människor med begåvningshandikapp (2., [omarb.] uppl.). Stockholm: Liber utbildning. Libris 7455860. ISBN 91-634-0079-0
- Grunewald, Karl (2010). Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia (2. uppl.). Stockholm: Gothia. Libris 12188696. ISBN 978-91-7205-717-3
- Grunewald, Karl; Hallerfors, Hans (2013). LSS – lagen om stöd och service och närliggande lagstiftning ([Ny, omarb. uppl.]). Saltsjö-Duvnäs: Intra. Libris 14293596
- Grunewald, Karl (2015). Omsorgsrevolutionen: personer med utvecklingsstörning i debatt och media 1950–2000. [Stockholm]: Tidskriften Intra. Libris 17749984. ISBN 9789163777714
Referenser
- ^ Libris, 28 juni 2016, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok SDB 1830-2020, USB, Version 8, Sveriges Släktforskarförbund (2020).
- ^ [a b c] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 393. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/0393.html
- ^ Persson Bergvall, Inger; Sjöberg, Malena (2012). Åratal – ur handikapphistorian (3:e upplagan). HandikappHistoriska Föreningen www.hhf.se. sid. 30. ISBN 978-91-637-1274-6. http://www.livsbild.se/PageFiles/2815/aratal_ur_handikapphistorien.pdf. Läst 3 december 2017. ”En som i hög grad bidrog till att avslöja misären och övergreppen var Karl Grunewald som arbetade på Medicinalstyrelsen, senare Socialstyrelsen, och gjorde många inspektionsresor i landet.”
- ^ ”Karl Grunewald hedersdoktor i Lund”. Svenska Dagbladet: s. 17. 1 juni 1985. https://www.svd.se/arkiv/1985-06-01/17. Läst 4 december 2017.
- ^ ”Barnpris”. Svenska Dagbladet: s. 11. 5 oktober 1990. https://www.svd.se/arkiv/1990-10-05/11. Läst 4 december 2017.
- ^ Christina Weihe (1 januari 2006). ”Regeringens belöningsmedaljer och regeringens utmärkelse Professors namn”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/contentassets/61bab671f59a46af81cb11ee99e0d0eb/regeringens-beloningsmedaljer-och-regeringens-utmarkelse-professors-namn. Läst 4 december 2017.
- ^ Larsson, Anna-Stina; Holmbom, Agneta (18 juni 2014). ”Vad är utvecklingsstörning?”. Landstinget i Uppsala län. Arkiverad från originalet den 26 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160526124909/http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Utvecklingsstorning1/Vad-ar-utvecklingsstorning/. Läst 19 juli 2014.
Vidare läsning
- Andersson, Olov; Barow, Thomas; Tideman, Magnus, red (2011). Omsorg i förändring: en vänbok till Karl Grunewald. Stockholm: Intra. Libris 12131474. ISBN 9789163383373
- Andersson, Olov (22 juni 2016). ”Minnesord: Karl Grunewald”. Hallandsposten. https://www.hallandsposten.se/familj/minnesord-karl-grunewald-1.3135231. Läst 27 juni 2016.
Externa länkar
- Karl Grunewald i Libris
- ”Karl Grunewald är död”. Riksförbundet FUB. 15 juni 2016. https://www.fub.se/nyheter/karl-grunewald-ar-dod/. Läst 3 april 2023.
- ”Karl Grunewald: Obenägen för allt tvång”. Sörmlands museum. https://www.sormlandsmuseum.se/utforska/en-perfekt-manniska/karl-grunewald/karl-grunewald/. Läst 3 april 2023.
|