Karl Friedrich Neumann

Karl Friedrich Neumann
Född	Isaak Lazarus 28 december 1793 Reichmannsdorf[1]
Död	17 mars 1870 (76 år) Berlin[1]
Begravd	Alter Südfriedhof
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Münchens universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
Sysselsättning	Språkvetare, universitetslärare, översättare, historiker[1], bibliotekarie
Arbetsgivare	Münchens universitet
Redigera Wikidata

Karl Friedrich Neumann, född 28 december 1793 i Reichmannsdorf bei Bamberg, död 17 mars 1870 i Berlin, var en orientalist och historiker.

Neumann hette ursprungligen Bamberger och var son till en judisk köpman. Som student övergick han till lutherska läran. Åren 1821-1825 var han gymnasielärare i Würzburg och Speier, 1833-1852 professor i München i armeniska och kinesiska språken samt i land- och folkkunskap, men avsattes från den förra befattningen på grund av sin teologiska rationalism och från den senare till följd av sin politiska frisinthet.

Neumann hemförde från en resa till Kina (1829-1831) 12 000 band kinesiska böcker, av vilka han skänkte största delen till bayerska staten. Bland hans skrifter märks Geschichte des englischen Reichs in Asien (2 band, 1857) och Ostasiatische Geschichte 1840-1860 (1861). En förteckning över Neumanns skrifter finns i Royal Asiatic Societys Journal för 1871.

Källor

Noter

Tryckta källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Neumann, Karl Friedrich, 1904–1926.